Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utprickningssystem - Utprångling - Utrakvister - Utrecht - Utredningar - Utredningsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Utprångling—Utredningsman
1216
Norra kvadranten
Utprickningssystem (kardinalsystem), föreslaget av
Nationernas förbunds sjöfartstekniska kommitté 1927.
farledens styrbordssida, d. v. s. den sida, som
fartyg, kommande från öppna sjön, har om
styrbord, oeh på farledens babordssida
utmärkas med färg (topptecken) av olika slag. —
I Sverige (jfr vidstående färgplansch)
tillämpas kardinalsystemet endast för grund i öppna
sjön. För utprickning av farled gäller följ,
allmänna regel. Farledens n. eller ö. sida
betecknas med röda märken, som alltid äro
försedda med en eller flera kvastar (sådana
prickar kallas kvast- el. ruskprickar); s.
eller v. sidan anges av svart-vita
slätprickar (utan topptecken) eller helsvarta märken
av annat slag (se planschen). Kryssprick
anger grund, som kan passeras på båda sidor.
Beträffande farlederna bör observeras, att ut-
Bild från Utrecht med domkyrkotornet.
prickningen beror av huruvida
huvudriktningen för en led är n.—s. eller ö.—v.; den
är alltså oberoende av ledens lokala
sling-ringar. — Alla flytande sjömärken utsättas
enligt noggranna lägesbestämningar i en
särskild förteckning (p r i c k r u 11 a). ö-g.
Utprångling av veterligen falskt mynt el.
veterligen falsk sedel straffas enl. strafflagen
(kap. 12 § 16) i regel lika strängt som
mynt-el. sedelförfalskning (se d. o.). Väsentligt
ringare ansvar stadgas för den, som själv
blivit bedragen och sedan till annan utgivit el.
sökt utge myntet el. sedeln. J. H-r.*
Utrakvi’ster. se H u s i t e r.
Utrecht [y’trä^t]. 1. Provins i
Nederländerna, mellan Zuiderzee och Rhen (Neder Rijn
och Lek); 1,386 kvkm, 430,442 inv. (1933);
huvudstad: Utrecht (se nedan). Största delen
är fruktbart marskland, genomdraget av
kanaler och flodarmar (Oude Rijn, Vecht m. fl.);
jordbruk, boskapsskötsel, mejerihantering.
2. Huvudstad i ovannämnda prov, i
Rhen-deltat, där Kromme Rijn grenar sig i Oude
Rijn och Vecht; 158,826 inv. (1933). De
centrala delarna, omgivna och genomskurna av
kanaler, bevara många äldre byggnader.
Märkligast är domkyrkan, en av
Nederländernas praktfullaste gotiska kyrkor (uppf.
1254—1517), med ett 110 m högt, vida
synligt torn; dessutom märkas den romanska
Sanct Janskerk (gr. 1050), Buurkerk (1300—
1500-talet), universitetshuset och guvernörens
residens. Moderna huskomplex, ss. posthuset,
mässbyggnaden och statsjärnvägarnas
för-valtningsbyggnad, bryta flerstädes den
ålderdomliga stadsbilden, ö. om gamla staden
märkes den berömda lindallén Maliebaan. U. är säte
för en romersk-katolsk och en gammalkatolsk
ärkebiskop (staden är de nederländska
gammalkatolikernas medelpunkt) och har flera
högre läroanstalter, främst univ. (gr. 1636)
med 7 fakulteter, stort bibi. (300,000 bd),
astron. observatorium m. m. (2,600 stud. 1930).
U:s centralmuseum har rika stads- och
kul-turhist. samlingar (bl. a. kyrklig konst). U.
är en viktig järnvägsknut och en av landets
förnämsta handelsstäder med årliga vår- och
höstmässor. Industrien omfattar bl. a.
maskinverkstäder, textil- och cigarrfabriker; här
ligger även Nederländernas myntverk. U. är
en centralpunkt för landets fasta försvar och
omges av en stark fortgördel. — U. gjordes
av den helige Willibrord till biskopssäte 696
och var under senare medeltiden viktigt
han-delscentrum. I U. ingingo 1579 de n.
provinserna i Nederländerna (se d. o., sp. 848) en
union. Genom freden i U. 1713 avslöts
spanska tronföljdskriget (se d. o., sp. 181). — Jfr
O. Weber, »Der Friede von Utrecht»-(1891).
Utredningar, se Statens Offentliga
Utredningar. Denna publikationsserie
tillkom genom k. kung. 3 febr. 1922.
Utredningsman, person, som enl.
förordnande av avliden el. anmodan av
dödsbodelägarna har att ombesörja dödsboets utredning
och sålunda låta förrätta bouppteckning (se
d. o.), betala den avlidnes skulder och fördela
behållningen mellan bodelägarna. Är
förordnandet givet i testamente och avser
huvudsaki. dettas verkställande, kallas u. vanl.
testamentsexekutör. Hans
befogenheter bestämmas efter förordnandets el. an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
