Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utslagstävlan - Utslagsvind - Utslagsvinkel - Utslutning - Utsmältningstid - Utsocknehemman och Utsockne frälse - Utsot - Utstrålningsförmåga, Emissionsförmåga - Utströmning - Utställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—Utställning 1226
Utställning, en form för uppvisning av
resultat av industri, konst, konsthantverk,
uppfinnarverksamhet och näringsflit i allm. samt
av statistiska, sociala, hygieniska etc.
undersökningar. Utställningsväsendet kan anses ha
vuxit fram ur medeltidens marknader och
varumässor.
Den första egentliga
industriutställningen anordnades 1756 i London; den var
nationell. Liknande u. höllos sedan i
Hamburg 1790, i Prag 1791 och i Paris 1797 och
1798. Jämsides med industrialismens
genombrott i Europa under förra hälften av
1800-talet växte intresset för utställningsväsendet.
Banbrytande i detta avseende voro de
nationella u., som anordnades i Frankrike 1817—
49 (i regel vart fjärde el. femte år). Den första
internationella världsutställningen
anordnades i London 1851. Denna följdes
snart av andra. En allmän strävan gjorde
sig gällande att låta kulturarbetets
framsteg på olika områden komma till sin rätt, så
t. ex. på världsutställningarna i Paris 1855,
London 1862, Paris 1867, Wien 1873,
Filadel-fia 1876 (med anledning av 100-årsminnet av
nordamerikanska oavhängighetsförklaringen),
Paris 1878, Barcelona 1888, Paris 1889 (med
anledning av 100-årsminnet av franska
revolutionen), Chicago 1893 (med anledning av
400-årsminnet av Amerikas upptäckt), Paris 1900,
S:t Louis 1904, San Francisco 1915 och, i
begränsad omfattning, Rio de Janeiro 1922—23 (till
firandet av 100-årsminnet av Brasiliens
själv-ständighetsförklaring), Barcelona 1929 och
Chicago 1933. I nästan alla dessa u. har
Sverige officiellt el. halvofficiellt deltagit.
Utom de stora världsutställningarna har
sedan mitten av 1800-talet hållits ett
flertal internationella u. med mera begränsat
program, t. ex. i Paris 1925
(konstindustriutställning) samt Antwerpen och Liége
1930. Vid de flesta av dessa u. har
Sverige varit representerat åtm. genom svenska
utställare. Skandinaviska u. ha ägt
rum i Stockholm 1866 (den första; med
industrihallen i Kungsträdgården och
konstutställningen i det nyinvigda Nationalmuseum),
Köpenhamn 1872 och 1888, i Stockholm 1897
(den s. k. jubileumsutställningen med
anledning av Oskar II:s 25-åriga regering), på
främre Djurgården; den sträckte sig mellan
Djurgårdsbrunnsviken och Allmänna gränd;
huvudindustri- och konstutställningshallarnas
arkitekt var F. Boberg. Baltiska u. i Malmö
1914 var avsedd för länderna kring Östersjön
(arkitekt: F. Boberg). Bland svenska
specialutställningar märkas allmänna svenska u. för
konsthantverk och konstindustri i Stockholm
1909 (i Frisens park vid Djurgårdsstranden;
arkitekt var F. Boberg).
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 var anordnad för att
fira stadens 300-årsjubileum 1621—1921 (u.
blev uppskjuten två år; arkitekter: Arvid
Bjerke och Sigfrid Ericsson). U. i Stockholm
1930 (på Ladugårdsgärde, vid
Djurgårdsbrunnsviken; arkitekt: E. G. Asplund) bröt
med föregångarna i många avseenden och
blev av viss betydelse genom sin propaganda
för den s. k. funktionalismen i husbyggande
och bostadsinredning. — Den största
nationella u. i Norge hölls 1914 i Oslo som ram
omkring 100-årsjubileet över norska grundla-
1225 Utslagsvind-
måttband, klocka el. bedömningspoäng samt
tiden ej medger, att alla enskilda deltagare el.
lag tävla med varandra, t. ex. lawn-tennis och
fäktning. Avser tävlingen endast att finna den
bäste, nyttjar man enkel utslagsmetod (eng.
cup-tie-metod, jfr Cup), d. v. s. den, som en
gång är besegrad, är sedan definitivt utslagen
ur tävlingen. Ex.:
Den enkla
utslagsmeto-den nyttjas även, då
tävlingen gäller flera pris,
varvid den i finalen
utslagne utan vidare får
andra pris och de i
semifinalen utslagna tävla en extra
match om tredje pris. Vid flera pris förekommer
emellertid också en modifierad
utslagnings-metod, varvid den principen gäller, att en
tävlande, som ej direkt el. indirekt genom annan
tävlande är besegrad av en för andra (resp,
tredje, fjärde o. s. v.) pris kvalificerad
tävlande, skall ha rätt att tävla med denne, även
om han förut utslagits i tävlingen om första
priset. E. B-ll.*
Utslagsvind, skpsb., se Skeppsbygg er i,
sp. 1079.
Utslagsvinkel, fys. mek., se Pendel, sp.
800. och Våg.
Utslutning, boktr., se Stil, sp. 483.
Utsmältningstid, den tid, under vilken
snötäcket försvinner från ett visst växtsamhälle.
Den ojämna snöfördelningen är en för
fördelningen av fjällens växtsamhällen mycket
viktig faktor. Vissa växtsamhällen kunna trotsa
vintern på året runt snöfria vindblottor, andra
fordra snöskydd under vintern men en lång
snöfri vegetationsperiod, andra åter tåla en
mycket långvarig snöbetäckning till långt in
på sommaren. Varje växtsamhälle har
sålunda sin mer el. mindre bestämda
utsmältningstid. Jfr Abisko
naturvetenskapliga station och Sverige, sp.
985—986. E. D. R.
Utsocknehemman och Utsockne f r ä
1-s e, fastigheter av frälse natur inom Skåne,
Halland, Blekinge och Bohuslän, belägna utom
den socken, där det säteri, varunder de lyda
el. lytt, är beläget. Utsocknenaturen, som
svarar mot allmänt frälse i det gamla Sverige
(se Fräls e, sp. 1253 f.), är nu utan
praktisk betydelse. Schg.
Utsot, med., se Diarré.
Utstrålningsförmåga,
Emissionsför-m å g a, fys., se Strålning och Värme.
Utströmning, fys. Om en vätska fritt
utströmmar genom ett hål i bottnen el. sidan av
ett öppet, tunnväggigt kärl, blir
utströmnings-hastigheten praktiskt lika med den hastighet,
som en kropp skulle ha fått vid fritt fall en
sträcka lika med avståndet från vätskans yta
till utströmningshålet (Toricellis teorem, 1643).
En vätskestråle sammandrager sig strax
utanför utströmningsöppningen, så att dess
genom-skärningsarea där blir omkr. 0,62 av
öppningens area. Vid u. är vätskan även utsatt
för verkan av friktion och kapillaritet, vilket
komplicerar fenomenet. U. kan lätt studeras
fotografiskt (jfr Momentfotografi) el.
med hjälp av ett stroboskop (se d. o.), varvid
bl. a. visas, att strålen snart blir labil och
uppdelar sig i större och mindre droppar, som
under ständigt pulserande ändra form. J. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
