Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaihinger, Hans - Waikato - Wain, W. - Vainaja - Vainio, Eduard August - Vaiśesika - Vaisnava - Vaiśya - Waitz, Georg - Waitzen - Vaja - Vajanský, Svetozar Hurban - Vajgatj - Vajiravudh - Vak - Vaka väl - Wakamatsu - Vakans - Vakant - Vakare - Wakash - Wakayama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Waikato—Wakayama
tioner, även de etiska och estetiska värdena
samt religionen ha samma karaktär. — Biogr.
i »Die Philosophie der Gegenwart in
Selbst-darstellungen», 2 (2:a uppl. 1923). G. O-a.
Waikato, se Nya Zeeland, sp. 1326.
AV ain [wéln], W., se Burmeister &
W a i n’s mekaniska verkstäder.
VäFnaja, se Mytologi, sp. 578.
Vainio [vai’niä], Eduard August,
finländsk botanist (1853—1929). Blev 1880
docent i botanik vid Helsingfors univ., innehade
1891—1918 olika befattningar i
censorsinsti-tutionen. Senare sålde han sina stora
samlingar till finska univ. i Åbo och verkade
under det sista årtiondet av sitt liv som
vårdare av dessa och extralärare där. V. ägnade
sig nästan uteslutande åt studiet av lavarna
och var sin samtids främste deskriptive
lavforskare. Bland V:s skrifter märkas
»Mono-graphia Cladoniarum» (1887—97), »Étude sur
la classification naturelle et la morphologie
des lichens du Brésil» (1890) och
»Lichenogra-phia fennica» (1921—27; ofullb.), samtliga
tryckta i finska Vet.-akad:s Acta. G. M-e.
VaiSe^ika [-Jej*-], ett av de sex ortodoxa
filosofiska systemen i Indien (se Indiens
språk och litteratur, sp. 535 ff.). V.
har närmare sammanställts med N y ä y a (se
d. o.) men är trol. äldre, säkerligen
förkristet, och möjligen fanns den äldsta läroboken,
den s. k. Vaiseqikasütras, redan under l:a årh.
e. Kr. Grundläggaren av systemet har i
traditionen namnet Kanada, »atomätare»,
tydligen ett öknamn; han kallas också Aulükya.
Systemet opererar med sex kategorier:
substans, kvalitet, handling, genusbegrepp,
åtskill-nadsbegrepp och inherens, till vilka i senare
tid kommit en sjunde, icke-existens.
Substanser äro jord, vatten, eld, luft, eter, tid, rum,
själ och sinne; de fyra första äro uppbyggda
av atomer, som äro ytterligt små, runda och
evigt existerande. Skolans senare lärare
uppställa den teorien, att ett aggregat av tre
atomer (el. dubbelatomer) äger utsträckning och
är synligt som det i solljuset darrande
dammkornet. I atomistiken har
Vaisesika-systemets kosmogoni sin grund, kännetecknad
genom antagandet av en regelbunden växling
av perioder av världsskapelse (-bestående) och
världsförintelse. I sammanhang med
begreppet kvalitet utvecklar Kanada sin psykologi.
Kategorien åtskillnad (visesa), varav systemet
har sitt namn, spelar så tillvida stor roll, som
atomernas olikhet möjliggör världsbildningen.
Inherens slutligen är t. ex. (det logiska)
förhållandet mellan det hela och dess delar,
mellan genus och species, tinget och dess
egenskaper o. dyl. — I anslutning till
Vaisegika-sütras (övers, till ty. av E. Röer, i Zeitschrift der
Deutschen Morgenländischen Gesellschaft 1867
—68, till eng. av A. E. Gough, 1873, samt av
N. Sinha, 1911) har inom Indien en väldig
litteratur utvecklat sig. Jfr B. Faddegon. »The
Vaicesika-system» (1918). K. F. J.*
Väisnava, ind. relig. (av Vis nu), visnuit,
Visnudyrkare.
VaiSya (av skt vis-, boplats, stam, klan),
den tredje av kasterna i det ursprungliga
indiska samhället (jfr Kast). I äldre tid
menige man, dels i motsats till de två högre
kasterna (brnmana. och kgattriya), dels i
motsats till de underkuvade elementen, südra (se
1292
d. o.). V. bestod företrädesvis av sådana
element, som idkade jordbruk, boskapsskötsel
och handel. Se även K s a 11 r i y a. K. F. J.*
Waitz [välts], Georg, tysk historiker och
politiker (1813—86), från 1842 prof, i Kiel och
frän 1849 i Göttingen. Tog verksam del i
upproret i Slesvig-llolstein 1848 och var led. av
tyska nationalförsamlingen i Frankfurt. W.
var en av de ledande personligheterna under
den historiska vetenskapens glänsande
utveckling i Tyskland under 1800-talet. Bland hans
arbeten märkes främst »Deutsche
Verfassungs-geschichte» (8 bd, 1844—78). Mycket
betydelsefull var hans medverkan vid utgivandet
av »Monumenta Gennaniæ historica» (se d. o.).
Han bearbetade även Dahlmanns
»Quellenkun-de zur deutschen Geschichte». R. Sv-m.
Waitzen [väPtsen], se V ä c.
Vaja, se Ren, sp. 633.
Vajansky [va’janski], Svetozar
Hurban, slovakisk skald, advokat (1847—1916),
son till patrioten, skalden J ose f M i losl a v
Hurban (1817—88). I dikter, romaner, t.
ex. »Suchä ratolest’» (Den torra grenen;
1884), noveller, t. ex. »Letiace tiene»
(Fladdrande skuggor; 1883), och tidningsartiklar
arbetade V. på att stärka slovakernas
nationella medvetande. Politisk frigörelse ansåg
V. lättast kunna vinnas genom anslutning ej
till tjeckerna utan till Ryssland. V:s saml.
skr. utkommo 1907—16. C. T-t.
Vajga’tj, ö i Ishavet, skiljes från ryska
fastlandet genom Jugorskij sjar (Vajgatjsundet),
från Novaja Zemlja genom Karaporten och
bildar en forts, av det till Uralbergen hörande
Paj choj. 3,700 kvkm; bebos av ett fåtal
samojeder. Meteor, observatorium och
radiostation.
Vajiravudh, konung i Siam (se d. o., sp. 774).
Väk, skt, »röst», »ord», ind. myt., talets
gudinna, även identifierad med Sarasvati (se
d. o.). Enl. en bekant myt hämtade V.
soma-drycken från gandharverna. J. Ch-r.
Vaka v ä 1 säges ett fartyg göra, då det i
hög sjö rör sig efter vågorna utan att få in
vatten över relingarna. Motsats: vaka illa.
Wakamatsu [coakamats], städer i Japan.
1. (Fordom Aizu.) Handelsstad i n. delen av
Hondo, vid foten av vulkanen Bandai san;
43,729 inv. (1931). Berömd tillv. av lackerade
varor och porslin. — 2. Hamnstad på Kyushu,
v. om Shimonosekisundet; 57,320 inv. (1931).
Stor export av stenkol.
Vaka’ns, obesatt tjänst. I svenska indelta
arméns historia ha de ständiga v. spelat
stor roll. De uppkommo under frihetstiden
genom visst antal rotars och rusthålls
sättande på v. I st. f. att uppsätta och
underhålla soldat (och häst) erlade då rote- (och
rust-)hållarna ett visst penningbelopp. De
influtna medlen användes i huvudsak till
avlöning för vissa befälsposter och för musiken.
Vaka’nt, utan innehavare, icke tillsatt.
Vakare, dels dets. som ankarboj (se d. o.),
dels ett flöte, förankrat på el. i närheten av
ett ställe, där ett fartyg gått till botten,
fiskredskap utlagts, elektrisk kabel nedlagts,
grund påträffats el. dyl.
Wakash [-aj], se Nordvästindianer.
Wakayama [coakajama], hamnstad i s. delen
av Hondo, Japan, vid Kiisundet; 117,444 inv.
(1931). Bomullsindustri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
