Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Uppsala
1140
Bild 1.
Uppsala stads vapen.
I blått fält ett gående,
med sluten krona krönt,
gyllene lejon med
utåtvänt ansikte.
1933 övertagna U.—Gävle järnväg
förbunden med Ostkustbanan, genom
U.—Enköpings järnväg med Enköping och genom en
linje av Stockholm—Roslagens järnvägar med
ö. Uppland. Från U. utgår dessutom ett
betydande antal busslinjer åt olika håll.
______________________ Av Fyrisån delas
staden i två delar av
ung. lika omfång men
av ganska olika
karaktär: den västra
mer höglänt och
kuperad, den östra mer
låglänt och jämn. Den
förra har av ålder
varit kyrkans och
univ:s stadsdel, den
senare köpenskapens
och hantverkets; här,
i närheten av
järnvägarna, är det, som i
vår tid industrien med
förkärlek slagit sig
ned. Den äldsta
stadsdelen v. om ån är
Fjärdingen, belägen
dels på åsen omkring och ovanför
domkyrkan, dels mer sidlänt närmare ån. På de
jämna och delvis sidlänta ängarna n. om
Fjärdingen uppstod på 1870-talet Luthagen;
utanför Luthagen ha efter sekelskiftet
uppstått några mindre stadsdelar: i v.
Eriks-lund, i n. Stabbylund, Eriksdal och närmast
ån Enhagen. Andra nyare stadsdelar på
denna sidan ån äro Kungsgärdet, Eriksberg och i
s. v. Kåbogärde, en villastad, till större delen
bebodd av universitetslärare och högre
tjänstemän. ö. om Fyrisån ligga Svartbäcken
och Kungsängen, den förra n., den senare s.
om Stora torget och Vaksalagatan. Utanför
dessa gamla och centrala delar ligga i n.
Svartbäckens egna hem, i ö. Petterslund och
Almtuna, alla tre huvudsaki. bestående av
mindre enfamiljsvillor.
Fjärdingens centrum har alltsedan
medeltiden Uppsala domkyrka (se d. o.)
utgjort. Av den krans till kyrkan hörande
byggnader, som ännu på 1600-talet omgav
domkyrkan, finns nu på v. och s. sidan
ingenting kvar. S. ö. om koret ligger det s. k.
Skytteanum, som fått sitt namn, sitt
ändamål (se Skytteanska professuren)
och i stort sett även sitt nuv. skick på
1600-talet men som tidigare varit ett kanikhus.
Även i det rakt ö. om koret belägna
Domtrapphuset, urspr. ett försvarstorn, ingå
rester av medeltida murar och valv. I den rad
av större och mindre stenhus, som sträcker
sig längs domkyrkoplatåns n. långsida,
märkes gamla »Kuggis». uppfört efter ritning av
C. Hårleman på 1750-talet och förr
inrymmande lärosalar och akademiska
konsistorie-rum, nu upplåtet för univ:s mineralogiska och
geologiska samlingar.
Nedanför domkyrkoplatåns n. sida ligger
Sankt Eriks torg, som står i förbindelse med
Fyristorg genom Sankt Eriks gränd, en smal
och ålderdomlig men mycket anlitad
trafikled. Vid Sankt Eriks torgs n. sida ligger
Ve-tenskapssocietetens (se d. o.) hus; mellan
torget och Fyrisån uppfördes i början av
1900-talet stadens saluhall. Ett stycke längre ned
vid ån, strax ovanför Dombron, utgör
akademikvarnen med sina gamla almar ett
pittoreskt inslag i stadsbilden.
S. om domkyrkan ligger en liten plantering,
Riddartorget. Här låg en gång i tiden Sankt
Eriks kapell med sin undergörande källa. S.
v. om Riddartorget, på ett något högre
plan, ligga Trefaldighets- el. Bondkyrkan (se
Bondkyrka), vars gråstensparti trol. fanns
redan på Erik den heliges tid, och Odinslund,
U:s äldsta offentliga promenadplats, anlagd
på 1760-talet. Framför Bondkyrkan står en
obelisk av granit, rest 1832 till minne av
Gustav II Adolf. N. om kyrkan, ovanför
Riddartorget, reser sig en långsträckt, fristående
byggnad, som 1837—69 var katedralskola,
därefter till 1916 folkskoleseminarium och nu
användes av univ. till seminarielokaler m. m.
Rakt v. om denna byggnad ligger
ärkebiskops-huset, uppfört på 1700-talet men över
grundmurar och valv av delvis medeltida ursprung.
Med sin n. fasad vetter ärkebiskopshuset
mot universitetsparken. Denna anlades i
samband med det nya universitetshuset, som 1879
—87 uppfördes på den plats, där de medeltida
ärkebiskoparnas borg en gång rest sig.
Universitetshusets arkitekt är H. T. Holmgren,
stilen italiensk renässans. Från
universitets-trappan ser man närmast framför sig E. G.
Geijers staty, av J. Börjeson (se d. o.), till v.
det förkättrade »Skandalhuset», till höger
ärkebiskopshuset, bortom parken domkyrkans
bägge torn och framför och nedanför dessa
Gustavianums vita fasad samt svarta tak och
kupol. Gustavianum uppfördes på 1620-talet
för medel, donerade av Gustav II Adolf.
Tornet byggdes på 1660-talet av Olof Rudbeck
till »anatomisk teater», d. v. s. anatomisal.
Ända tills det nya universitetshuset blivit
färdigt, var Gustavianum den akademiska
undervisningens medelpunkt (se vidare
Uppsala universitet, sp. 1151).
Liksom universitetshuset ligga samtliga
vetenskapliga institutioner i Fjärdingen, de
flesta i stadsdelens v. el. s. v. utkant. Strax
s. om Odinslund, i Drottninggatans fond,
reser sig univ.-bibl. (se Uppsala
universitetsbibliotek), Carolina Rediviva,
med sin långsträckta, nyklassiska fasad.
Bakom biblioteksbyggnaden ligger den i
engelsk stil hållna Carolinaparken, vars fond
ut-göres av Gamla och Nya kemikum, det förra
gr. 1855, det senare 1904. Något yngre är det
närbelägna Nya fysikum. S. om
Carolinaparken ligger Botaniska trädgården, vars franska
stil är ett minne från 1600-talet, då den var
slottsträdgård. Till univ. skänktes den av
Gustav III, som också lade grunden till det
äldsta orangerihuset. Även medicinarna ha
sina institutioner i denna del av staden.
Mellan Trädgårdsgatan och ån, nära
Svandammen, ligger Anatomiska institutionen (»Asis»)
och ett litet stycke s. om slottet Akademiska
sjukhuset (se d. o.). N. om Carolinaparken
ligger Uppsala kyrkogård, en av Sveriges både
vackraste och minnesrikaste, n. om denna
åter, på andra sidan Enköpingsvägen, ligga i
en mindre park Astronomiska observatoriet,
gr. 1853, Meteorologiska observatoriet, gr.
1885, och Musikum, gr. 1929.
Icke blott studiearbetet utan även
studentlivet är koncentrerat till stadsdelarna v. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
