Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppvärmning - Uppåkra - Upsala - Upsala (tidning) - Upsala college - Upsala Nya Tidning - Up to date - Upupa, Upupidae - Ur, Klocka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Uppåkra—Ur
1166
De äldsta
centraluppvärmnings-systemen arbetade med varmluft
såsom värmetransporterande
medium ; härav benämningen v a r
m-luftsystem. Numera
användas dessa system i regel endast vid
sådana anläggningar, där
prisbillighet är huvudsak eller där
särskilda anspråk på ventilation göra
luftuppvärmning önskvärd.
Avsevärt oftare förekommer u.
med ånga, ehuru även dessa
»ångvärmeledningar» alltmer
komma ur bruk. Nästan alltid
användes ånga av relativt lågt tryck.
I de flesta fall använder man
varmvattensystem.
Principen för en vanlig
varmvattenvärmeledning, såsom den kommer
till utförande i en mindre
byggnad, framgår av bild 1. Från övre
delen av pannan P strömmar det i
pannan värmda vattnet genom
rö
ren (»framledningarna») till värmekropparna
(radiatorerna, värmeelementen, »elementen») r.
I dessa avges värme till rummet, varefter det
avsvalnade vattnet genom »återledningarna»
återgår till pannans nedre del. En oavbruten
cirkulation uppkommer, vars enda drivkraft
är viktskillnaden mellan det kallare och det
varmare vattnet. Ett sådant system säges
arbeta med »självcirkulation».
För ernående av tillräcklig drivkraft för
vattnets cirkulation kan även en pump
insättas, t. ex. så som bild 2 schematiskt
visar. Härvid uppkommer vad man kallar ett
pumpvarmvattensystem. Särskilt
vid större anläggningar visa sig ofta
pumpsystemen ekonomiskt fördelaktiga, emedan
klenare rörledningar än vid
självcirkulations-system kunna användas och rören kunna
förläggas praktiskt taget oberoende av höjd- och
lutningsförhållanden.
Då vattnet i systemet vid u. och
avsval-ning ökar, resp, minskar i volym, måste en
anordning för upptagande av dessa
volymförändringar finnas. Härför användas vanl.
öppna expansionskärl (e på bild 1 och
2). I vissa fall kunna slutna
expansionskärl (bild 3 E) med fördel användas,
särskilt när vattnet i systemet skall
hållas vid temp. över 100° C.
Under senaste åren har man börjat använda
vatten med temp. över 100° C som
värmemedium, hetvattensystem. För att vid
hetvattensystem ej ångbildning skall inträffa,
måste systemet sättas under tryck, varvid
ofta slutna expansionskärl begagnas.
Systemet framställes schematiskt på bild 3.
Uppvärmningsanordningar för mindre
anläggningar av de olika slag, som ovan
angivits, anordnas i regel för eldning med koks,
men under de senaste åren ha även andra
bränslen, ss. stenkol, ved och olja, alltmer
blivit använda (jfr Oljeeldning).
Antingen ång- eller varmvattensystem
ut-föres, användas för värmets avgivande i
rummen särskilda värmekroppar, vanl. s. k. r
a-d i a t or e r, »element» (värmeelement),
rörslingor eller kamrör.
Vid u. av stora lokaler, t. ex. fabrikshallar,
användas ofta värmeytor av mera koncentre-
Bild 3. Kopplingsschema för hetvattenvärmeledning (system
Theo-rell). A direkteldad hetvattenpanna, B cirkulationspumpar, O och
D fram- och återledningar till värmeledningssystemet, E slutna
expansionskärl med vattenståndsrör (N), säkerhetsventiler (M)
m. m. Tryckluft erhålles från en luftkompressor F. Nytt vatten
påfylles antingen direkt till pannan vid II eller till
expansions-kärlen vid G. Pumpen J höjer, om så erfordras,
vattenlednings-trycket till det för inmatning erforderliga.
rad form, s. k. lamellbatterier, vilka,
för att fullt utnyttjas, oftast sammanbyggas
med en fläkt till ett aggregat, som
uppvärmer den genom aggregatet strömmande
luften. Dessa lamellbatterier användas oftast för
värmning av ventilationsluft men även för
direkt rumsuppvärmning. A. Th.
Uppåkra, socken i Malmöhus län, Bara
härad, på Lundaslätten, strax s. om Lund; 14,65
kvkm, 1,013 inv. (1933). 1,354 har åker; skog
saknas. Ingår i U. och Flackarps pastorat i
Lunds stift, Bara kontrakt.
Upsala, se Uppsala.
Upsala, kvällstidning i Uppsala. Uppsattes
1845 av P. Hanselli som halvveckotidning,
blev 1874 varannandagstidning och har sedan
utkommit 1894—1900 med fyra, sedan 1901 med
sex n:r i veckan. Bland dess redaktörer
märkas K. Möllerswärd (1874—1901), dennes son
C. G. Möllerswärd och E. N. Söderberg (se
d. o.). Nuv. red. (sedan 1933) är R. Broomé
(f. 1905). Tidningen företräder den nationella
konservatismen.
Upsala college [a’psälø kåTid^],
svensk-amerikanskt högre läroverk, grundlädes 1893 som
en »academy» och musikskola i Brooklyn,
New York, men flyttades 1898 till
Kenil-worth, New Jersey, där det alltsedan varit
förlagt. Sedan 1901 har därmed varit förenad
en handelsskola. 1905 blev läroverket
fullständigt college med fyra klasser. O. A. L-r.*
Upsala Nya Tidning, morgontidning i
Uppsala. Uppsattes 1890 av Y. A. Svartengren
(se d. o.), var urspr. varannandagstidning och
har sedan utkommit 1899—1900 med fyra,
sedan 1901 med sex n:r i veckan. Även en
landsortsuppl. utges med tre n:r i veckan.
Huvudred, sedan 1903 är J. A. Johansson
(se d. o.). U:s politiska hållning är liberal.
Up to date [a’p ta déi’t], eng., alldeles
modern; ända till dags dato.
U’pupa, Upu’pidae, zool., se Härfåglar.
Ur (besläktat med grek, och lat. höra,
timme), Klocka, tidmätare. De mekaniska u.
bestå av ett på matematiska grunder byggt
hjulverk, där antalet tänder (el. kuggar)
i såväl hjul som drivar (en
kugganordning; se bild 1) måste stå i vissa
förhållanden till varandra, för att uret nog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
