Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala domkyrka - Uppsala-Ekeby a.-b. - Uppsala—Enköpings järnväg (U. E. J.) - Uppsalafilosofien - Uppsalagranit - Uppsala—Gävle järnväg (U. G. J.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Uppsala-Ekeby a.-b.—Uppsala—Gävle järnväg
1140
Bild 8. Plan av Uppsala domkyrka före restaureringen. Skala 1 :1,000.
Under triumfbågen stod det heliga korsaltaret
med reliker av korset och S:ta Birgittas kjortel.
Flera gånger skadades U. av eld. Efter en
brand 1572 fingo tornen nya spiror. Sedan en
av dessa blåst ned, uppfördes spiror i barock
1613—19 av Gerard De Besche. Kyrkans
utseende under 1600-talet framgår av bild i
»Suecia» (se bild 1). Vid den stora eldsvådan
i Uppsala 1702 blev domkyrkan ganska
förstörd, bl. a. tornspirorna, valven och en stor
del av inredningen. 1707 var kyrkan i det
väsentligaste återställd. Arbetet på
nyinredning fortgick; kyrkan fick bl. a. två
konstnärligt betydande arbeten av B. Precht (se
d. o.), den nuv. rikt skulpterade predikstolen
och den i samband med senaste restaurering
avlägsnade altaruppsatsen (nu uppställd i
Gustav Vasakyrkan i Stockholm; se bild till
Precht, sp. 70). 1745 uppfördes efter
ritningar av C. Hårleman nya
tornöverbyggnader, som nedrevos på 1880-talet.
U. genomgick sin största förändring 1885
—92. Redan 1873 anmodades H. Zettervall att
inkomma med restaureringsförslag. I dessa
utgick han från kyrkans plan, som var fransk,
konstruerade upp en nordfransk katedral och
bortsåg således från det baltiska inslaget.
Därför har koret, som helt tillhörde det
franska skedet, lidit minst. Murarna, även
tornmurarna, finnas kvar, men de ursprungliga
ytorna äro till största delen bortbilade och
överklädda med maskinslaget tegel och
fogarna cementerade. Den största konstruktiva
förändringen i det inre skedde i långhuset,
där 1400-talspelarna ersattes med
knippepelare av kalksten. Dekoreringen i det inre är
enl. plan av A. Lindegren. I koret n:r 6
fram-togs en hel svit av målningar, föreställande
Erik den heliges levnad. De blevo delvis
kompletterade av A. Acke. Ett medeltida
gravminne av betydenhet äger kyrkan i Birger
Perssons till Finsta gravsten, ett flandriskt
arbete (Tournai) från 1320-talet. I gravkoren
finnas viktiga, tyvärr starkt restaurerade,
gravvårdar, bl. a. W. Boys över Gustav Vasa
med hans två första gemåler och Katarina
Jagellonicas sarkofag, Johan III:s gravvård
av Danzigbildhuggaren W. von der Blocke
(1593—96), Gustav Banérs gravvård av A.
Claeszoon (1629), de båda Stureepitafierna av
H. Wilhelm, Chr. D. von Dohnas monument
av H. F. Verbruggen i Antwerpen (1674),
ärkebiskop C. F. Mennanders av Angelini i Rom
(1790). Flera av Sveriges stormän ha gravsatts
i kyrkan, bl. a. Magnus Stenbock, C. von
Linné och Swedenborg, senast N. Söderblom. I
silverkammaren förvaras en ampulla av jaspis
och kyrkans enda medeltida kalk, båda från
1300-talet, samt en guldkalk, från 1541.
Dessutom finnas där en rik samling
begravnings-regalier och smycken ur Vasakistorna samt
sedan 1912 ett Mariaaltarskåp (Brysselarbete,
omkr. 1520) från Skånela kyrka.
Skrudkammaren innehåller bl. a. ett par korkåpor från
äldre medeltid och sällsynta delar av den
liturgiska dräkten samt drottning Margaretas
klänning, som togs i Roskilde 1659.
Litt.: »U. och dess märkvärdigheter» (1826;
3:e uppl. 1873; 29 litografier, med text av
J. II. Schröder); H. Frölén, »Upsala
domkyrka» (1893); J. Roosval, »Baltiska Nordens
kyrkor» (1924; med litt.-anv.); N. J.
Söderberg, »U:s restaurering 1885—1893» (2 bd,
1923); A. L. Romdahl, »Några iakttagelser i
U.» (i Göteborgs Högskolas Årsskrift, 39, 2,
1933). H-k A.
Uppsala-Ekeby a.-b., se Ekebybruk.
Uppsala—Enköpings järnväg (sign. U. E.
J.), spårvidd 1,435 m, 41,3 km lång, öppnad
1912, förbinder Uppsaia norra station (S. J.)
med Enköping.
Uppsalafilosofien, vanlig beteckning för den
samtida filosofiska riktning, vars främsta
representanter äro för den teoretiska
filosofien Phalén och för den praktiska Hägerström
(se dessa ord). U. kan icke sägas beteckna
något visst lärosystem utan endast vissa
synpunkter beträffande filosofiens uppgift,
vilken betraktas som övervägande
begreppsana-lytisk. Ehuru sålunda U :s representanter
vanl. överensstämma i negativt hänseende,
särskilt i en kritisk hållning beträffande
subjektivism och metafysik, intaga de i övrigt
skilda ståndpunkter i flera frågor. G. O-a.
Uppsalagranit, petrogr., se Granit, sp.
946, samt pl. till art. Bergart.
Uppsala—Gävle järnväg (som enskild
järnväg sign. U. G. J.), spårvidd 1,435 m, 146,1 km
lång, fr. o. m. 1 aug. 1933 efter inköp
införlivad med S. J., omfattade följ, linjer:
huvudlinjen Uppsala centralstation—Gävle
centralstation samt sidolinjerna Orrskog—Söderfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
