Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlström, Lydia Katarina - Wahlström & Widstrand - Wahlund, Carl Wilhelm - Wahnschaffe, Felix - Wahren, Axel Wilhelm - Wahrendorff, von, släkt - Wahrendorff, Martin von - Wahrmund, Adolf - Vaida Voevod, Alexandru - Vaihinger, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Wahlström & Widstrand—Vaihinger
1290
96 (1917) samt tiden 1789—1815 i
»Världshistorien», utg. av H. Almquist, bd 7 (1928),
m. m. och tillika verkat som utgivare.
Hennes religiösa intresse har fått uttryck i bl. a.
»Katolskt och protestantiskt i medeltid och
nutid» (1919), »Bland nutida jesuiter och
bu-genotter» (1922), »Vardagens religion» (1925),
»Själens hälsa» (1929) och »Glada givare»
(s. å.; biogr. essäer). Som författarinna har
hon framträtt med romanerna »Daniel
Malm-brink» (1918), »Sin fars dotter» (1920) och
»Biskopen» (1924). (B. H-d.)
Wahlström & Widstrand, bokförlag i
Stockholm, stiftat 1884 av Per Karl Wahlström
(1860—1931) och Wilhelm Widstrand;
ombil-dades 1923 till a.-b. Har förlagt flera
illustrerade praktverk, ss. tv& uppl. av Dahlberghs
»Suecia antiqua» och C. A. M. Lindmans
»Bilder ur Nordens flora», »Sverige, geografisk
beskrivning», vittra verk av E. A. Karlfeldt,
P. Hallström, K. Staaff, K.-E. Forsslund,
Lotten Dahlgren m. fl.
Wahlund, Carl Wilhelm, romanist,
donator (1846—1913). Blev fil. dr och docent i
franska språket i Uppsala 1875 och fick 1892
professors n. h. o. v. Bland W :s
publikationer märkas hans och
H. v. Feilitzens
monumentala uppl. av
»Les enfances Vivien»
(1895) samt »Die
alt-französische Prosa-übersetzung von
Bren-dansMeerfahrt» (1901).
Om hans stora
bibliografiska lärdom
vittna bl. a. »Ouvrages
de philologie romane
et textes d’ancien
frangais faisant partie
de la bibliothöque de
M. Carl Wahlund å Upsal» (1889) och
»Biblio-graphie der französischen Strassburger Eide
vom Jahre 842» (i olika festskrifter 1905—
12). På W :s 50-årsdag ägnades honom en
festskrift, »Mélanges de philologie romane» (1896).
W. donerade sitt stora romanska bibliotek och
ett kapital till Uppsala univ. (E. S-f.)
Wahnschaffe [vä’n-], Felix, tysk
kvartär-geolog (1851—1914). Inträdde 1875 i
Preussens Geologische Landesanstalt och blev 1903
avdelningschef där för arbetena på nordtyska
slätten. När den svenske geologen Otto
Torell 1875 besökte Berlin och kalkbrotten vid
Rüdersdorf, där han konstaterade
förekomsten av glacialräfflor på kalkstenen, slog för
Tysklands vidkommande glacialteorien
igenom gentemot den förr rådande Lyellska
driftteorien. W. blev en av glacialteoriens
varmaste anhängare och var länge en av de
ledande männen på glacialgeologiens område.
W. ägnade sig också åt markläran och
arbetade ivrigt för geologiens förbindelser med
lantbruket. Bland W :s arbeten må särskilt
nämnas hans sammanfattning av den
nordtyska slättens geologi, »Die Ursachen der
Oberflächengestaltung des norddeutschen
Flachlandes» (1891; 3:e uppl. 1909 och 4:e
uppl. 1921, bearb. av F. Schucht). K. A. G.
Wahren, Axel Wilhelm, finländsk
in-dustriidkare (1814—85). Inflyttade 1838 från
Sverige och Finland, grundade 1848 jämte H.
Borgström Forssa bomullsspinneri och var
förtjänstfullt verksam även på andra områden
av industrien samt som jordbrukare. W.
adlades 1883. H. E. P.
Wahrendorff [-dårf], von, svensk, urspr.
tysk adelssläkt, inkom på 1700-talet till
Sverige och naturaliserades här 1805; s. å. fick
släkten tysk riksfriherrlig värdighet.
Kommerserådet Joachim Daniel von W.
(1726—1803) var mycket förmögen och ägde
bl. a. Äkers styckebruk, Länna och Skeppsta
järnbruk i Södermanland samt Aspa bruk i
Närke och Siljansfors i Dalarna. Om hans son
frih. M. v. W. se nedan. Ätten utdog 1881.
Wahrendorff [-dårf], Martin von, tysk
riksfriherre, bruksägare (1789—1861); jfr
släktart. Ägnade sig en tid åt den
diplomatiska banan och hovtjänst samt blev 1831
hovmarskalk. W. framställde 1840 vid Åkers
styckebruk den första kanonen med fullt
användbar bakladdningsmekanism, och han kan
sägas ha givit idén till den s. k.
mantelstyrningen (se Projektil, sp. 151), i
det att han omgav projektilen med en mantel
av bly. _ G. afW-dt.
Wahrmund [vä’rmont], Adolf, tysk
orientalist (1827—1913), från 1870 docent vid den
offentliga läroanstalten för orientaliska språk
i Wien och 1885—97 dennas ledare. W.
utgav praktiska handböcker i nyarabiska,
turkiska och nypersiska samt flera
antisemitiska skrifter.
Vai’da Voevod [-våjevå’d], Alexandru,
rumänsk politiker (f. 1873). Tillhörde 1906
—18 ungerska riksdagen och var en av
ledarna för Siebenbürgens rumäner. 1918
arbetade V. för detta lands förening med
Rumänien, vilken proklamerades 1 dec. 1918. Han
var dec. 1919—mars 1920 Rumäniens
stats-och utrikesminister, representerade sitt land
vid fredskonferensen och utverkade av
ambassadörkonferensen, att Bessarabien
tillerkändes Rumänien. Juni—okt. 1932 var V.
stats- och inrikesminister samt var jan.—nov.
1933 ånyo konseljpresident. A. A-t.
Vaihinger [fal’-], Hans, tysk filosof (f. 1852),
prof, i Halle 1884—96. Har framträtt som
Kantforskare (se Kan t, litt.), grundare av
Kant-Gesellschaft och red. för Kant-Studien.
V:s huvudarbete är
»Die Philosophie des
Als Ob» (utg. anonymt
1911; 8:e uppl. 1922).
Hans ståndpunkt, som
erinrar om
pragmatismen (se d. o.),
brukar kallas
als-ob-filo-sofi el. fiktionalism.
Alla våra begrepp äro
enl. V. fiktioner, som
h. o. h. sakna
objektivt sanningsvärde,
men de förhjälpa oss
till en överblick av
den massa sinnesförnimmelser, som utgöra
den enda för oss givna verkligheten.
Därigenom äro de praktiskt värdefulla
hjälpmedel i kampen för tillvaron. Ehuru vi borde
veta, att de äro falska antaganden, tänka
och handla vi därför, »som om» de vore
sanna. Föreställningarna om ting med
egenskaper och alla andra kategorier äro sådana
fik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
