Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vadstenabrakteaten - Vadstenadiariet - Vadstena kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Vadstenadiariet—Vadstena kloster
1264
vid Motala, som 1906 inkom till museet. De
tre sista grupperna utgöra det urnordiska
runalfabetet (se Runor, sp. 1225). Orden
luwa tuwa ha icke funnit någon sannolik
tolkning; trol. utgöra de blott en magisk
sammanställning av runtecken. Em.O.
Vadstenadiariet, se Vadstena kloster.
Vadstena kloster (Monasterium sanctarum
Mariae Virginis et Brigidae in Vatzstena)
grundlädes trol. 1346, då Magnus Eriksson och
hans gemål testamenterade 10 gårdar, bland
dem Vadstena, i Dals härad, Östergötland, till
Birgittas klosterstiftelse (se Birgitta, sp.
338). Klostrets uppbyggande krävde lång tid
och dryga kostnader. Nordens regenter och
aristokrati främjade stiftelsen; dennas
ekonomi gynnades genom en särskild skatt,
vårfrupenningen (särskilt efter 1381).
Klosterreglerna bekräftades av Urban V 1370, och 1394
medgav Bonifatius IX, att avlat skulle få
utdelas i Vadstena på samma sätt som i Rom;
hälften av inkomsten skulle dock gå till den
heliga stolen. Om klostrets organisation jfr
Birgittinorden.
Klostrets första förestånderska var
Birgittas dotter Katarina (se Katarina U 1 f
s-dotter), dock utan abbedissetitel. V.
representerades ofta även av en manlig
ämbetsman, generalkonfessorn. V :s storhetstid blev
1400-talet, då det blev medelpunkten för en
krets kring Östersjön spridda dotterkloster.
Drottning Margareta och Erik av Pommern
gynnade V.; den senares gemål begrovs där.
Konung Kristofer synes ha varit mera
avvisande, medan Karl Knutsson och hela hans
släkt varmt intresserade sig för V. 1452
påyrkade Karl abbedissan Ingeborg
Gerhards-dotters och konfessorn Magnus Unnessons
avsättning (de avgingo dock frivilligt). V.
spelade en roll i tidens påvliga uppbördspolitik,
då avlatskrämare, t. ex. Marinus de Fregeno
1462 och Bartolomeus de Camerino 1484, där
togo upp de från flera håll sammanskjutna
avgifterna till påvestolen. Med 1500-talets
inbrott var klostrets bästa tid förbi. V :s
inom den katolska världen alltid angripna
ställning försvagades hos kurian; klostret hade
dock ända till 1500-talets mitt föreståndare
för Birgittas hus i Rom, bland dem Peder
Månsson (se d. o.) 1508—24. Gustav Vasa
stadfäste visserligen klostrets privilegier
1522, men snart företog han mot V. ingrepp,
som främst åsyftade att åtkomma dess
storartade ekonomiska tillgångar.
Konungamaktens behov och reformationens krav stödde
varandra. V. förlänades åt personer, som fingo i
uppdrag att söka utsläcka den katolska tron,
och munkarna sändes ut i landet som präster,
lärare, läkare el. missionärer (till
Lappmarken). Nunnorna fingo i allm. leva kvar i
klostret, som existerade ända till 1595, då dess
dödsdom beseglades på Söderköpings riksdag.
V. var alltid en socialt förnämlig
institution. Testamenten och gåvor gjorde V. så rikt,
att det kunde uppträda som långivare. Vid
tiden för Gustav Vasas reduktion torde V. ha
ägt omkr. 800 gårdar. V. var även en verklig
kulturhärd, i vars hägn en betydande litterär
verksamhet utövades och ett för sin tid
storartat bibliotek samlades. Klosterbiblioteket
torde under sin blomstringstid ha bestått av
omkr. 1,500 handskrivna bd, de flesta nu i
Uppsala univ.-bibl. (C-samlingen), Kungl. bibi,
och Riksarkivet i Stockholm. Klostrets
dia-rium är en av huvudkällorna för svensk
1400-talshistoria. Ett boktryckeri uppsattes i
staden 1495 men nedbrann redan s. å. Kj. K-n.
Byggnadshistoria. Byggnaderna började
uppföras omkr. 1380 och voro i huvudsak
fullbordade vid invigningen 1430.
Byggnadspla-nen anslöt sig till Birgittas i uppenbarelsens
form lämnade föreskrifter. Kyrkan fick
sålunda tre lika höga och breda skepp, vart och
ett täckt av fem enkla stjärnvalv;
korutbyggnad i v. Byggnadsmaterialet var kalksten,
valven dock av tegel. Av den ursprungliga
fasta inredningen med läktargångar utmed
långsidorna samt nunneläktare i öster m. m.
finns intet bevarat.
Nunnekonventet var inrymt i ett
byggnads-komplex n. om kyrkan, bl. a. omslutande en
stor, rektangulär
gård, under det att
munkarnas
huvudbyggnad befann sig
s. om kyrkan. De
båda konventens
byggnader, vilka
till större delen
ännu kvarstå,
ehuru i starkt
förändrad form,
skulle enl. Birgittas
föreskrifter vara
noga avgränsade
från varandra; i
den västerut från
korgaveln löpande
gränslinjen mellan
konventen fick
dock anordnas ett
talehus, där
nunnor och munkar
disponerade var
sitt rum men
genom öppningar i
mellanväggen
kun
de utbyta förnödenheter samt föra samtal
under vederbörlig kontroll. 1926—30
utgrävdes och konserverades betydande rester av
detta talehus jämte andra byggnader på
gränsen mellan de båda konventsområdena. 1933
har utgrävts grunden till den helt raserade ö.
längan vid nunneklostergården n. om kyrkan.
Ehuru klosteranläggningen till stor del är
Birgittas verk, står den givetvis i beroende
av samtida arkitekturströmningar. Kyrkan
hänger sålunda bl. a. samman med
Linköpings domkyrka samt S:ta Karin i Visby.
Anläggningen i Vadstena blev sedermera
förebild för ett antal birgittinkloster på skilda
håll i Europa och har givit upphov till en i
flera avseenden särpräglad birgitt.inarkitektur.
Efter reformationen användes
klosterkyrkan sporadiskt till gudstjänst fram till
1800-talets början, då den blev ord.
församlingskyrka. 1892—98 restaurerades den
genomgripande. Betydande restaureringsarbeten i
de övriga klosterlokalerna, som numera
delvis disponeras av Birgittas sjukhus, samt en
stor del av de verkställda utgrävningarna ha
ombesörjts av Birgittastiftelsen, som förfogar
över vissa lokaler i det forna nunneklostret.
B.B-n.
Bild 1. Schematisk plan av
kvarstående delar av Vadstena
kloster. I mitten klosterkyrkan,
n. och n. v. om denna
nunne-konventets byggnader; s. v. om
kyrkan munkkonventets hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
