Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad (juridik) - Wad (mineralogi) - Vada - Wadai - Vadare - Vadaresvalor - Vadben - Vadd - Wadden - Vaddetjåkko - Waddington, William Henry - Vaddtrumma - Vadebevis, Vadeinlaga - Vademecum (Vademekum) - Vademål - Vadensjö - Vade retro me, satana!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Wad—Vade retro me, satana!
1256
rätten el. den, som är satt att å rättens
vägnar dylik anmälan mottaga, el., där sådan
ej finnes, hos rättens ordf, och på landet sist
å sjunde dagen från nämnda dag hos rätten
el. häradshövdingen, resp, den, som
häradshövdingen förordnat. Sedan vadepenning
erlagts, tecknas å utslaget bevis därom (s. k.
vadebevis) med underrättelse om den tid,
inom vilken den vädjande har att i
hovrätten inge vadeinlaga, till vilken skola
fogas underrättens protokoll och det
överklagade utslaget. Vederparten äge ock på
begäran erhålla bevis om v. jämte underrättelse
om sagda inställelsetid. Vederparten äger i
hovrätten avge skriftligt genmäle. Båda
parterna äga, om de förbehållit sig sådant, avge
var sin ytterligare inlaga i målet. Hovrätten
kan ock förordna om muntligt förhör. Jfr
Rättsmedel. Litt.: E. Kallenberg, »De
ordinära devolutiva rättsmedlen i den svenska
civilprocessen» (1915; 2:a uppl. 1922). E. K.*
Wad, miner., se Manganockra.
Vada, socken i Stockholms läns
Upplandsdel (Roslagen), Vallentuna härad; 20,30 kvkm,
242 inv. (1933). Mindre slättområden och
kuperade skogsmarker. 616 har åker, 1,011 har
skogsmark. Egendomar: Stora och Lilla
Ben-hamra. Ingår i Össeby-Garns, V. och Ångarns
pastorat i Ärkestiftet, Roslags v. kontrakt.
Wadai, fr. Ouadai, fordom mäktigt rike i
n. Centralafrika, mellan Tsadsjön och Dar
Fur, numera tillhörande kolonien Tsad inom
Franska Ekvatorialafrika; huvudstad var
Abé-ché (se d. o.). W. är till stor del stäpp,
avbruten av enstaka berg och höjdsträckningar.
Floderna äro endast periodiskt vattenförande
och flyta till Schari el. utmynna i saltträsk.
Befolkningen utgöres av tibbu, negrer, fulbe,
araber m. m. och bekänner sig till islam. Den
härskande stammen, maba, tros vara av
nu-biskt ursprung. Huvudnäringar äro jordbruk
(vete, ris, bomull) och boskapsskötsel
(kameler, hästar, nötkreatur). W. var länge ett
centrum för slavhandeln och sedan 1800-talets
mitt ett huvudsäte för senusiorden (se d. o.).
Inv. visade sig fientliga mot europeiska
forskningsresande (bl. a. mördades E. Vogel 1856),
och först 1873 blev W. närmare känt genom
Nachtigal. 1899 proklamerat såsom fransk
intressesfär, pacificerades W. 1903—12.
Vadare, Grallatöres, i den äldre
systematiken en fågelordn., omfattande fåglar, som i
regel vistas vid vatten och där hämta sin
näring samt äro utrustade med långa tarser och
underben, ofta lång, spetsig näbb samt lång
hals. De flesta v. sammanföras nu till de
brockfågelartade fåglarnas ordn. (se
Brockfåglar), de övriga till ordn. tranfåglar (se
Rallsläktet, Tranor och Trappsläktet)
och ordn. storkartade fåglar (se
Flamingo-fåglar, Hägrar, Ibisfåglar,
Storkfåglar och Träskonäbb). T. P.
Vadaresvalor, Glareollnae, underfam. av de
brockfågelartade fåglarnas ordn. V.
utmärkas av kort, böjd näbb, långa vingar och
kluven stjärt. De flyga mycket väl men äro även
utmärkta löpare och leva av insekter. V
a-d a r es v a 1 an, Glareola fusca, som blir 26
cm lång, finnes i Medelhavsländerna, s. ö.
Europa och s. v. Sibirien. T. P.
Vadben, anat., se Människan, bild 5,
och Underbenet.
Vadd, sammanhängande lager el. strängar
av löst intill varandra liggande, uppluckrade
spånadsfibrer, vanl. bomull. I syfte att öka
hållfastheten och för att olika delar av v.
icke skola häfta vid varandra, bestrykes v.
ofta med gummi- el. limlösning, som, då den
stelnar, bildar en skyddshinna på båda
sidornas ytlager. V. framställes i ett slags
kard-maskiner (se Kar dn in g). V. förekommer
bl. a. såsom fönstervadd och tätningslister till
fönster, värmande inlägg i klädespersedlar,
stoppning i sängtäcken samt i form av s. k.
kemiskt ren bomull. G. H-r.
Till antiseptiska förband steriliserades förr
v. (d. v. s. renad, fettfri bomull, Gossypium)
i fuktig värme och inmängdes med
antiseptiska ämnen (borsyra, fenol el. karbolsyra,
salicylsyra, sublimat, jodoform m. m.). Faran
för förgiftning har dock undanträngt dessa
antiseptiska vaddpreparat, särskilt sublimat-,
karbol- och jodoformvadd. — Som hudretande
och därigenom smärtstillande vid reumatism,
nervsmärtor o. dyl. nyttjas termoge
n-v a d d, renad, fettfri bomull, impregnerad med
spanskpeppartinktur och torkad. C. G. S.
Wa’dden, se W a 11 e n.
Vaddetjåkko, se Vadvetjåkko.
Waddington [vadätå’], WilliamHenry,
fransk statsman (1826—94), son till en
na-turaliserad engelsk fabrikant. Bedrev
framgångsrika filologiska, arkeologiska och
nu-mismatiska studier, företog flera
forskningsresor i Mindre Asien
och offentliggjorde
uppmärksammade
vetenskapliga verk (bl.
a. »Édit de Dioclétien»,
1864). Därefter
ägnade sig W. åt politiken
(led. av
nationalförsamlingen 1871,
senator 1876). Mars—maj
1877 var han
undervisningsminister i J.
Simons republikanskt
färgade ministär.
Efter vänsterns seger
i den följ, politiska krisen blev W.
utrikesminister (1877—79). Han var härvid
Frankrikes ombud vid 1878 års
Berlinkon-gress, varunder han skall ha utverkat
engelskt stöd åt en eventuell fransk ockupation
av Tunisien. 1879 var han konseljpresident
och 1883—94 ambassadör i London. N. F-ll.
Vaddtrumma, se Kardning.
Vadebevis, Vadeinlaga, jur., se Vad.
Vademöcum (V a d e m é k u m), lat., eg. »gå
med mig!». 1. Fickhandbok, liten uppslagsbok.
2. Kosmetiskt preparat, vars förnämsta
beståndsdel är mentol (se d. o.) och som
därför är antiseptiskt. Mest sättes medlet
droppvis till vatten för rengöring av tänderna
samt skölj ning av mun och svalg.
Vademål, rättegångsmål, som inkommit till
hovrätt vadevägen. Se Vad.
Vadensjö, socken i Malmöhus län,
Rönne-bergs (jfr d. o.) härad, på Landskronaslätten;
6,79 kvkm, 254 inv. (1933). 637 har åker; skog
saknas. Ingår i V. och örja pastorat i Lunds
stift, Rönnebergs kontrakt.
Väde re’tro me, sa’tana!, lat., »gå bort ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
