Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utställning - Utsunomiya - Ut supra - Utsvettare - Utsyning - Utsäde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utsunomiya—Utsäde
1227
gens tillkomst och hade retrospektiv karaktär.
I Wembley vid London hölls 1924 en u. med
utställare endast från brittiska imperiet. I
Poznan hölls 1929 en stor nationell u. för
att fira 10-årsjubileet av Polens
självständighet. En stor kolonialutställning var 1931
anordnad i Paris. — Ang. s. k. mässor se
Mässa 3, — Belöningsväsendet vid u. tog
sig tidigt uttryck däri, att medaljer av guld,
silver el. brons el. diplom på sådan medalj
utdelades till utställare, som av en jury
förklarades förtjäna särskild utmärkelse. Dessa
prisbelöningar voro länge ganska värderade
av näringsidkare, framför allt tillverkare av
exportvaror, men ha förlorat i betydelse.
Det internationella utställningsväsendet har
under 1900-talet undergått en väsentlig
förändring. Genom materialets oerhörda ökning
under den tekniska utvecklingens gång ha
industriavdelningarna sprängt ramen av den
systematiska indelning efter varuslag man
under de internationella u:s klassiska tid,
1800-talets sista kvartsekel, eftersträvade.
Praktiskt taget har en sådan indelning icke
kunnat genomföras efter 1900 års
världsutställning i Paris. Skärpta handelspolitiska
motsättningar ha föranlett de olika
deltagande nationerna att i stället uppträda med
slutna nationella avd. i egna paviljonger.
Därtill har kommit, att kostnaderna drivits upp
till dimensioner, som blivit t. o. m.
stormakterna övermäktiga. — För reglering av
utställningsväsendet har 1928 en internationell
konvention ingåtts, vilken även ratificerats
av Sverige; såsom verkställande organisation
fungerar sedan 1929 en internationell
utställningsbyrå i Paris. (G. H-r; E. L-k.)
Konstutställningar äro ganska
moderna företeelser. Provisoriska sådana
omtalas dock redan på 1600-talet; i mitten av
nämnda årh. brukade en konstnärsgrupp i
Rom uppvisa sina nya alster en dag i mars i
Pantheons portik. Med akademiväsendet
uppkom utställningsväsendet. Akad. i Paris
anordnade en första u. i Palais royal 1673.
Sedan 1699 höllos u. om hösten i Louvre i
»salon carré» (se Salongen). Under senare
delen av 1700-talet började akademierna i
andra länder följa Parisakad:s föredöme och
anordna u. Enl. statuterna för akad. i
Stockholm 1773 skulle årl. under 8 dagar »utsättas»
till allmänt beskådande de konststycken, som
dess ämbetsmän, led. och pensionärer utfört.
Den första u. av elevarbeten ägde rum 1784,
av ledamöters arbeten 1794.
Fram på 1800-talet tog
utställningsväsendet fart, tack vare uppkomsten av
konstföreningar. Dessa inköpte konstverk på u. och
utlottade dem bland sina medl. Även
ambulerande u. började förekomma. Den första
världsutställningen (i London 1851) omfattade
även en internationell konstavd., något som
sedan upprepats vid senare världsutställningar.
I Stockholm anordnade Konstakad. u. av
såväl akademiska som utomstående
konstnärers verk i regel vartannat år, sedan
1870-talet likväl mera sparsamt. En
icke-akade-misk u., anordnad av Götiska förbundet 1818,
väckte stort uppseende. 1832 öppnade den
s. å. stiftade Konstföreningen sin första u.;
den följdes av flera andra, och 1868 blev u.
permanent. En grupp svenska konstnärer av
1228
Parisskolan anordnade 1885 en u. av sina
alster; den följdes s. å. av Opponenternas u.
och 1886 av det då bildade
Konstnärsförbundets, varefter förbundet föranstaltat många u.,
tills det upplöstes 1920. Akad:s u. övertogos
efter 1892 av den nybildade Svenska
konstnärernas förening.
Konstnärsschismerna under senare delen av
1800-talet och de olika grupperingar, som
bildats och växlat, medförde förändring av
utställningsväsendet. Numera anordnas
tillfälliga u. av gammal och ny konst icke
blott av offentliga museer och konsthallar
utan även av enskilda konsthandlare. — Se
även Kulturmässa och
Nationalmuseum, sp. 761 (ang. s. k.
vandringsutställningar). G-g N. (E. L-k.)
Utsunomiya [otsonåmija], stad i Japan, mell.
Hondo, 100 km n. n. ö. om Tokyo; 81,380 inv.
(1930). Sidenindustri; lantbrukshögskola.
Ut su’pra, lat., som ovan (står). Jfr Actum.
Utsvettare, se Svett ningssystem.
Utsyning, åtgärd inom det ordnade
skogsbruket, varigenom skogens förvaltare utvisar
de träd el. det område, som skall avverkas.
Numera sker u. i regel genom stämpling (se
d. o. 2). På statens och övriga allmänna
skogar föregås all avverkning av u. av den
personal, som omhänderhar skogens förvaltning.
På enskildas skogar är avverkningen inom
vissa av lagstiftningen bestämda gränser i
regel fri, men i vissa fall stadgar gällande
lagstiftning utsyningstvång på dessa
skogar. Avverkningen får då endast ske
efter verkställd u. av personal, lydande under
den myndighet, som har att kontrollera
skogsvården på resp. skog. Utsyningstvång gäller
nu enl. skyddsskogslagen 24 juli 1903 för de
s. k. skyddsskogarna i Jämtlands samt vissa
delar av Dalarnas och Ångermanlands
fjälltrakter m. fl. områden, enl. den s. k.
lappmarkslagen 10 juni 1932 för enskildas skogar
i Lappmarken och Särna och Idre socknar av
Dalarna samt enl. skogsvårdslagen 15 juni
1923 för enskildas skogar inom de såsom
svår-föryngrade förklarade skogarna i vissa av
rikets kusttrakter. Utsyningstvång råder
även för vissa kommunala
samfällighetssko-gar i n. Sverige. S-r.
Utsäde, säd och frö, avsedda till sådd;
stundom även till sättning avsedd potatis och
knölar av jordärtskockor. U:s beskaffenhet är
av största betydelse ej blott för den blivande
grödans mängd och beskaffenhet utan även
för åkerns renhet från ogräs. För kontroll
av u. finnas frökontroll anstalt er
(se F r ö k o n t r o 11). Fordringar på gott u.
äro: hög grobarhet och groningsenergi,
friskhet, hög vikt, renhet, äkthet och lämplig
härkomst. Grobarheten plägar anges
genom procenttalet av frön, som gro inom
artens normala groningstid. Vid frökontrollen
fordras för plombering av säd och frön av
korsblommiga växter 90, av timotej och
klöver 85, av beta 75 och av morot 60 %
grobarhet. G r o n i n g s e n e r g i e n, d. v. s.
gro-ningens hastighet och kraft, anges med
procenttalet frön, som grott inom hälften av
artens normala groningstid; skjutkraften
uttryckes genom procenten väl utvecklade
groddar, som till normalt djup myllat u.
utvecklar. Vissa sädessorter visa genast efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
