Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppmaning till brott - Uppmarsch - Uppmärksamhet - Upp- och avskrivning - Uppritsning - Uppropslista - Uppror - Uppsala (fornsvenska) - Uppsala (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Uppmarsch—Uppsala
1138
1906 är i strafflagen kap. 10 § 14 (se
Staaff-lagarna) varje offentlig uppmaning till brott
— »muntligen inför menighet el. folksamling,
el. i skrift, den han utspritt eller utsprida
låtit» — belagd med straff; jfr Tr. 0. § 3
mom. 7. Om avsikten med uppmaningen varit
att verkligen förleda till brott el. t. ex. blott
att skrämma de makthavande är likgiltigt
med hänsyn till dess straffbarhet. Det är
tillräckligt, att det skett uppsåtligen. Med
uppmaning till brott likställes annat »försök att
förleda till brott». Särskilda regler gälla
beträffande uppmaning till förräderibrott
(strafflagen kap. 8 §§ 3 och 8). — Försök att
förleda till ohörsamhet mot lag el. laga
myndighet är, såvitt det sker offentligen, straffbart,
även om själva ohörsamheten icke är belagd
med straff. R. B-l.
Uppmarsch har i militäriskt avseende två
betydelser. Strategisk u. är arméernas
samling och gruppering på krigsskådeplatsen
(vid statsgränsen) vid ett krigs utbrott. T a
k-t i s k u. är en truppstyrkas utveckling från
formering på djupet (i allm. i
marschkolonner) till formering av de främre linjerna på
bredden (för upptagande av en strid). M. B-dt.
Uppmärksamhet, medvetandets inriktning
på ett visst bestämt föremål. Det
uppmärksammade synes liksom vara i högre grad
föremål för medvetandet, det uppfattas med
större klarhet och tydlighet än det övriga
samtidigt medvetna. Man skiljer mellan
oavsiktlig u., t. ex. då ett skott oväntat avlossas,
och avsiktlig, som man t. ex. ägnar åt sitt
arbete. — U. är ur pedagogisk synpunkt av
största betydelse och har i olika hänseenden
gjorts till föremål för psykologiska
undersökningar. Så har man experimentellt sökt
fastställa hur många olika föremål, som
samtidigt kunna uppmärksammas, och hur länge
u. konstant kan fasthållas vid ett och samma
föremål. I senare hänseendet anser man sig
ha funnit, att u. alltid undergår regelbundna
fluktuationer. — Litt.: B. Hammer, »Bidrag till
uppmärksamhetens psykologi» (1908). G. O-a.
Upp- och avskrivning benämnes numera i
affärsbankerna checkräkning utan given
kredit (i riksbanken giroräkning).
Uppritsning, ritning på ett arbetsstycke
före dess bearbetning till noggranna dimen-
sioner. Sedan ytan överdragits med krita el.
färg, göras fina, inristade linjer (r i t s e r)
på densamma med en ritsspets av stål.
Ar-betsstycket är upplagt på ett fullkomligt
plant bord, p 1 a n s k i v a, av gjutjärn (i
vissa fall av glas) med noggrant slipad el.
inskavd överyta. Ritsspetsen, som kan
inställas på noggrant avstånd från planskivans
yta, är fäst på en r i t s k u b b e (bild 1), som
under ritsningen förskjutes på planskivan.
Andra härvid använda verktyg äro
rätskiva el. stållinjal, vinklar och
mallar el. schabloner. Vid ritsning på
träarbeten nyttjas strykmått (bild 2) med en
el. två flyttbara skjutreglar med spetsar.
För markering av centra el. linjer i allm.
begagnas k ö r n a r e, ett med skarp spets
försett verktyg, som inslås och bildar små
koniska fördjupningar (jfr Borrar, sp. 890).
Även självcentrerande körnare finnas. —- U.
förekommer numera vanl. blott vid
bearbetning av grövre arbetsstycken. Vid
massfabrikation tillämpas en vida bekvämare och
noggrannare metod, bestående däri, att
ar-betsstycket inspännes i en hållare el. krampa,
fixtur (se d. o.). G. S-n.*
Uppropslista (vid underrätt). Enl. k. kung.
2 juni 1933 skall för varje rättegångsdag vid
häradsrätt el. rådhusrätt rättens ordf, låta
upprätta en lista, vari de mål och ärenden,
som utsatts till handläggning å
rättegångs-dagen, äro uppförda i den ordning, i vilken
de komma att uppropas. Sådan lista kallas
u. I denna skall också angivas den tid å
dagen, då handläggningen kommer att taga
sin början, varjämte, då handläggningen kan
beräknas taga mer än tre tim., mål och
ärenden skola i u. indelas i grupper, med
angivande av visst klockslag, före vilket de ej
komma att uppropas. T. E.
Uppror äger enligt strafflagen kap. 10 § 7
rum, då en menighet visar uppsåt att med
förenat våld sätta sig mot verkställighet av
offentlig myndighets bud, att tvinga den
till någon ämbetsåtgärd el. att hämnas för
sådan åtgärd. Skingra sig deltagarna på
offentlig myndighets befallning, straffas
anstiftare och anförare med straffarbete i lägst
sex mån. och högst två år, men de övriga gå
fria från straff. Skingra de sig ej utan visa
trotsighet mot den offentliga myndighetens
befallning, bli alla deltagare straffbara i
olika grad alltefter förloppet. Militär må
användas till u:s stillande; dock fordras härför,
om tiden tillåter, föreg. befallning av
civilmyndighet att skingras. Om sättet för
anlitande av militär se k. f. 31 dec. 1915 med
ändringar 16 sept. och 30 dec. 1932. Jfr
Upplopp. N. S-g.*
Uppsala, fsv. UppsaHr, tolkas numera som
»övre Sala», i förhållande till en på sin tid
några km söderut belägen by Sala (jfr Tuna,
Opptuna m. fl.). Jfr Gamla Uppsala.
Uppsala, stad i Uppland, belägen på båda
sidor om Fyrisån, 8 km från dess utlopp i
Mälaren, samt vid N. stambanan, 66 km n.
n. v. om Stockholm; 1,553 har, därav 1,538
har land, 31,309 inv. (1933). U. är säte för
rikets äldsta univ., för landshövdingen i
Uppsala län och för Sveriges ärkebiskop.
För stadens förbindelse med yttervärlden
har Fyrisån av ålder varit av stor betydelse
i egenskap av den viktigaste färdleden till
Mälaren. 1866 öppnades järnvägen till
Stockholm, och numera är U. en viktig
järnvägsknut vid N. stambanan, genom den av S. J.
Bild 1.
Ritskubbe med ritsspets.
Bild 2.
Strykmått med 1 skjutregel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
