Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Uppsala universitetsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsala universitetsbibliotek
1155
om försäljning av U :s ägodelar för rikets
behov. En ny institution tillkom: det av
läkaren L. Roberg för de medicine
studerandes undervisning inrättade Nosocomium
(ursprunget till nuv. Akademiska sjukhuset).
Frihetstiden blev i U:s historia en lysande
tid, särskilt på naturforskningens fält. Vid
sidan av Linné utmärkte sig astronomen
Anders Celsius, den främste av en rad
professorer av denna släkt, matematikern
Klingen-stierna, kemisterna J. G. Wallerius och,
senare, T. Bergman. — På det humanistiska
området — tidigare representerat av den lärde
E. Benzelius d. y. — blev J. Ihre den svenska
språkforskningens grundläggare, C.
Aurivil-lius framstod som orientalist och J. F. Neikter
som historiefilosof och estetiker. Den
praktiska medicinen företräddes av N. Rosén v.
Rosenstein, anatomien av A. Murray.
Ständernas inblandning medförde faror för U:s inre
självständighet, och det starka
ämbetsmanna-intresset ledde till reglering av det juridiska
examensväsendet genom införande av
särskilda examina till rättegångsverken,
Kansliet och Kammaren. Gustav III, vilken
redan som kronprins var kansler och även som
konung i sin minderårige sons namn skötte
kanslersärendena, visade på olika sätt U. sin
välvilja. I det hela var dock för U. slutet
av 1700-talet en mindre lysande tid. Under
hertig Karls och Reuterholms skuggrädda
regemente, liksom under Gustav IV Adolfs
egen regeringstid, fick U. på flera sätt känna
de maktägandes onåd, särskilt då nu bland
ungdomen tidens friare strömningar började
manifestera sig (musikprocessen 1800). Med
det nya statsskicket och den nya dynastien
inbryter en ljusare tid. Karl Johan visade
U. stort intresse och välvilja, både under sin
kronprinstid som kansler och senare, då han
som sådan efterträtts av sin son Oskar. Den
siste kanslern av kunglig börd blev Karl XV
som kronprins. — över huvud äro 1800-talets
första årtionden en i U:s annaler glansfull tid.
Den svenska filosofiska traditionen,
grundlagd av Ilöijer, fortsättes av Grubbe, Biberg
och Geijer. I den sistnämnde får U. ett av
sina mest betydande namn. Genom honom,
Atterbom, Palmblad o. a. talesmän för tidens
romantiska och nationella strömningar
utövar Uppsala under några årtionden även
direkt utåt landet ett inflytande, som dock
minskas, då genom liberalismens genombrott
på 1830-talet univ. kommer mera i skuggan
av huvudstaden. Vid sidan av de nämnda
hade univ. vid denna tid flera betydande
lärare, en teolog som S. ödmann, läkare som
P. von Afzelius och I. Hwasser, en jurist som
Bergfalk och naturforskare som G.
Wahlen-berg och E. Fries. Den filosofiska
traditionen vid univ. fullföljdes av C. J. Boström och
hans lärjungar, Sahlin, Ribbing, Wikner;
historikerna F. F. Carlson och C. G.
Malmström fortsatte Geijers verk. Genom de nya
statuterna 1852 borttogs univ:s egen
doms-rätt. Av nyanläggningar tillkommo den nuv.
botaniska trädgården med sin
institutions-byggnad (invigd 1807) samt nya
biblioteks-huset, Carolina rediviva. Från mitten av årh.
vidtager en betydande utvidgning av såväl
lärarantalet som undervisnings- o. a. lokaler.
Från att 1809 ha varit endast 21 växte
an
1156
talet professorer och är nu (1933) 74. Nya
in-stitutionsbyggnader tillkommo efter 1850 för
olika ändamål. 1887 invigdes det nya
universitetshuset. Under 1900-talet har
byggnadsverksamheten fortsatt, genom såväl
tillbyggnader som nyanläggningar.
Litt.: Huvudarbetet för tiden till 1792 är
C. Annerstedt, »Upsala universitets
historia» (5 bd + 5 bd »Bihang», 1877—1914,
register av E. Colliander 1931). »Upsala
universitet 1872—1897. Festskrift» (1897);
univ.-matriklar 1832, 1841, 1883, 1896, 1906, 1916
och 1926; Uppsala universitets
(student)ma-trikel utgives f. n. av A. B. Carlsson (hittills
utkommen för tiden 1595—1788, 1900—33); L.
Stavenow, »Uppsala universitet samt svensk
stat och kultur» (1927); A. Nelson, »Om
Uppsala universitet under medeltiden» (i
»Symbola litteraria», s. å.); A. Hj. Uggla,
»Universitas regia Upsaliensis» (i Ord och Bild 1927);
historiker i inbjudningsskrifter av H. Schück
(1905—18). A. U.
Uppsala universitetsbibliotek, Sveriges
största bibliotek i fråga om såväl böcker som
handskrifter, grundades genom donation av
Gustav II Adolf 1620, då han till Uppsala
akad. överlämnade det i gråmunkeklostret på
Riddarholmen i Stockholm förvarade
biblioteket. Detta innehöll resterna av de svenska
klosterbiblioteken (främst Vadstena klosters
latinska handskrifter och tryckta böcker),
Johan III:s bibliotek och troligen även
Ho-genskild Bielkes likaledes beslagtagna
boksamling. Denna donation (omkr. 4,000 bd)
ökades sedan av Gustav Adolf med bibliotek,
tagna som krigsbyten i Polen och Tyskland:
jesuitkollegiets i Riga 1621, jesuitkollegiets i
Braunsberg och domkapitlets i Frauenburg
1626. Även det furstbiskopliga biblioteket i
Würzburg, taget vid stadens erövring i okt.
1631, delar av univ.-bibi, där samt
kurfurstliga biblioteket i Mainz skänktes till U. Ej
obetydliga delar av såväl det bömisk-märiska
som polska och danska krigsbytet införlivades
senare med bibi. M. G. De la Gardie
överlämnade 1669 till U. dyrbara handskrifter, främst
Codex argenteus (se C o d e x, sp. 1196 f.) och
Snorre Sturlasons Edda (den s. k.
Uppsala-eddan). Efter De la Gardies död (1686)
skänkte Karl XI hans liksom även senare (1693)
Claes Rålambs bibliotek, tills, omkr. 8,000 bd.
Även under 1700-talet och längre fram var
tillväxten i hög grad beroende av gåvor, som
alltjämt rikligt inflöto. U. omfattade vid
1600-talets slut omkr. 30,000 bd (1813 omkr.
74,000 bd, 1886 omkr. 230,000 och 1902 omkr.
340,000 bd). Två viktiga etapper i U:s äldre
historia utgöra de perioder, då Erik
Benzelius 1702—20 och P. F. Aurivillius 1787—1829
voro U:s chefer. Benzelius gjorde planmässiga
och kloka inköp, även av flera värdefulla
handskriftssamlingar, och de viktigaste
vetenskapliga tidskrifterna anskaffades, liksom
bibliografisk handapparat. Aurivillius lät bl. a.
utarbeta och trycka U:s viktiga katalog
(»Ca-talogus librorum impressorum Bibliothecae
regiae academiae Upsaliensis», 1805—14), som
ännu är av stort praktiskt värde.
Storartad utveckling fick U. från 1883
under Claes Annerstedt (se d. o.) och hans
efterföljare. Det storslagna utvidgandet av
bibliotekets bytesförbindelser (1884 blott 61, f. n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
