Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala—Gävle järnväg (U. G. J.) - Uppsala hospital och asyl - Uppsala högar - Uppsala läkareförening - Uppsala län - Uppsala—Länna järnväg - Uppsala läns norra domsaga - Uppsala läns södra domsaga - Uppsala möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsala hospital och asyl—Uppsala möte
1147
och örbyhus—Dannemora öppnade 1874,
sidolinjen Gävle södra—Bomhus 1892 samt
sidolinjen Tierp—Strömsberg 1917. Historik av
B. Hagberg (1925). F. P.
Uppsala hospital och asyl, se Ull er åke r s
sjukhus.
Uppsala högar, se Gamla Uppsala, med
bilder.
Uppsala läkareförening, stiftad 1832 av
prof. Israel Hwasser, har till ändamål bl. a.
att främja de medicinska vetenskapernas
studium, utveckling och spridning samt att
väcka och underhålla en mot vetenskapens
värdighet och betydelse svarande anda.
Envar, som är inskriven i medicinsk fakultet,
kan vinna inträde i föreningen. Sedan 1865
utger föreningen Up(p)sala Läkareförenings
Förhandlingar (1 bd årl.) för vetenskapliga
undersökningar m. m. G. B-k.*
Uppsala län omfattar mell. delen av
landskapet Uppland; 5,313,31 kvkm (andelar av
Mälaren och Bottenhavet ej inräknade), därav
5,120,87 kvkm land, 138,222 inv. (1933), därav
i städerna 37,266 inv., 27 inv. per kvkm.
Residensstad: Uppsala.
Tidigare folkmängd t 63,895 inv. 31 dec. 1751,
81,131 inv. 18U0, 89,323 inv. 1850, 123,863 inv.
1900, 136,718 inv. 1920.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 43,4 %, industri och
bergsbruk 28,1 %, handel och samfärdsel 9,o %, allmän
tjänst och fria yrken 5,2 %, husligt arbete 4,8 %,
f. d. yrkesutövare m. fl. 9,5 %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 1,241 har (0,3 %), åker 154,212 har (30,1 %),
äng 22,124 har (4,3%), skogsmark 275,697 har
(53,8%), övrig mark 58,813 har (11,5%).
Brukningsdelar (1927) : 8,883 st. med i medeltal
17,s har åker. Av brukningsdelar med över 2 har
brukades 4,238 med tills. 6O,o % av den
sammanlagda åkerarealen av ägaren och 2,615 med 39,i %
av arrendatorer. 4,570 brukningsdelar ha 0,26—10
har åker, 3,784 ha 10—50 har åker och 529 över 50
har åker.
Skörd (medeltal ton 1926—30) : Vete 22,687, råg
11,441, korn 12,715, havre 22,723, blandsäd 54,531,
baljväxter 6,780, potatis 39,250, foderrotfrukter
68,244, hö 206,470.
Husdjur (1927) : Hästar 22,635, nötkreatur 88,403,
får 15,616, getter 105, svin 32,527, höns 187,090,
bisamhällen 3,420.
Mrjeriöantering (1931) : 15 andels-, 3 gårds- och
8 uppköpsmejerier; tillv. smör 927 ton, ost 667 ton.
Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen.
Fiske (1931): 312 yrkes- och 40 binäringsfiskare.
Fångstvärde 166,000 kr.
Industri (1931 > : 319 arbetsställen med tills. 7,543
arb., därav på landsbygden 182 arbetsställen och
4,025 arb
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1933): 390 km, därav 172 km statens (delar
av linjerna Stockholm—Uppsala—Krylbo och Uppsala
—Gävle), 116 km enskilda normalspåriga (Uppsala—
Enköpings järnväg och delar av Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnvägar) samt 102 km enskilda
smalspåriga (delar av Stockholm—Roslagens och
Dannemora—Hargs järnvägar). Vägar (1931) : 358 km
lands-och 1,594 km bygdevägar. Omnibuslinjer (1933): 94
koncessionerade linjer; längd tills. 2,792 km. Sjöfart:
T U:s hamnar ankommo och avgingo 1931 tills. 4,720
fartyg om tills. 499,883 nettoton i inrikes och 151
fartyg om 136,614 ton i utrikes fart.
Indelning (1933): Städer: Uppsala och Enköping.
Fögderier: Trögds, Tiunda, Örbyhus. Domsagor:
Uppsala läns södra och Uppsala läns norra. Härader: Bro,
Håbo, Trögd, Äsunda, Lagunda, Hagunda, Ulleråker,
Bälinge, Vaksala, Rasbo, Norunda, Oland, örbyhus.
85 lands- och 1 köpingskommun, 1 municipalsamhälle.
Jordbruk är landsbygdens huvudnäring utom
i länets n. delar, där trä- och järnindustri
jämte skogsbruk flerstädes dominera. Tätast
bebygrda äro slättbygderna (jfr Uppland,
sp. 1125). Inom landsbygdens industri inta
1148
järn- och ståltillv. samt trä- och
pappers-masseindustrierna de främsta platserna,
medan den förr betydande brytningen vid bl. a.
Dannemora gruvor (se d. o.) nu nästan
h. o. h. nedlagts. Av vikt äro även tegel-,
porslins- och kakeltillv. Förutom Uppsala och
Enköping äro de förnämsta industriorterna
Skutskär, Söderfors, österby, Giino, Lövsta,
Älvkarleö, Strömsberg, Heby och Karlholm.
Inom U. ligga vid Dalälven de betydande
kraftverken Älvkarleby, Lanforsen, Untra och
Söderfors. Av hamnarna har Skutskär den
största trafiken, därnäst komma Uppsala och
Enköping. Förutom univ. i Uppsala och
Lant-brukshögskolan vid Ultuna finnas för den
högre undervisningen läroverk i Uppsala och
samrealskola i Enköping samt i Uppsala tre
enskilda skolor med studentexamensrätt.
Kommunal mellanskola i Tierp, seminarium i
Uppsala, folkhögskola vid Vik, lantbruks-,
lantmanna- och lanthushållsskolor vid resp.
Ultuna, Vik och Kumlan. Lasarett finnes i
Uppsala, sjukstugor i Enköping och Lövsta,
epidemisjukhus i Uppsala och Enköping,
sanatorium vid Vattholma, tuberkulossjukstuga i
Uppsala samt sinnessjukhus invid Uppsala
(Ulleråkers sjukhus). U. tillhör Uppsala
ärkestift, utgör ett landstings- och
hushållnings-sällskapsområde, ingår i Uppsala
inskriv-ningsområde inom ö. arméfördelningsområdet,
utgör tills, m. Stockholms län en valkrets med
10 representanter till Första kammaren och
bildar egen valkrets med 5 representanter
till Andra kammaren. — Om länets historia
se Uppland, sp. 1132. G. R-ll.
Uppsala—Länna järnväg, se Stockholm—
Roslagens järnvägar.
Uppsala läns norra domsaga, under Svea
hovrätt, omfattar Norunda, Olands och
örbyhus härader, vilka tills, utgöra ett tingslag
(tingsställe: örbyhus).
Uppsala läns södra domsaga, under Svea
hovrätt, omfattar 2 tingslag, Tiunda och
T r ö g d, det förstnämnda bestående av
Hag-unda, Ulleråkers, Bälinge, Vaksala och Rasbo
härader (tingsställe: Uppsala), det sistnämnda
av Bro, Håbo, Trögds, Asunda och Lagunda
härader (tingsställe: Enköping).
Uppsala möte, betydelsefullt kyrkomöte i
Uppsala 1593. Mot slutet av liturgiska
striden (se d. o.) hade Johan III förmåtts att
lova stridsfrågans hänskjutande till ett
kyrkomöte av under reformationstiden vanlig typ
(se Allmänt kyrkomöte, sp. 580).
Johans död och den katolske Sigismunds
trontillträde nödvändiggjorde ett klart
fastställande av svenska kyrkans evangeliska
ståndpunkt. På prästerskapets anhållan inkallades
mötet av hertig Karl och rådet till 25 febr.
1593. Fyra biskopar och mer än 300 präster
in funno sig. Mötet öppnades 1 mars; till ordf,
utsågs dagen därpå prof. Nicolaus Olai
Both-niensis. Sedan man 5 mars hade förenat sig
om att erkänna den heliga skrift som enda
rättesnöret för människans tro samt de tre
gammalkyrkliga symbola och den oförändrade
Augsburgska bekännelsen som sanna uttryck
för skriftens läror, förklarade sig de
närvarande redo att våga liv och blod för detta
beslut. Johans liturgi förkastades, och 1571
års kyrkoordniner bekräftades. Mötet begärde
ytterligare hertigens och rådets bifall till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
