Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppland - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Bebyggelse och näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Uppland (Klimat—Bebyggelse ocb näringsliv)
1123
1i 1 yttre skargården, beterknan Gn gnejs av oUka slag ochl) diortt
Bild 2. Karta över Upplands berggrund.
ocb det är sannolikt, att under stenåldern de
delar av U., som nu ligga lägre än 30 m ö. h.,
då ej nådde upp till havsytan. K. A. G.
Klimat. U. är mell. Sveriges
nederbörds-fattigaste landskap med en genomsnittlig
årsnederbörd av föga mer än 500 mm, varav mer
än faller under juli och aug. Torrast äro
Bottenhavets och Mälarens stränder. Årets
medeltemp. är omkr. 5° C. Medeltemp. under
den varmaste månaden (juli) är allestädes
omkr. 16°; under den kallaste (febr.) är den
omkr. — 4° längst i s. ö. och sjunker mot
n. v. till omkr. —5°. Marken är i allm.
snöbetäckt under sammanlagt 3—4 mån. av
året. E. P.
Växtvärld. En betydande skillnad råder
mellan vegetationen i inlandet, i
Mälarbygden och i kustområdet. De flacka morän- och
sandmarkerna i norra U. bära jämförelsevis
stora barrskogar. Det typiska
Upplandslandskapet med små urbergsknallar stickande
upp ovan morän- och lerytorna har en
skiftande vegetation. Skogarna äro små och av
olika slag, och en stor del av jorden är
uppodlad. Sumpmarker äro talrika men i allm.
av ringa storlek. Kärr äro vida vanligare än
mossar. Lerslätterna i Mälarbygden och
annorstädes ha mestadels lagts under plogen,
och skogsarealen är obetydlig, östra U:s
kalk-haltiga morän gynnar växtligheten, och här
uppträda artrika lövängar med ask, lind, lönn,
asp, björk m. fl. samt med en yppig
undervegetation. Lövängen förekommer även
rikligt i Mälarområdet. U:s vanligaste lövträd
äro asp och björk; särskilt allmänna äro
betade björkhagar. Eken finnes i hela U. K. A.
Djurvärlden är jämförelsevis rik.
Älgstammen är i vissa trakter god; även
rådjur finnas. Sista vargen sköts 1869, sista
lon 1902. U:s grunda, växtrika sjöar,
framför allt Hjälstaviken, äro rika på
vattenfåglar. Knölsvan häckar i rätt många sjöar.
Täml. sent inkomna äro rall, sumphöna,
svart-hakedopping, brunand och vigg som
häckfåglar. En del smärre fåglar äro nära sin
nordgräns i U., rörsångare, nötväcka m. fl. För
Mälaren karakteristiska fiskar äro faren
och en reliktform av hornsimpa. Där finnas
även marina relikter av några lägre djur.
Till följd av den norrut avtagande salthalten
ha flera marina fiskar och lägre djur sin
ungefärliga nordgräns vid U:s kust. Lönnb.
Bebyggelse och näringsliv. U. är Svealands
folkrikaste landskap. I södra U. är
bebyggelsen nästan h. o. h. koncentrerad till
slättbygderna, där även de förnämsta städerna ligga
(se kartan). Stockholmstrakten präglas av
förstadsbebyggelse, skärgården har relativt
gles bofast bonde- och fiskarbefolkning. Där
finns en mängd sommarvillor. Norra U:s skogs-
Skala 1:1,5711111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
