Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utseglad distans - Utsire - Utsjoki - Utskifte - Utskiftningsskatt - Utskog - Utskott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Utsire—Utskott
1222
tyg tillryggalägger mellan två pejlingar av
samma föremål. Med kännedom om u. och
nämnda pejlingar kan fartygets läge i
sjökortet bestämmas. ö-g.
Utsire, kal klippö med viktig fyr (60,300
normalljus) på s. Norges västkust, Rogaland
fylke; 6,12 kvkm, 396 inv. (1930). Ax. S.
Utsjoki [o’tsjåki], Finlands nordligaste
socken, vid gränsen mot Norge, Uleåborgs län;
4,903 kvkm, 691 inv. (1932), finnar och lappar.
Utskifte, se H e m s k i f t e.
Utskiftningsskatt erlägges till staten med
5 kr. för varje fullt hundratal kr. av belopp,
som svenskt a.-b. el. svenskt solidariskt
bankbolag utskiftar av sina tillgångar i samband
med nedsättning av aktie- el. lottkapital el.
vid bolags upplösning. U., som utgöres enl.
1927 års förordning om skatt vid
utskift-ning, beräknas ge 100,000 kr. för budgetåret
1933—34. Deklaration enl. fastställt formulär
avgives. E. F. K. S-n.
Utskog, skogsområde på långt avstånd från
den by el. gård det tillhör. Se Fäbod
e-s k o g och H e m s k o g.
Utskott. 1. (Statsr.) 1 Sverige benämning
på en kommitté el. kommission, om dennas
medl. uteslutande utses ur och av den
församling, för vars räkning den har att utreda el.
å vars vägnar den har att besluta. Det är
i synnerhet inom representativa församlingar,
som organ av detta slag förekomma. 1 utlandet
brukas för dem vanl. ej något särskilt namn,
utan även de kallas kommittéer (eng.
commit-tees, se d. o.). För nationalrepresentationerna är
arbetsfördelning genom u. nästan oundviklig.
U :s ställning till moderförsamlingen växlar
från en fullkomligt underordnad till en
ledande el. t. o. m. självständigt beslutande. Om
ett starkt utvecklat utskottsväsen behärskas
av regeringen, blir denna i stånd att skjuta
riksförsamlingen i dess helhet åt sidan.
Fungerar ett sådant däremot oberoende av
regeringen, blir dennas möjlighet att inverka på
riksdagsarbetet liten el. ingen. Ett svagt
utvecklat utskottsväsen slutligen är alltid ägnat
att bereda regeringen en stark ställning
gentemot representationen.
I England ha alla tre typerna förekommit:
den första under Tudorerna, den andra
under parlamentets emancipationssträvanden på
1600-talet och den tredje efter genomförandet
av parlamentarismen (se d. o., sp. 686 f.). —
I U. S. A:s kongress råder däremot den
andra av de ovannämnda typerna. — I
Frankrike råder ett utskottsväsen, som liknar det
amerikanska, om det också ej är fullt så
starkt (se C o m m i s s i o n), och detta har
bidragit till den franska parlamentariska
regeringsmaktens svaghet.
I Sverige har utskottsinstitutionen spelat
och spelar fortfarande stor roll. U. äro vanl.
här gemensamma, d. v. s. bestå av
ombud från riksdagens alla huvudavd., medan i
andra länder vart u. i regel består av ombud
från blott en av dessa. Början till det
gemensamma utskottsväsendet i Sverige var,
att stånden — vid sidan av beredande u.
inom sig — på 1500- och 1600-talet tillsatte
»deputerade», som tills, kunde förhandla med
regeringen el. med varandra. Av dessa d e p
u-t a t i o n e r (se Deputation 2) kommo
två att vid varje riksdag tillsättas för
be
stämda ärenden, och vid dessa fäste sig
benämningen utskott, som annars
begagnades omväxlande med deputation — näml,
sekreta utskottet från 1627 och
bankoutskottet från 1664 (se
Sekreta utskottet och Riksdag, sp. 828).
De voro båda hemliga och kunde få besluta å
riksdagens vägnar. Frihetstidens
riksdagsen-välde innebar en blomstringsperiod för u.,
»deputationerna», vilka grundlagfästes genom
1723 års R. O. För tiden typiska äro u. som
handels- och manufaktur-, fiskeri- och
bergs-deputationerna. Genom 1772 års revolution
föll utskottsväsendet samman. Stadgandena
i 1772 års R. F. om u. voro synnerligen
obestämda. Genom praxis framväxte emellertid
det utskottsväsen, vilket, kompletterat med
bestämmelser från frihetstiden, ingick i 1809
års R. F. och 1810 års R. O. Huvuddragen i det
1809—10 stadgade utskottsväsendet voro
följande. Varje stånd kunde, liksom alltid varit
fallet, tillsätta enskilda u. Viktigast av
dessa var riddarhus utskottet (sed. o.
1). övriga u. skulle vara gemensamma och
ha lika många representanter från varje stånd.
Självskriven ordf, var främste adlige
ut-skottsled. Vid varje riksdag skulle
tillsättas följ, ordinarie u.: ett
konstitutions- (24 led.), ett stats- (36 led.), ett
bevillning s- (48 led.), ett banko- (36
led.), ett lag- (16 led.), ett allmänt
besvärs- och ekonomi- (48 led.) samt
(enl. R. O.) ett expeditionsutskott
(12 led.). När konungen så äskade, utsågs ett
s. k. hemligt u. (12 led.), vilket dock
endast utgjorde en rådgivande
riksdagsdelega-tion. Om vid meningsskiljaktighet mellan
stånden vederbörande u. ej genom
samman-jämkningsförslag lyckades åvägabringa
erforderlig enighet, ökades dess medlemsantal så,
att detta blev i konstitutionsutskottet 20 och
i andra u. 30 från vart stånd, varefter det
sålunda förstärkta u. fick med
riksdagens rätt genom omröstning per capita
avgöra saken.
1866 års R. O. upptog 1810 års
utskotts-institution med undantag av allmänna
be-svärsutskottet (ersatt med de s. k.
tillfälliga u.) och expeditionsutskottet, vars
göro-mål övertogos av riksdagens kansli. 1909
tillkom bland de ordinarie u. ett
jordbruksutskott (se d. o.) och 1918 ett
andra lagutskott. 1921 utbyttes
hemliga u. mot u t r i k e s n ä m n d e n (se d. o.).
Se även art. om resp. u.
Samtliga de 7 ord. el. ständiga u. skola
tillsättas vid lagtima riksdag sex dagar efter
riksdagens öppnande samt sammanträda två
dagar efter valen; vid urtima tillsättas endast
de u., som krävas av urtimans uppgifter,
jämte konstitutionsutskottet för eventuellt
behov av dess skiljedom, överläggning med
annat u. må ske genom deputerade, och
dylikt »sammansatt u.» äger självt avge
utlåtanden. Riksdagens kamrar äga besluta om
förstärkning av u. samt om tillsättande av
särskilt u. beträffande frågor, som
tillhöra ständiga u. Samtliga dessa u. utses till
lika delar genom proportionella val av båda
kamrarna, välja själva ordf, och utse särskilt
kansli, vilket uppsätter deras utlåtanden och
även riksdagens skrivelser i mål, som behand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
