Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urstromtäler - Ursula den heliga - Ursulinnorna - Ursus - Ur svenska hjärtans djup - Ursviken - Urtica - Urticaceae - Urticaria - Urtiden - Urtima - Urtjuva, Att göra sig urtjuva - Uruguay, República oriental del Uruguay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Ursula—Uruguay
1190
dalarna genom randmoränstråken till
Östersjön. Tvärdalar förbinda på flera ställen olika
stadier av de i ö.—v. gående huvuddalarna.
För utvecklingen av de nordtyska
kanalsystemen ha dessa dalar spelat en avgörande roll.
Jfr karta vid Tyskland, sp. 899. K. A. G.
U’rsula den heliga, enl. legenden en
brittisk konungadotter, som lovade äkta en
hednisk prins, om denne blev kristen och hon
själv först fick göra en pilgrimsfärd till Rom.
Ledsagad av 11,000 fromma jungfrur,
vandrade hon dit, men på hemvägen nedgjordes de
av hunnerna vid Köln. U., som vägrade att
bli hunnerfurstens brud, nedsköts med pilar.
Genast kommo 11,000 änglar och drevo
hunnerna på flykten. De dräpta jungfrurna
begrovos högtidligt, och över deras gravar
restes en kyrka. — Redan på 300-talet omtalas
i en inskrift jungfruliga martyrer i Köln.
I sin nuv. form torde legenden härstamma
från 1100-talet. U:s och elva tusen
jungfrurs dag är 21 okt. — Litt.: A. Stein, »Die
heilige Ursula und ihre Gesellschaft» (1879);
T. T. Tout, »Historical essays» (1906); W.
Levison, »Das Werden der Ursulalegende» (i
Bonner Jahrbücher, bd 132, 1927). Hg Pl.
Ursuli’nnorna, en efter Ursula (se d. o.)
den heliga uppkallad nunneorden för
undervisning av kvinnlig ungdom och för sjukas
vård, som stiftades 1535 i Brescia av Angela
Merici (1474—1540) och stadfästes av påven
1544. Genom Madeleine de Sainte-Beuve
(1566—1618) kom orden till Frankrike 1608
och blev strängare i anslutning till
augustin-regeln. I våra dagar finnas fyra olika slags
u. med omkr. 11,000 medl. Pius X strävade
efter att ena de olika grenarna. — Litt.: M.
V. Neusee, »Die heilige Angela Merici» (2:a
uppl. 1912); II. C. Wendlandt, »Die weiblichen
Orden und Kongregationen» (1924). Hg Pl.
U’rsus, zool., se Björnar.
Ur svenska hjärtans djup, kungssång sedan
slutet av 1840-talet, text av Talis Qualis (C.
V. A. Strandberg), musik av Otto Lindblad. U.
tillkom 1844 och sjöngs f. ggn i Lund 5 dec.
s. å. O. Lindblads turné 1845 med en
Lunda-kvartett gjorde sången först populär. T. N.
Ursviken, stations- och industrisamhälle
samt hamn i Skellefteå landskommun,
Västerbottens län, inom Skellefteå (se karta vid
d. o., sp. 1071) stads hamnområde, invid
Skelleftehamn; 2,469 inv. (1933). Trä- och
mekanisk verkstadsindustri. Invid U.
Kle-mensnäs’ trämassefabrik och såg. 480 m kaj,
3,5—5,2 m kajdjup.
Urtlca, bot., se Nässelsläktet.
Urticäceae, bot., se Nässelväxter.
Urticäria, med., se Nässelfeber.
Urtiden, geol., se Urberg.
Urtima, på annan tid än den vanl.
föreskrivna, i motsats till 1 a g t i m a (se d. o.
samt Riksdag, sp. 831, och Ting, sp. 331).
Urtjuva, jur. Att göra sig urtjuva
betyder att ådagalägga, att man icke är
tjuv. Enl. § 16 mom. 5 av förordn. 16 febr.
1864 om strafflagens införande må i vissa
fall efter domarens prövning innehavare av
stulet gods göra sig u. med edgång. E. K.*
Uruguay [orogmai’], off. Repüblica
oriental del Uruguay, den till ytvidden
minsta av Sydamerikas republiker, n. om La
Platamynningen och ö. om floden Uruguay,
Uruguays vapen.
Kvadrerad sköld: I i blått
fält en våg av guld; II i fält,
av silver ett grönt berg med
en därpå belägen borg; III i
fält av silver en gående, svart
häst; IV i blått fält en
gående tjur av guld.
omgiven av Argentina och Brasilien; 186,926
kvkm, 1,941,398 inv. (1931); huvudstad:
Mon-tevideo.
Den jämna kusten följes i ö. av strandsjöar,
bl. a. den stora Lagöa Mirim på ö. gränsen, och
sanddyner. Största
delen av U. är ett
svagt kuperat
lågland, uppdelat av
låga höjdryggar,
cuchillas, som
bilda vattendelarna
och sällan nå 600
m ö. h. Bland de
talrika floderna
märkes utom
Uruguay dess biflod
Rio Negro.
Berggrunden, i regel
täckt av lösa
jordarter, utgöres i s.
av granit, gnejs m.
m., i n. av
Gond-wanaformationens
bergarter. U.
bildar till största
delen en enformig,
trädfattig
grässtäpp, en forts, av
Argentinas pampas, avbruten endast av
galleriskogar och sumpmarker längs floderna samt
skogstrakter på cuchillas. Klimatet är
subtropiskt till tempererat och anses vara
mycket sunt; Montevideo har i jan. 22,3° C, i juli
10,2°. Tvära omkastningar mellan den
nordliga vinden zonda och den sydliga pampero
medföra ofta snabba temperaturväxlingar.
Nederbörden är täml. jämnt fördelad över året;
torrtid saknas.
U. är med 10 inv. per kvkm den tätast
befolkade av Sydamerikas republiker. Bäst
befolkade äro departementen närmast
Montevideo, U:s enda storstad. Omkr. 90 % av
landets inv. anses vara av täml. oblandad
europeisk härkomst, dels avkomlingar av de
spanska kolonisterna, dels immigranter under
nyare tid från Spanien, Italien och
grannländerna; 1931 uppgick invandringsöverskottet till
14,624 pers. Återstoden av inv. utgöres av
negrer (mest i n.) och halvblod. Den
ursprungliga indianbefolkningen, charrfia, har utrotats
el. assimilerats med de vita. Statsspråket är
spanska; flertalet av inv. är romerska
katoliker. Skolväsendet står enl. sydamerikansk
måttstock högt; folkskoleundervisningen är
obligatorisk; univ. finnes i Montevideo.
Boskapsskötseln dominerar h. o. h. U:s
näringsliv, och dess produkter utgöra i regel
inemot 90 % av det årliga exportvärdet.
Största delen av landarealen utnyttjas som
betesmark; endast 7 % äro odlad jord. Framför
allt hållas får och nötkreatur (20,558,124, resp.
7,127,912 1930), som i regel året om vistas
i det fria på de vidsträckta boskapsfarmerna
(estancias). Stora boskapshjordar slaktas årl.
(1930 2,725,989 får och 1,285,246 nötkreatur);
köttet behandlas vid frysanläggningar
(frigo-rificos) och salterier (saladeros) för
omedelbar export el. beredes till konserver och
köttextrakt. Medelpunkter för denna industri äro
bl. a. Paysandfi och Fray Bentos. Dessutom
exporteras stora mängder ull och hudar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
