Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Uppsala universitet
1154
tade fonder. Fem studenthem finnas.
Dessutom har studentkåren uppfört en
bostadsbyggnad för studenter om 58 rum. Till
studenternas hjälp är inrättad Uppsala
studentkårs kreditkassa, varjämte ett flertal
nationer har lånefonder för sina medl. På
Akademiska sjukhuset finnas 8 friplatser för
studenter. Inom studentkåren och U. finnes ett
flertal vetenskapliga, politiska och
idrottsliga föreningar. C. Ht.
Historia. Behovet att inom Sverige kunna
erbjuda studerande den högre bildning, som
krävdes för att nå de ledande ställningarna
inom kyrkan men som dittills endast kunnat
förvärvas vid utlandets högskolor, ledde till
upprättandet av U. En medverkande orsak
härtill var den ökade nationella självkänslan
efter Sten Sture d. ä:s seger över danskarna
1471, vartill kom, att Uppsala ärkestol kort
förut bestigits av den bildningsälskande
Jakob Ulfsson. Med skäl kan man beteckna
denne som U :s verklige grundare. Genom en
till påven riktad supplik utverkades en 27
febr. 1477 utfärdad bulla med tillstånd till
upprättande av ett »studium generale».
Genom ett skyddsbrev av 2 juli s. å. beviljade
rikets råd med riksföreståndare och
ärkebiskop i spetsen de fri- och rättigheter, som
ansågos erforderliga, och 7 okt., S:ta
Birgittas dag, kunde undervisningen börja.
Kyrkan ställde prebenden till förfogande och
upplät lokaler. Lärarkrafterna togos ur den
krets av andliga, som voro knutna till
domkyrkan. Det påvliga privilegiet insatte
ärkebiskopen till kansler och medgav rätt till
undervisning i alla brukliga vetenskaper
ävensom utdelande av samtliga lärdomsgrader.
Bland lärarna märkes främst Ericus Olai (se
d. o.). Utom teologi och filosofi omfattade
undervisningen bl. a. astronomi. Av
lärdomsgrader utdelades huvudsaki. den lägre
filosofiska, baccalaureatet. Att även magister- och
teol. doktorsgrad förekommit har dock gjorts
sannolikt. — U:s verksamhet under denna
första period blev dock av kort varaktighet.
Med de på nytt utbrytande unionsstriderna
och Jakob Ulfssons avgång från
ärkebiskopsstolen (1514) upphör den helt. Snart berövade
också Gustav Vasas reformation kyrkan de
rikedomar, varav U:s verksamhet varit
beroende. Behovet av en högre
utbildnings-anstalt för rikets och kyrkans blivande
tjänare, som nu åter voro helt hänvisade till
främmande högskolor, insågs dock av
Vasakonungarna. Åtgärder för U:s
återupprättande vidtogos av Erik XIV och Johan III,
men liturgiska striden (se d. o.) ledde på nytt
till undervisningens nedläggande. Först
Uppsala mötes beslut 1593 och hertig Karls därpå
grundade åtgärder åstadkommo U:s verkliga
pånyttfödelse. Professorernas antal bestämdes
till 7, och bland dessa märktes flera ledare
för motståndet mot de katolska
strävandena, däribland mötets ordf., Nicolaus Olai
Bothniensis. Lokaler för undervisningen
bereddes i ett s. om domkyrkan beläget
kapitelhus, den sedermera s. k. Academia Carolina
(upplåten redan av Erik XIV och trol. använd
redan under medeltiden). Ett »kommunitet»
(hem för fattiga studenter) hade 1316
inrättats av domprosten Andreas And (se d. o.). U:s
uppgift att främst vara en den kämpande
protestantismens plantskola gav
organisationen dess karaktär. Professorerna flyttade
gemenligen från de »lägre» filosofiska
disciplinerna, som hade en förberedande karaktär,
till de »högre» teologiska och nådde därifrån
ofta biskopsstolen. Så var t. ex. fallet med
Laurentius Paulinus Gothus och Johannes
Rudbeckius. Den senares betydelsefulla
akademiska verksamhet avbröts, då den
våldsamma fejd, som uppstod mellan honom och
hans kollega Johannes Messenius, ledde till
bådas förflyttning. 1600 kunde U. fira den
första fil. magisterpromotionen.
En ny och betydelsefull utveckling inträder
med Gustav II Adolfs trontillträde. Med skäl
har han betecknats som U:s andre
grund-läggare. Redan vid hans kröning — som
celebrerades med den första teol.
doktorsutnäm-ningen — påvisades U:s behov.
Professorernas antal ökades till 17 — vartill kom den
donerade Skytteanska professuren (se d. o.) —,
bibliotek (se Uppsala
universitetsbibliotek) och en ny universitetsbyggnad,
Gustavianum, tillkommo. Ekonomien
säkerställdes genom de gustavianska arvegodsen (se
ovan). På avkastningen av dessa gods (varav
2/3 ännu äro i U:s ägo) kunde U. leva ända
till 1830. De första konstitutionerna — ett verk
av Johan Skytte, U:s förste kansler, och Axel
Oxenstierna — utfärdades 1626. Häri
bestämdes, att kansler utsågs av konungen på
konsistoriets förslag; ärkebiskopen var
självskriven prokansler. Fakulteterna voro fyra,
rektor valdes av konsistoriet för ett halvt år i
sänder. U. ägde domsrätt över sina
medlemmar. 1655 utfärdade Karl X Gustav nya
konstitutioner, som sedan blevo i huvudsak
gällande, ända tills 1852 års för båda univ.
gemensamma tillkommo. Vissa professorsstolar,
särskilt juridiska och medicinska, besattes
med utlänningar. Sålunda verkade här
juristen Johan Loccenius, historikern Johannes
Schefferus samt filologen Johann
Freins-heim. Det senare 1600-talet domineras i
hög grad av Olof Rudbeck d. ä:s kraftfulla
gestalt. Med stöd av M. G. De la Gardie,
som efter Axel Oxenstiernas död 1654 blev
U:s tredje kansler (till sin död 1686), skapade
han en rad institutioner: botanisk trädgård,
»anatomisk teater» (genom påbyggnad av
Gustavianums bekanta kupol), »exercitiehus»
för ridderliga övningar m. m. Hans
egenmäktighet vållade dock svåra stridigheter,
Ren-lärighetskravet, ytterligare skärpt i 1655 års
konstitutioner, tog sig uttryck i teologernas
angrepp på anhängarna av den cartesianska
filosofien, särskilt läkaren J. Hoffvenius och
matematikern Bilberg. Den av
stormaktsväldet och bekantskapen med de isländska
sagorna inspirerade, patriotiskt yverborna
forn-forskningen bedrevs med iver av Verelius,
juristen C. Lundins och Rudbeck och
kulminerade i den sistnämndes »Atlantica». Som
filolog gjorde sig Laurentius Normannus ett
berömt namn. Bland teologerna märkas J. E.
Terserus, E. Benzelius d. ä. och J. Svedberg.
— Det begynnande 1700-talet medförde för
U. svåra slag: stadens brand 1702 och det
stora nordiska kriget verkade hämmande.
Under Karl XII:s sista år avvärjdes ett hot
XI X. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
