Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vadstena - Vadstena adliga jungfrustift - Vadstena artiklar - Vadstenabrakteaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261
Vadstena adliga jungfrustift —Vadstenabrakteaten
1262
Bild 14. Vadstena under senare delen av 1600-talet enligt kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna».
som förmodligen låg på nuv.
munkträdgårdens plats. Den tillhörde Folkungaätten och
nämnes f. ggn 1268. 1346 testamenterades den
av Magnus Eriksson till Birgittas
klosterstiftelse, men konungen synes efter brytningen
med Birgitta ha återkallat detta förordnande.
Konung Håkan stadfäste emellertid 1362
faderns testamente. Det åt V. kloster anslagna
området omfattade ung. den nuv. staden,
Kungs-Starby och östra Starby. 1380 lades
V. socken med kyrka under klostret. Byn
däromkring kallades redan 1378 »staden» V.,
antagl. därför att den redan var en besökt
handelsplats. 1400 beviljade också drottning
Margareta köpstadsrättigheter åt byn V.
Stadens öden kommo att på det närmaste
sammanhänga med klostrets. V. var under
1400-och 1500-talet en flitigt besökt plats i
Sverige, ty dit förlädes ofta herredagar,
rådsmöten o. a. förhandlingar (1400, 1434, 1436, 1521,
1524, 1526, 1552, 1559, 1568, 1587 och 1598).
Men när Gustav Vasa ryckte undan klostrets
ekonomiska grundvalar, sjönko även stadens
storlek och anseende. Slottets anläggning där
1545 (se Vadstena slott) gav den
visserligen nya utvecklingsmöjligheter — under
Johan III:s tid upplevde den t. o. m. en
kortvarig blomstring tack vare slottsbygget och
erhöll nya privilegier 1572 —, men med
1600-talet kom en avgörande nedgångstid. Denna
avbröts blott tillfälligt genom Hedvig
Eleonoras vistelse på slottet vid 1700-talets
början. Krigsmanshuset och hospitalet höllo dock
staden vid liv, och dess sjöfart ökades något,
sedan Göta kanal öppnats och en större hamn
anlagts 1849—51. — Monogr. av C. M.
Kjellberg (1917), Ch. Bengtsson (1921) och A.
Lindblom (1925). Kj. K-n.
Vadstena adliga jungfrustift upprättades
enl. förslag vid 1734 års riksdag, och K. m:t
upplät därtill 1738 Vadstena slott, varefter
ridderskapet och adeln anförtrodde åt en
direktion att förverkliga planen. Stiftet var
ämnat att emottaga 9 »altfröknar» och 180
yngre fröknar. Dessa s. k. stiftsjungfrur
skulle bära ordenskors med band och en
särskild klädedräkt. Snart nog måste emellertid
tanken överges att i Vadstena inrätta det
adliga stiftet, förnämligast på grund av
bristande medel. I stället beslöts, att av
avkastningen av stiftets fonder ett årligt pensionsbelopp
skulle utbetalas till ett visst antal
stiftsfrök-nar, och det är under formen av dylika
pensioner, som den adliga stiftelsen allt
fortfarande fyller sin uppgift. — För att komma i
åtnjutande av dessa förmåner skall den adliga
fröken inskrivas i stiftets matrikel och
erlägga T00 kr. i inskrivningsavgift. Vid gifte
förlorar den inskrivna rätt till pension.
Sedan 1822 förvaltas stiftets medel och i stiftet
ingående fonder av riddarhusdirektionen.
Tillgångarna uppgingo vid 1931 års slut till
588,320 kr. F. W. O. L.
Vadstena artiklar kallas en
överenskommelse mellan Johan III och hertig Karl 13
febr. 1587 ang. de kungliga och furstliga
rättigheterna i den senares hertigdöme. Johan
strävade att inskränka Karls makt till
ungefärlig överensstämmelse med Arboga artiklar
(se d. o.). Segslitna förhandlingar gåvo
resultat under riksdagen i Vadstena 1587.
Konungen hade rätt att utnämna biskop och
lagman inom hertigdömet, sedan förslag på tre
personer uppgjorts, varvid hertigdömets
prästerskap, resp, hertigen själv hade en röst. Från
hertigdömet fick vädjas till konungen;
ko-nungsräfst fick hållas efter speciella klagomål.
I överläggningar om utrikeshandeln fick
hertigen deltaga. I flera allmännare
bestämmelser betonades riksenheten kraftigt.
Ordnandet av myntfrågan uppsköts; frågan om
liturgien och rusttjänsten skulle bli föremål för
vidare överläggningar. V. upphävdes
definitivt 1594. S. B. (L A.)
Vadstenabrakteaten, guldbrakteat (se
Brak-teat, med bild) från 500-talet, funnen vid
Vadstena 1774, nu i Statens historiska
museum i Stockholm. Figurframställningen, ett
människohuvud på ryggen av ett fyrfotadjur
och framför detta en fågel, omges av en
inskrift med äldre runor i fyra grupper från höger
till vänster: luwa tuwa : fuparkgw : hnijé(p)
Rs : tbemlngo[d], Den sista runan döljes under
hängöglan men spåras på en replik, funnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
