Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppfostringskommittéer - Uppfostringssällskapet - Uppförandepsykologi el. Behaviorism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppfostringssällskapet—Uppförandepsykologi
1121
det svenska undervisningsväsendets
ombildning tillsatta kommittéer. 1. U p p f o s
t-r i n g s k o m missionen av år 1745
tillsattes på framställningar av riksdagarna
1738—39 och 1740—41. Syftet med dess arbete
var från början att bereda större plats för
reala ämnen inom de högre skolorna i
enlighet med under frihetstiden framträdande
uti-litariska strävanden på skolans och
uppfostrans områden. Kommissionen, vars förste
ordf, var C. G. Tessin, avlämnade först 1760
ett »projekt till en förbättrad och förnyad
förordning för trivialskolor och gymnasier i
riket». Förslaget blev aldrig prövat, och
kommissionen upplöstes efter några år för att
1770 återuppstå. 1778 avlämnade den ett
reviderat förslag till skolordning, utarbetat i
mer konservativ anda. I början av 1790-talet
synes kommissionen ha upplösts. — 2. U p
p-fostringskommittén av år 1812
tillsattes av K. m:t på begäran av 1809—10
års riksdag med anledning av ett memorial
rörande förbättringar i rikets
uppfostrings-verk, inlämnat av rektor G. A. Silverstolpe.
Resultatet av kommitténs arbete blev ett av
kommittén 1817 avlämnat betänkande, vilket
med anledning av från domkapitlen och
prästeståndet inkomna erinringar senare
omarbetades och utmynnade i den 1820 av K. m:t
utfärdade skolordningen, präglad av
nyhumanismens anda men med inslag av real
bildning genom de nyupprättade
apologistskolor-na. Kommittén framlade senare bl. a. förslag
till studentexamensstadga (1822) och till
organisation av den allmänna folkbildningen
(1825). — 3. Stora u p p f
ostrings-kommittén av år 1825 tillkom med
anledning av en skrivelse från 1823 års
riksdag med anhållan om sakkunnigutredning
rörande de militära utbildningsanstalterna. K.
m:t utsträckte emellertid utredningen till att
omfatta rikets hela uppfostringsverk. Denna
ryktbara kommitté — »snillenas kommitté»
—, vars ordf, var kronprins Oskar, räknade
utom ordf. 26 led. och inrymde många av
rikets främsta inom ämbetsmannavärlden och
på den andliga odlingens fält. Nämnas må
t. . x. C. von Rosenstein, C. P. Hagberg, S.
Grubbe, J. O. Wallin, H. Järta, E. G. Geijer,
E. Tegnér, J. P. Lefrén, A. von
Hartmans-dorff, C. A. Agardh, J. J. Berzelius. Inom
kor imittén framträdde starka brytningar
mellan en mer konservativ, nyhumanistiskt
betonad riktning med förankring i klassiciteten
och en mer modern riktning, vilken ville ge
större utrymme särskilt åt de moderna
språken. Därjämte framträdde hos vissa
kommitté), ledlemmar, bl. a. Agardh och
Hartmans-doUf, starka sympatier för
växelundervisningen och den fria flyttningen som pedagogiska
ar ?tsmetoder. Kommitténs eget förslag till
läuverkens omorganisation, avgivet 1828, kan
betecknas som en kompromiss och innebar en
liniedelad läroverksorganisation med
gemensam första klass utan latin och därpå byggda
två linjer, resp, med och utan klassiska språk.
Förslaget ledde ej till omedelbart resultat i
annan mån, än att den föreslagna
organisationens huvudtankar kommo till tillämpning
i uet försöksläroverk, Nya elementarskolan,
so; i på kommitténs förslag upprättades i
hu
1122
vudstaden och där även den fria flyttningen
sedermera tillämpades ända till fram på
1890-talet. Kommitténs arbeten gåvo anledning till
avfattande av auktoritativa utredningar,
representerande de olika ståndpunkterna.
Synnerligen läsvärda äro än i dag Grubbes och
Agardhs reservationer samt ett par efteråt
utgivna broschyrer dels av Geijer, »Några
anmärkningar om uppfostran och undervisning»
(1829), dels av Järta, »Om Sveriges läroverk»
(1832). Kommittén sysslade även med
universiteten o. a. högre tillämpningsskolor samt
med folkundervisningen, ehuru dess arbete på
dessa områden icke satt djupare spår. Dess
banbrytande idéer på den högre skolans
område segrade avgörande först med 1849 års
k. cirk. och 1856 års skolstadga, varigenom
läroverken allmänt organiserades med
latin-och reallinjer.
Vad som väsentligen skiljer dessa äldre
s. k. uppfostringskommittéer från de många
kommittéer, som senare arbetat för
skolväsendets reformerande, är att deras utredningar
icke voro begränsade till den ena el. andra
skolformen utan omspände hela
undervisningsväsendet i väsentliga delar.
Litt.: H. Hernlund, »Bidrag till den
svenska skollagstiftningens historia under
parti-tidehvarfvet 1718—1809. I. 1718—1760» (1882,
1892) och »Skolordningsförslaget af den 28
nov. 1778» (1880); K. Nordlund, »översikt av
de svenska gymnasiernas historia intill år
1820» (1914) och »Linjedelningen vid de
svenska gymnasierna, en historisk översikt» (1921);
G. Sjöberg, »Striden mellan det gamla och
nya skolsystemet under förra hälften av detta
århundrade» (1882). K. N-d.
Uppfostringssällskapet,
seUpfostrings-s ä 1 s k a p e t.
Uppförandepsykologi el. B e h a v i o r i’s m,
nordamerikansk psykologisk riktning,
grundlagd av prof. J. B. Watson (f. 1878). U. vill
grunda en objektiv psykologi med rent
naturvetenskapliga metoder. Det psykiska
borteli-mineras helt ur denna »psykologi», vars
objekt bestämmes såsom de mänskliga
förhållningssätten, det kroppsliga beteendet,
uppförandet (amerik. behavior), taget i vidaste
mening, innefattande såväl yttre åtbörder och
handlingssätt som inre organiska processer.
Dessa äro alla att betrakta som reaktioner på
kroppsliga retningar. En sinnesförnimmelse
är blott ett sinnesorgans reaktion på en given
retning, tänkandet en rent organisk och
mekanisk process, företrädesvis i huvudets,
halsens och bröstets muskler (tyst tal), alltid
betingad av organiska retningar, alla våra
skiftande känslor äro blott reaktioner hos det
viscerala systemet o. s. v. U. är främst en
psykologisk arbetsmetod med materialistisk
grundåskådning (se Materialis m).
Genom iakttagelser och experiment eftersträvar
den grundlig inblick i de kroppsliga
reaktions-sätten och deras uppkomst. Barnstudiet är
härvid grundläggande. Det visar vilka
reaktionssätt, som äro medfödda (icke betingade),
och vilka, som först senare utbildas
(betingade). Här hävdar u., att det nyfödda barnet
psykologiskt sett är en formlös massa, som
saknar instinkter och redan från första
levnadsdagen börjar betingas genom miljön.
XIX. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
