Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Untersberg - Unter uns - Unterwalden - Untra kraftverk - Ununge - Unwan - u. o. o. å. - U. P. - u. p. a. - Upanisad (Upanishad) - Upanishad(er) - Upasträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—Upasträdet 1112
u. o. o. å. = utan (tryck)ort och (tryck)år.
U. P., jur., förk. för
utsökningsla-gens promulgationsförordning,
benämning på k. f. 10 aug. 1877 om nya
ut-sökningslagens införande och vad i avseende
därå skall iakttagas.
u. p. a., förk. för utan personlig
ansvarighet (i ekonomisk förenings firma).
Upanisad (U p a n i s h a d), ind. litt., en
klass filosofisk-religiösa skrifter, som
proklamera läror, vilka stå i bestämd motsats mot
den i Brähmana (se Indiens språk och
litteratur, sp. 533) systematiserade
offerreligionen och ritualläran. Ordet u. (av skt
upani-sad-, sitta ned nära intill någon)
betyder i överförd bemärkelse undervisning el.
invigning i de högsta hemligheter,
mysterie-invigning, hemlig vetenskap, lära. U. bilda
grundvalen för en stor del av Indiens senare
filosofiska spekulation. Deras dominerande
grundsatser ha främst utvecklats inom
Ve-dänta (se d. o.). — Av u. anses elva täml.
säkert tillhöra tiden före omkr. 600 f.
Kr. Dessa äro: Brhadäranyaka, Chändogya,
Taittiriya, Aitareya, Kausitaki, vilka förete
samma språkform som Brähmana (och
Ära-nyaka), av vilka de delvis utgöra
fortsättningar, samt de något yngre och oftast
metriska Kena (el. Tälavakära), Katha (el.
Kät-haka), Isä, évetäsvatara, Mundaka och
Mahä-Näräyana. De flesta u. äro rätt unga och
ha sin upprinnelse i de talrika sekteriska
filosofisk-teosofiska samfund, som uppstått
i Indien. U:s läror grunda sig på
antagandet om själavandringen och gå ut på att
visa vägen till förlossning (mukti, moksa)
från ständigt återkommande födelse och död.
Detta mål kan endast nås genom kunskap om
de högsta tingen, det absoluta. Det enda
verkligt — el. för en äldre åskådning åtm.
ständigt — existerande är världssjälen
(brah-man), ur vilken hela det synliga universum
är en emanation och i vilken det åter
absorberas, och den med denna i grund och botten
identiska individuella själen (ätman); den
kunskap, som leder till förlossning, är just
insikten om dessas identitet. De viktigaste
kommentarerna till u. äro av éamkara. Se
även A n q u e t i 1-D u p e r r o n. Viktiga uppl.
med övers, av olika u. av O. v. Böhtlingk
(1889), M. Müller (1879 och 1884), P. Deussen
(1897). Se även R. E. Hume, »The thirteen
principal upanishads» (1921); P. Tuxen, »De
ældste upanishader» (1921—22); A.
Hille-brandt, »Aus Brähmanas und Upanisaden»
(1921). Käthakaupanisad övers, till sv. av K.
F. Johansson (i »Främmande
religionsurkun-der»). Jfr f. ö. P. Deussen, »Die Philosophie
der Upanishads» (1899); H. Oldenberg, »Die
Lehre der Upanishaden und die Anfänge des
Buddhismus» (1915); J. Charpentier i »Indian
antiquary», 57—58 (1928—29). J. Ch-r.
Upanishad(er), se Upanisad.
Upasträdet, Antiäris toxicäria, ett på
Sun-daöarna (t. ex. Java) växande, till
mullbärs-familjen hörande träd, vars mjölksaft,
inkommen i blodet, är mycket giftig och redan
vid den minsta rispa i huden åstadkommer
farliga sår. Den ingår som beståndsdel i
infödingarnas dödande pilgift men nyttjas av
dem även som purgerande medel. G. M-e.
1111 Untersberg-
Untersberg [o’ntorsbärk], bergmassiv i n. ö.
Kalkalperna, vid Salzburg, på gränsen mellan
Österrike och Bayern. Högsta toppen är
Berch-tesgadener Hochthron (1,973 m ö. h.) med
ypperlig utsikt.
Unter uus [o’ntor o’ns], ty., oss emellan, i
förtroende.
Unterwalden [o’ntarvaldon], en av de tre
urkantonerna i Schweiz, i ö. gränsande till
Uri; U. delas genom Kernwald i två sedan
1100-talet skilda halvkantoner: N i d w a
1-d e n (275 kvkm, 15,055 inv. 1930),
omfattande U:s ö. hälft och kustlandet vid
Vierwald-stättersjön, samt O b w a 1 d e n (493 kvkm,
19,401 inv.) kring Sarnensjön och den
högalpina övre Engelbergdalen. Inv. äro
katoliker och till största delen tysktalande.
Huvudnäring är boskapsskötsel; hemindustri
be-drives. Livlig turisttrafik till bekanta
utsiktspunkter, ss. Pilatus, Bürgenstock och
Stanserhorn. Huvudort i Nidwalden är Stans,
i Obwalden Sarnen. M.
U. styrdes på 1200-talet av habsburgare,
från vilka Obwalden förgäves sökte befria sig
1245—omkr. 1250. Med Uri och Schwyz
ingick U. 1291 ett förbund, som förnyades 1315.
1309 erhöll U. riksomedelbarhet, och 1798
sammanslogs det med Schwyz, Uri och Zug
till en kanton, Waldstätte. I den av
fransmännen påtvingade författningen av 1798
fogade sig Nidwalden först efter ett förtvivlat
motstånd (7—9 sept.). Därefter hörde U.
till det konservativ-ultramontana partiet i
Schweiz, deltog i de katolska kantonernas
separatförbund i Sarnen 1832 och i Sonderbund
1845. Jfr Schweiz, historia. — Litt.:
»Bei-träge zur Geschichte Nidwaldens» (10 bd,
1884—1907); Obwaldener Geschichtsblätter
1901 f. Ä.S-n.
Untra kraftverk, ett Stockholms stad
tillhörigt kraftverk i Dalälven, omkr. 26 km irån
kusten. Kraftverket utnyttjar en
maximalfallhöjd av 13,8 m mellan sjöarna
Untrafjär-den och Lanfjärden och utfördes 1911—18 med
4 turbingeneratoraggregat, vartdera på 7,500
kw. Ytterligare ett dylikt aggregat är
planerat. U. lämnar trefas växelström med 25
perioder, som upptransformeras till 103,000 volt
och överföres 132 km till Stockholm. Vid U.
mottages även 50-periodisk energi från
Lan-forsen (se d. o.), längre ned vid Dalälven, som
överföres till Stockholm genom ledningar,
upplagda på samma järnmaster som den
25-periodiska ledningen. Se »Sveriges industriella
verk och anläggningar», 12 (1923). Bg.
Ununge, socken i Upplandsdelen av
Stockholms län (Roslagen), Närdinghundra härad,
n. v. om Norrtälje; 89,08 kvkm, 1,337 inv.
(1933). Begränsas i s. ö. av sjön Närdingen,
därinvid slättbygd, f. ö. mest skog. 1,234 har
åker, 5,740 har skogsmark. Egendom: Skebo
(se d. o.), Berga m. fl. Ingår i U. och Edsbro
pastorat, Ärkestiftet, Närdinghundra kontr.
U’nwan, tysk prelat (d. 1029), son till en
sachsisk markgreve, 1013 ärkebiskop av
Ham-burg-Bremen. U. verkade som kyrklig
reformator, återuppbyggde Hamburgs förstörda
domkyrka och lyckades genom sin smidiga
politik i någon mån återställa
Hamburg-Bre-mens maktställning i Norden. Till Sverige
ordinerade han den förste biskopen i Skara,
Thurgot. S. B-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
