Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur, Klocka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Ur
1168
Bild 1. Schematisk framställning av hjulverket i ett
ur med spindelgäng. A drivrjäuer, M siegiijul, i’
lapparna på spindeln, m minutvisare, s timvisare.
grant skall kunna ange dygnets
tidsindelning. Som drivkraft användas dels tyngder
(lod), dels stålfjädrar, som spännas omkring
en s. k. fjäderhustapp, och numera
även elektricitet. Löpverket el. hjulverket är
byggt i det väsentligaste efter samma
system i alla ur. Hjulens tänder gripa in i
de på varje hjulaxel befintliga mindre
drivarna. Genom denna utväxling ökas
hastigheten så, att t. ex. då fjäderhuset, som
inrymmer dragfjädern och från vilket
drivkraften utgår, gör
ett varv, så gör
sista hjulet i
löpverket (gånghjulet)
4,800 varv. För att
gånghjulet skall
göra dessa varv på
en viss tid,
hämmas farten av ett
särskilt
gångsystem, med pendel
eller balans (oro)
som regulator.
Pendeluren äro
konstruerade med
s. k. gånghake,
vilken griper in i
gånghjulets
tänder, hämmar
farten och överför den
nödvändiga impul-
sen till pendeln (hakgång). De första fickuren,
ja, även större ur konstruerades med s. k.
spindelgång, där det sista hjulet (gånghjulet)
el., som det också kallas, steghj ulet, är
kron-formigt och vertikalt placerat mot »spindeln».
Denna spindel, som även är balansens axel, är
av härdat stål (urspr. av järn) och försedd med
två i vinkel mot varandra utstående
rektangulära blad, »lappar», vilka gripa in i
gånghjulets spetsiga tänder och hämma farten.
C y lindergången, som uppfanns av
Tompion 1695, är konstruerad så, att gånghjulet
(se bild 2), som har samma uppgift som i
föreg. fall men vars tänder äro kilformiga,
Bild 2. Cylindergång.
a cylinder.
Bild 3. Balans (oro) med spiralfjäder och
balansbrygga.
Bild 4. Ankargång, a gånghjul, b ankare, c gaffel,
d balansbom, e liversten.
griper in i ett halvrunt stålrör (cylindern).
Innan dessa tänder på grund av u:s drivkraft
i tur och ordning falla in i rörets urskärning,
uppstår ett moments vila i hela löpverket,
likaså innan hjultanden lämnar cylindern.
Balansen, som sitter fast vid cylindern (bild
2 a), fortsätter fram och åter utan vila sina
svängningar. Detta beror till en del på att en
s. k. spiralfjäder (se bild 3),
vilken med det inre varvet
sitter fast vid cylindern (som
även är balansens axel) och
med det yttre varvet vid ett
fast föremål, t. ex.
balansbryggan, utvidgar och
sammandrager sig och till en del
på att tänderna på
gånghjulet (som hålles i rörelse av
drivfjädern) ge en stöt åt cy-
lindern, då de beröra och lämna denna. A
n-kargången är en förbättrad
konstruktion, som består däri, att balansen (se bild 5)
med sin bom eller axel arbetar fristående
utan något tryck från löpverket eller
utväx-lingen. Gånghjulet (bild 4 a) griper här in
i en sinnrikt konstruerad hake, ankare (bild
4 b), som sitter på en särskild axel och är
försedd med en s. k. gaffel (bild 4 c), som föres
fram och åter av en på balansbommen (bild
4 d) placerad stiftliknande liversten av rubin
(bild 4e). Från det framåtdrivna gånghjulet
förmedlas genom nämnda gaffel den impuls,
som vidmakthåller balansens svängningar.
Ankarurets balans är av två metaller, stål och
mässing (s. k.
kompensations-balans), och i bättre ur är
den försedd med flyttbara
skruvar (se bild 5), som
möjliggöra en noggrann
reglering av gången vid olika
temp. En ännu
fullkomligare konstruktion är k r
o-nometergången (bild
6), uppfunnen av John
Arnold 1782, där balansen
får sin impuls endast
varannan svängning.
Kraften förmedlas här genom
en särskild kedja till ett
»snäckhjul» (oegentligt
uttryck »kedjegång»), som gör
Bild 5.
Kompen-sationsbalans.
Bild 6.
Kronometer-gång. A gånghjul, B
fjädrande hävarm,
C stenen därpå, D
impulsskiva, E
impulssten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
