Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala (stad) - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Uppsala
1142
ån. I Fjärdingen ligga vid V. Ägatan de
bekanta byggnaderna Olympen ocb linperfektum,
den senare med studentrum och tillhörig univ.,
vidare samtliga nationshus utom Gotlands (se
kartan), de flesta med trädgård. I Fjärdingen
ligger även Geijershuset vid övre Slottsgatan.
Vid Skolgatan, i Fjärdingens n. v. hörn,
ligger högre allmänna läroverket (byggt 1869),
nu med samgymnasium. Andra skolor äro
U. nya elementarläroverk och gymnasium för
flickor, U. enskilda läroverk och
privatgymnasium (samskola), Lindska skolan (flickskola),
Fjellstedtska skolan (se d. o.), Arméns
under-officersskola, Fackskolan för huslig ekonomi
och Tekniska skolan. Staden äger
folkskole-seminarium (byggt 1919), beläget i Enhagen,
samt flera folkskolor, den yngsta och
modernaste belägen vid Vaksala torg.
Vad som icke minst ger Fjärdingen en
annan karaktär än stadsdelarna ö. om ån är
rikedomen på parker och planteringar. Till de
redan förut nämnda äro att lägga Slottsbacken,
vars ännu vid mitten av 1800-talet kala
sluttning genom landshövding R. von Kræmers
initiativ vid denna tid började anlägga sin
nuv. skrud av rik grönska, Flusterpromenaden,
som från sommarrestaurangen Flustret nära
Islandsbron sträcker sig söderut längs ån,
samt Stadsträdgården, belägen innanför
Flusterpromenadens närmast staden belägna del.
över Slottsbackens lövträd höjer Uppsala
slott (se d. o.) sin långa skära fasad mellan
två mäktiga rundtorn, och bortom
Stadsträdgården och Flusterpromenaden sträcker sig
Kronåsens mörka barrskogsmassa ända till
den romantiska ravinen Geijersdalen, vid
vilken det genom »Gluntarna» berömda
värdshuset Eklundshov var beläget.
Vid Kronåsens n. ända höjer sig Milles’
mäktiga Sten Sturemonument över
trädtopparna, synligt vida omkring. Andra mer
anmärkningsvärda offentliga konstverk äro
Gustav Vasas byst (av B. E. Fogelberg) på
Slottsgården, Gunnar Wennerbergs staty vid
Carolinabacken (modellerad av T. Lundberg),
prins Gustavs (av C. Eldh) mellan
biblioteks-huset och Geijersgården, ärkebiskop Jakob
Ulfssons (av Chr. Eriksson) på en hög
porfyr-kolonn på domkyrkoplanens s. sida,
polarforskaren Finn Malmgrens (av N. Sjögren) i
en liten plantering vid Skolgatan.
Förbindelsen mellan stadsdelarna v. och ö.
om ån uppehälles medelst sju broar, från s.
räknat: Islandsbron, Västgötaspången,
Nybron (stadens centralaste bro), Dombron
(byggd på 1760-talet), Järnbron,
Haglunds-bron samt Luthagsspången. Samfärdseln
inom staden underlättas genom spårvägar,
anlagda 1906 av ett enskilt bolag, samt genom
fyra busslinjer.
Än mer än i stadsdelarna v. om ån
präglas stadsplanen i Svartbäcken och
Kungsängen av den raklinighet och rätvinklighet,
som på 1640-talet, då en gatureglering
genomfördes, ansågs vara idealet. Huvudgator äro
Vaksala-, Svartbäcks- och Kungsängsgatorna,
alla tre utgörande fortsättning av var sin
landsväg och utmynnande i den gemensamma
medelpunkten, Stora torget. Alla tre äro
utpräglade affärsgator, de två förstnämnda än
i dag rätt mycket präglade av den
lanthandel, som där av ålder bedrivits. En affärs-
gata, ehuru av mer anspråkslös typ, är även
Dragarbrunnsgatan. Så gott som alla
Svartbäckens och Kungsängens gator ha en
gammaldags småstadsprägel med jämnstrukua
tvåvåningshus och rymliga gårdar. Såsom
mer märkliga må nämnas »Syskrinet» och
»Sju helvetes gluggar», båda belägna nära
Islandsbron. I det förra hade G. Wennerberg
sin bostad som student.
Vid Stora torget ligger rådhuset, byggt på
1700-talet men ombyggt på 1880-talet, vidare
stadens äldsta apotek i det hus, där kemisten
C. W. Scheele (se d. o.) upptäckte syret; i
torgets omedelbara grannskap (vid
Smedsgränd) bodde natur- och fornforskaren O.
Rud-beck (se d. o.) i ett ännu bevarat hus. F. ö.
ligga vid Stora torget affärslokaler och
banker: Upplands enskilda banks huvud- och
Svenska handelsbankens avd.-kontor. Utom
dessa finnas i U. Uppsala sparbank samt
avd.-kontor av riksbanken och två andra banker.
I U. funnos 1931 113 fabriker och
verkstäder med 2,946 arb. Av de större fabrikerna
ligga de flesta i Svartbäckens och
Kungsängens utkanter. Till de mest betydande höra
ett par cykelfabriker, a.-b. Nymans
verkstäder (gr. 1899, aktiekap. 2,5 mill. kr.) och a.-b.
Josef Eriksson, ett par tekniska fabriker,
bl. a. Henrik Gahns a.-b. (se Gahn, H.),
flera kakelfabriker, bl. a. a.-b S:t Eriks
lervarufabriker (gr. 1907, aktiekap. 337,500
kr.) och Uppsala-Ekeby a.-b. (se E k e b
y-bruk), flera kvarnar, bl. a. a.-b. U.
valskvarn (etabl. 1904, aktiekap. 1,750,000 kr.)
och U. ångkvarn (gr. 1874, aktiekap. 1,8 mill.
kr.), vidare a.-b. L. E. Larsson & k:is
skofabrik (gr. 1914, aktiekap. 2 mill. kr.), a.-b.
Hj. Söderbergs konfektionsfabrik (anlagd
1896, aktiekap. 1,5 mill. kr.), tre större
boktryckerier, däribland främst Almqvist &
Wik-sells boktryckeri-a.-b. (se d. o.).
I el. vid U. ligga Akademiska sjukhuset,
Ulleråkers sjukhus och Samariterhemmet (se
dessa ord). Till U. är Upplands reg:te förlagt.
Tax.-värde å fastighet (1932): 126,747,600
kr. å skattepliktig och 37,556,800 kr. å
skattefri, tax. inkomster s. å. 47.705,680 kr.
Tillgångar 1 jan. 1933 18,629446 kr., skulder
7,688,975 kr. — I U. utkomma två dagliga
tidningar : Upsala Nya Tidning och Upsala. Hj. A.
Historia. Det nuv. U. har uppstått vid den
punkt av Fyrisåns nedre lopp, där denna
upphörde att vara segelbar, som hamnplats för
svearnas huvudort, det några km längre upp
belägna Gamla Uppsala (se d. o.). Då stora
områden, som senare höjt sig, lågo under
vatten, tedde sig platsen som en »åmynning» och
fick därav namnet östra Aros till skillnad
från Västra Aros, Västerås. Den
huvudsakliga bebyggelsen synes ha uppstått på den
ö. åstranden; redan 1221 fanns åtm. en
kyrka, Vårfrukyrkan, och på 1240-talet ett
franciskankloster (vid nuv. Klostergatan),
vilket tyder på att orten var en täml. befolkad
och livligt besökt handelsort. Gamla Uppsala
sjönk efter hand i betydelse. När stiftskyrkan
där omkr. 1245 ödelagts av brand, flyttades
ärkebiskopssätet hit 1273. Därmed ärvde den
yngre orten namnet U. Domkyrkobygget tog
sin början på sandåsen v. om ån, där trol.
redan en kyrka fanns för den kringliggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
