Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppförandepsykologi el. Behaviorism - Uppgång - Uppgäld - Upphalningsbädd - Upphandling för statens behov - Upphandlingsdeputationen el. (Kungliga) Deputationen - Upphostning - Upphovssägner - Upphämta - Upphärad - Uppkvistning - Upplagshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppgång—Upplagshus
1123
Ärftligheten reduceras till ett betydelselöst
minimum. — Litt.: R. Lagerborg, »Vad vi
kunna veta om själen» (1928); J. B. Watson,
»Behaviorismen» (1929) och »Psykologisk
barnavård» (1930). GgWn.
Uppgång, astron. De astronomiska
objektens u. över en viss observationsorts horisont
och deras nedgång under densamma äro
fenomen, som orsakas av himmelssfärens rotation
kring sin axel. Vid ekvatorn äro
himlakropparnas banor vinkelräta mot horisonten,
medan de vid tilltagande nordlig el. sydlig bredd
bli allt snedare för att vid själva polerna röra
sig i cirkelformiga banor, parallellt med
horisonten. De himlakroppar, som ha
oföränderlig deklination, gå alltså icke upp el. ned över
polarhorisonterna. Då rektascensionen och
polhöjden äro kända, beräknas timvinkeln
och tiden samt azimuten för en himlakropps
upp- och nedgång ur den sfäriska
astronomiens grundformler. I ekvatorstrakterna
övergå dag och natt ganska snabbt i varandra,
medan det på höga nordliga el. sydliga
bredder på grund av solbanans snedhet mot
horisonten tar längre tid, innan solen nått ett
visst djup under denna. I den äldre
astronomien spelade stjärnornas heliakiska u.
en viktig roll. Denna är den tidpunkt, då en
stjärna blir synlig i gryningen efter att ha
dolts av den stjärnan förbipasserande solen.
Iakttagelser av heliakisk u., t. ex. för Sirius,
gåvo ett ganska noggrant mått på årets
längd. K. Lmk.
Uppgäld, finansv., se A g i o.
Upphalningsbädd, se Slip.
Upphandling för statens behov. Sedan
gammalt ha föreskrifter givits av K. m:t om u.,
tidigast i fråga om lant- och sjöförsvaret. Nu
gällande förordn. är av 16 jan. 1920,
sedermera ändrad i vissa stycken. Detaljerade
bestämmelser ges om infordrande, inlämnande
och prövning av anbud, ingående av avtal,
ställande av säkerhet, kontroll, besiktning och
mottagande o. s. v. Hithörande handlingar
skola under viss tid hemlighållas. — 1920 års
förordning innehåller ett principstadgande,
att då anbud, som ifrågakomma vid den
slutliga prövningen, avse såväl svensk som
utländsk vara, svensk vara skall föredragas.
Men omedelbart därefter angivas en del fall,
då likväl anbud å utländsk vara må antagas.
I ett k. cirk. av 3 mars 1922, vilket årl.
förnyats, senast 3 mars 1933 (gällande t. o. m.
30 juni 1934), har förordnats, att
upphand-lingsmyndighet, när upphandlingen kan i
av-sevärdare mån medverka till uppehållande av
svensk industri el. beredande av
arbetstill-gång inom landet, må ge företräde åt svensk
vara el., vid val mellan svenska varor, åt
vara, som till större del tillverkas av svenska
materialier el. med anlitande av svensk
arbetskraft. I vissa fall bör ärendet
underställas K. m:ts prövning. — Genom särskilda
upphandlingscirkulär har man sökt främja
ökad användning av svenska varor, så t. ex.
cirkulär av 14 okt. 1932 ang. ökat företräde
för svensk fisk och av 17 febr. 1933 ang.
inhemskt vedbränsle. J. R. N.
UpphandHngsdeputationen el. (K u n g 1 i g a)
Deputationen, institution inom
finansförvaltningen under Karl XTT:s sista år. U.
upprättades på Görtz’ initiativ jan. 1716 och
1124
hade till ursprunglig uppgift att bedriva
upphandling av förnödenheter till krigsmaktens
behov. För finansieringen utskrevs en extra
personlig skatt i reda mynt,
upphand-lingsavgift, som enl. särskilda beslut
utgick 2 ggr 1716 och årl. 1717—19 (1719 för
betalning av obligationsräntor och därför då
kallad b e t a 1 n i n g s a v g i f t). Avgiften
uppbars av Kontributionsränteriet (se d. o.)
men skulle tillställas u., som snart fick alla
till centralförvaltningen inlöpande inkomster
om hand. De mest likvida medlen uppslukades
av de oundgängligaste utgifterna, och
obligationer o. a. papper omsattes i sådana former, att
de kunde påtvingas undersåtarna som
provisorisk likvid för fordringar och leveranser.
U., som leddes av Görtz med biträde av G. G.
v. Dernath, J. Thegner, S. v. Otter, D. N. v.
Höpken m. fl., förvärvade sig en hart när
obegränsad makt över rikets finanser. Den
blev det Görtzska systemets medelpunkt.
U:s led. avskedades jan. 1719, och sedan
räfster inletts mot Görtz och hans
medhjälpare personligen, tillsatte ständerna maj
1719 en kommission för att granska U:s och
Kontributionsränteriets förvaltning.
Kommissionens rapport översågs 1723 av en
ständernas deputation, som ansåg sig kurina
konstatera en betydande kassabrist efter Görtz och
v. Dernath. — Litt.: F. Lagerroth,
»Stats-reglering och finansförvaltning i Sverige»
(1928). T. S-g.
Upphostning, med., dets. som sputum (se
d. o.).
Upphovssägner, se Folksägen.
Upphämta, text., se O p p h ä m t a.
Upphärad, socken i Älvsborgs län, Flundre
härad, s. om Trollhättan; 55,73 kvkm, 1,163
inv. (1933). Kantas i ö. av Vanderydsvattnet,
därinvid bergsbygd, som västerut övergår i
jordbruksbygd. 1,626 har åker, 2,128 har
skogsmark. Ingår i Rommele, Fors, U:s och
Äsbräcka pastorat i Göteborgs stift,
Dom-prosteriets n. kontrakt.
Uppkvistning, avlägsnande av grenar på
skogsträd. Utföres på yngre träd, för att den
därefter avsatta veden må bli kvistfri. Den
utföres vanl. till högst 7—8 m höjd på
stammen (en stocklängd) och endast på träd, som
skola avverkas till sågtimmer. Man skiljer
mellan u. av torra och av friska grenar,
torr-kvistning och grönkvistning. Den senare
brukas mera sällan på barrträd, emedan dessa
mindre lätt läka såren. H. J. Dft.*
Upplagshus, inrättning för uppläggning av
varor med befogenhet för upplagshållaren att
utfärda s. k. upplagsbevis och
upplagspant-bevis (se W a r r a n t s), rättsligen
representerande den upplagda varan. U. möjliggöra
genom rationellt utnyttjande av utrymmet
och överlägset tekniskt ordnande och vård en
billig och betryggande lagring av varor, med
vilkas avyttring man vill dröja till ett ur
prissynpunkt förmånligare tillfälle. Genom
lag om u. och upplagsbevis av 21 maj 1931
har upplagshållaren medgivits rätt (och plikt)
att på de upplagda varorna utfärda
upplagsbevis och upplagspantbevis, vilka
representera varan. Mot dessa dokuments
företeende har dokumentsinnehavaren en
ovillkorlig rätt gentemot upplagshållaren att
utfå samma kvantitet och kvalitet varor, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
