Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utmätning - Utmätningsed - Utmätningsman - Utnämningsrätt - Utnäslöt - Utombords - Utombordsmotor - Utomplansbestämmelser - Utopi - Utpressning - Utprickningssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utmätningsed—Utprickningssystem
1213
som icke utan svårighet el. förlust finner
köpare el. som gäldenären icke utan synnerlig
olägenhet kan undvara. H. o. h. undantas
från u. det för gäldenären allra nödvändigaste,
och innestående avlöning för allmän el.
enskild tjänst el. innestående pension å rikets
stat får icke utmätas, förrän gäldenären är
berättigad att lyfta avlöningen el. pensionen.
Dessutom länder till efterrättelse vad i lag
el. särskild författning är stadgat om att viss
egendom ej må utmätas, så ock av konungen
för pensions- el. livränteanstalt meddelat
förordnande, att därifrån utgående pension el.
livränta ej må tagas i mät. — Då u. avser att
bereda borgenären trygghet för fordringens
utbekommande genom det utmättas
realisation, måste de utmätta föremålen
undandragas gäldenärens fria förfogande. Detta sker
på olika sätt alltefter föremålens
beskaffenhet. Betalas icke den skuld, för vars
gäldande u. skett, skall den utmätta egendomen i
regel säljas på exekutiv auktion (se d. o., sp.
507). U. medför — därest icke inom en
månad konkurs inträffar — för borgenären
förmånsrätt i det utmätta gentemot andra
borgenärer. Befinnes vid utmätningstillfället
gäldenären sakna full tillgång till fordringens
gäldande, äger borgenären — för att skaffa
i dagen tilläventyrs undanhållna tillgångar —
få honom försatt i konkurs. I. Afz.*; E. K.*
Utmätningsed, jur., se Manifestationsed.
Utmätningsman, underordnad exekutiv
tjänsteman, vilken har att fullgöra vad
överexe-kutor förordnar, verkställa dom samt i vissa
fall utan föreskrift av annan myndighet
förrätta utmätning el. besluta införsel (se d. o.).
U. är på landet landsfiskal och i stad
stadsfogde. K. B. äger för bestämt fall el. inom
visst område förordna lämplig person att på
eget ansvar i landsfiskals ställe vara u. I
Stockholm och i annan stad, där
utmätnings-mannabefattningen anses icke kunna av en
stadsfogde ensam fullgöras, må, om konungen
finner gott sådant medge, stadsfogde äga att
för bestämt fall, med vissa undantag, i sitt
ställe till u. sätta annan man, som av
över-exekutor är antagen. E. K.*
Utnämningsrätt, befogenhet att å statens
el. en kommuns vägnar tillsätta innehavare av
viss befattning. Sådan rätt tillkommer enl.
R. F. §§ 28—31 konungen beträffande där
omnämnda tjänster. I övrigt ha statens centrala
myndigheter, länsstyrelser, domkapitel o. a.
chefsmyndigheter u. till dem underordnade
befattningar. Vid utnämningar skall hänsyn
endast tagas till vederbörandes förtjänst och
skicklighet, över underordnad myndighets
utnämningar kunna besvär anföras hos
överordnad myndighet och i sista hand hos K. m:t
i statsrådet, över K. m:ts utnämningar kan
klagan ej föras. Kontrollen över dem utövas
av konstitutionsutskottet. Besvär över
kommunala utnämningar kunna jämlikt
kommunallagarna endast anföras på grund av
formella felaktigheter vid utnämningarna. Jfr
Befordran, Förslag 1,
Tjänstebe-tänkandet och Tjänsteår. Ldht.
Utnäslöt, förr militär övningsplats i Säby
socken, Västmanlands län, 1780—91 för Liv
regementet till häst, 1792—1815 för
Livrege-mentsbrigaden och 1816—93 för
Livregementets grenadjärkår.
1214
Utombords, sjöv., se Bord 3.
Utombordsmotor, se F ö r b r ä n n i n g s m
a-s k i n, sp. 189 och bild 17, 20, samt M o t o
r-b å t.
Utomplansbestämmelser, särskilda
bestämmelser ang. enklare reglering av
byggnadsverksamheten inom område i stad el.
stads-liknande samhälle, som icke ingår i stadsplan
el. stomplan (se d. o.), samt inom sådant
område på landet, där samhällelig bebyggelse är
att förvänta men där byggnadsplan (enl.
stadsplanelagen § 60) t. v. icke anses
erforderlig. Genom u. kan mark reserveras för
särskilda ändamål, ss. enbart bostäder eller
industrier. I övrigt kunna u. endast erhålla
generell avfattning ang. byggnads avstånd till
väg och till gräns mot granne samt höjd,
antal våningar o. dyl. Jfr stadsplanelagen
§§ 10 och 66 samt byggnadsstadgan §§ 33—
35 och 94. G. Ldn.
Utopi (nlat. Uto’pia), fantastisk
föreställning om ett mönsterland, där allt är ordnat
genom de fullkomligaste lagar och
inrättningar; ogenomförbar tanke på el. förslag till
en samhällsförbättring; mer el. mindre
utsiktslös tanke; idealstat, fantasisamhälle, »ett
himmelrike på jorden». Ordet u. bildades av
Thomas More (se d. o., sp. 317). — Adj.:
Utopisk. — U t o p i’s t, person, som sysslar med
opraktiska världsförbättringsplaner. — Jfr J.
O. Hertzler, »The history of utopian thought»
(1922). (R-nB.)
Utpressning, det rättsstridiga förfarande,
varigenom någon i avsikt att bereda sig el.
annan en orättmätig förmögenhetsförmån
tvingar annan till ett för honom ekonomiskt
oförmånligt handlingssätt. Något allmänt
straffbud för dylika förfaranden finnes ej i
svensk lag. Vissa former av u. och försök
därtill äro dock i Sverige åtkomliga enl.
straffbestämmelser ang. rån, rättsstridigt tvång
el. hot (se dessa ord). Men de praktiskt
betydelsefullaste fallen, då man hotar att angiva
ett begånget brott el. lämna ett sanningsenligt
meddelande av skandalös el. neslig karaktär,
måste enl. gällande rätt i allm. lämnas
obestraffade. Enighet råder om att detta är en
svår brist i sv. straffrätt. R. B-l.
Utprickningssystem, utsättandet av prickar
o. dyl. som sjömärken för att ange hur
fartyg skola framföras med hänsyn till
grunden. I början av 1880-talet framkommo
önskemål om internationellt u. Skilda vatten-,
kust- och hamnförhållanden ha dock försvårat
genomförandet av ett dylikt u. Frågan har
diskuterats på olika konferenser m. m. Vid
Nationernas förbunds sjöfartstekniska
kommittés sammanträde i Stockholm 1925—26
framkom preliminärt förslag till åtgärder
härför; 1926—27 utfördes försök i Sverige,
Tyskland och Finland; 1927 fortsatte i Helsingfors
kommitténs överläggningar med
representanter för Sverige, Finland, Holland, Norge och
Tyskland. Följ. u. kunna särskiljas: 1)
kardinalsystemet, enl. vilket de flytande
sjömärkenas huvudriktning i förhållande till
grunden anges med färg- och topptecken av
olika slag i norra (sålunda i huvudriktning n.
om grundet), i östra, i södra och i västra
kom-passkvadranten (jfr bild ); 2) lat e r alsy
s-temet, enl. vilket flytande sjömärken på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
