Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesdepartementet el. Kabinettet för utrikes brevväxlingen - Utrikesminister - Utrikesnämnden - Utrikesstatsminister - Utrillo, Maurice - Utropstecken - Utsagopsykologien - Utsaltning - Utseglad distans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Utrikesminister—Utseglad distans
1220
»Förstad.» Målning av M. Utrillo 1924.
under namn av statsråd hade säte i rådet).
1713 års kansliordning upprättade två
utrikesexpeditioner, vardera under ett ombudsråd
som föredragande, i 1719 års infördes en
utrikesexpedition under en statssekr. (till
1777, sedan under hovkanslern) som chef och
föredragande. 1720 återinträdde ett
riks-(kansli)råd i kollegiet såsom
kanslipresidentens närmaste man. Korrespondensen med
beskickningarna började alltmer gå genom
kanslipresidenten och hans särskilda kansli,
det s. k. Presidentkontoret under en
presidentsekr. Presidentkontoret fick under
Gustav III:s sista regeringsår allt större
betydelse, erhöll 26 april 1791 benämningen
Konungens kabinett för utrikes
brevväxlingen, ställdes under en
kabi-nettssekr. och besörjde alla yttre politiska
angelägenheter under konungens omedelbara
tillsyn. I sammanhang med Kanslikollegiets
upphävande 1801 förordnades, att
kanslipresidenten (1801—09) genom kabinettet skulle
besörja den ministeriella brevväxlingen och
att Utrikesexpeditionen under hovkanslern bl.
a. skulle handlägga övriga utrikesärenden.
Genom 1809 års R. F. infördes en
statsminister för utrikes ärendena,
vilken till 1840 var kansliets chef och hade
att inför konungen föredraga utrikesärendena,
men dessa fortforo ännu en tid att vara
splittrade: på Kabinettet, Hovkanslersexpeditionen
(till 1840) och Kanslistyrelsen (till 1833).
Genom departementalstadgan 16 maj 1840 lades
alla utrikesärenden till ett verk, U. I
sammanhang med inrättandet av
statsministerämbetet 1876 upphörde U:s chef att
benämnas statsminister och bär sedan dess titeln
minister för utrikes ärendena.
Sveriges beskickningar i utlandet voro till
mitten av 1600-talet i allm. tillfälliga, men
den svenska diplomatien fick därefter fastare
form. Konsulatväsendet, vilket tidigare
delvis sorterat under hovkanslern och
Kommerskollegium, lades 1840 och ändå mer genom
konsulsstadgan 20 april 1858 under U.
Under föreningen med Norge (1814—1905)
hade de båda rikena gemensam diplomati och
gemensamt konsulatväsen. Utrikesärendena
(jfr Ministeriella mål) handlades av
U., som till formen väl fortfor att vara ett
uteslutande svenskt ämbetsverk men ansågs
och i vissa fall intog ställning som unionellt.
Utrikesbudgeten var fördelad på kabinetts-
kassan (se d. o.) och konsulskassan (se K o
n-sulsfonden). Norrmännens strävan efter
egen utrikesminister och eget konsulatväsen
ledde omsider till unionens sprängning (jfr
Sverige-Norge). — Litt.: S.
Lewen-haupt, »Historik över utrikes ärendenas
behandling i Sverige» (i Kungl. Utrikesdep:s
Kalender 1914—31) och »Staternas främste»
(1925; med förteckning över rikskanslerer,
kanslipresidenter och utrikesministrar). S. Lpt.
Utrikesminister, se Minister och
Utrikesdepartementet.
Utrikesnämnden tillkom 1921 i st. f. det
s. k. hemliga utskottet och är en inom
riksdagen varje år vald nämnd om 16 led., 8 från
vardera kammaren (samma antal suppleanter),
med uppgift att med konungen rådpläga om
utrikesärenden av större vikt, över dylika
skall före avgörandet u:s mening inhämtas,
men konungens beslutanderätt är dock
oför-kränkt. U. sammanträder på konungens
kallelse eller på begäran av minst sex led. samt
fungerar även mellan riksdagarna. Konungen
(vid förfall stats- el. utrikesministern) är
ordf. Andra statsrådsled. och särskilda
sakkunniga kunna tillkallas. Led. avge
tystnads-förbindelse. Atm. vid varje riksdags början
skall u. av utrikesministern erhålla
redogörelse över det utrikespolitiska läget. Jfr A.
Brusewitz, »Studier över riksdagen och
utrikespolitiken», 2 (1933). S. Lpt.
Utrikesstatsminister, se S t a t s m i n i s t e r
och Statsråd.
Utrillo [ytrilå’], M a u r i c e, fransk målare
(f. 1883), elev till sin mor, målarinnan S
u-zanne V al ad o n. U. målade först
landskap under påverkan av Sisley och Pissarro
men började omkr. 1912 skildra gatupartier,
hus och murar i ett finpenslat maner och en
egenartad stil, som ger starkt intryck av
skrämmande ensamhet. U. har emellertid även
producerat underhaltiga arbeten. E. L-k.
Utropstecken, skiljetecken, uppkommet av
en punkt med ett komma över (!); nyttjas för
att ange ton förstärkning, U. sättes efter
utrop (interjektioner och imperativer),
önskesat-ser och uttryck av starkare känsla. R-n B.
Utsagopsykologien, den del av psykologien,
som handlar om människornas olika förmåga
att iakttaga och efteråt fälla omdömen om
det, som de upplevat. Särskild betydelse ha
dessa undersökningar i juridiskt avseende för
bedömande av vittnesmål, i pedagogiskt
avseende vid behandlingen av barn, som ej tala
sanning, och i historiskt avseende för
bedömande av historiskt materials källvärde. —
Litt.: »Beiträge zur Psychologie der Aussage»,
utg. av W. Stern (2 bd, 1904-—06); A. Stöhr,
»Psychologie der Aussage» (1911); A.
Wacht-meister, »Vad är sanning» (1933). S-e.*
Utsaltning, utfällning av vissa ämnen, t. ex.
alkoholer, färgämnen, proteinämnen,
organiska salter, ur deras lösningar genom tillsats
vanl. av alkalisalter, t. ex. koksalt. U. kan
förklaras som en följd av de tillsatta
saltio-nernas starka hydratiseringstendens, d. v. s.
strävan att omge sig med ett hölje av
vattenmolekyler, vilka tagas från de likaledes
hy-dratiserade men mindre beständiga
molekylerna av det lösta ämnet. U. har användning
vid preparativt, kemiskt arbete. G. S-ck.
Utseglad distans, det avstånd, som ett
far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
