Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin, Sigurd - Vallinkoski - Wallinska skolan - Wallis - Wallis, Curt - Wallis, Ernst Bernhard Elias - Wallis, John - Vallis gratiae - Vallisneria, Spiralört - Wallisöarna - Wallius, Laurentius Olai - Vallkärra - Vall-låt - Wallman, Johan Haqvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1359
Vallinkoskl—Wallman
1360
möbler i svenska herremanshem» (I 1931, II
1933) samt redigerat en av Nordiska museet
utgiven serie bildhäften över svenska
stilriktningar (1924—26) och, jämte S. Erixon,
»Svenska kulturbilder», I—XII (1929—32). N. E. H.
VaTlinkoski [-kås-], fors i Vuoksenfloden,
Finland, 4,5 km nedanför Imatra, känd för
sin naturskönhet; fallhöjd 5,7 m, längd 120 m,
44,000 hkr vid medelvatten. O. Brn.
WalHnska skolan, högre läroverk för flickor
i Stockholm, den äldsta av Stockholms nuv.
flickskolor, på initiativ av J. O. Wallin
inrättad 1831 av Anders Fryxell (se d. o.),
skolans förste föreståndare, med uppgift att
lämna flickor grundligare kunskaper och
motarbeta den gamla ytligheten i
pensionsbildning-en. Skolan hade till en början 4 klasser jämte
en avslutningsklass, men system med s. k.
fri flyttning och läxlagsmetod tillämpades
ända till 1874. 1870 inrättades en
gymnasialavdelning.
W. fick 1874 dimissionsrätt på latin- och
reallinjen (den första bland flickskolor i
Sverige). Skolan blev åttaklassig 1899 och
erhöll s. k. normalskolekompetensrätt 1909.
F. n. (1933) består W. av en småskola med
4 förberedande klasser, en flickskola, som efter
1927 års riksdags beslut kommer att ha 7
klasser, samt fyraårigt latingymnasium.
Elevantalet uppgick höstterminen 1933 till 457,
därav 267 i flickskolan, 95 i förberedande avd.
och 95 på gymnasiet. W. har sedan 1877
åtnjutit statsunderstöd. Litt.: »Till sekelminnet.
Wallinska skolan 1831—1931» (1931). Fr. Sg.
WaTlls, se V a 1 a i s.
Wallis, Curt, universitetslärare, politiker
(1845—1922), bror till E. B. E. W. Blev med.
dr i Lund 1873 och 1874 docent i patologisk
anatomi vid Karol. inst., 1884 e. o. prof, där i
samma ämne och var 1909—10 ord. prof.
1891—1911 var W. en av Stockholms stads
representanter i Andra kammaren, där han slöt
sig till frihandlarna och de längst avancerade
liberalerna. Sista riksdagsåren var han dock
»vilde». Bland riksdagsfrågor, som väcktes el.
stöddes av W., må nämnas införande av
progressiv skatt, arbetarskydd och
arbetarförsäkring, vidsträckt politisk och kommunal
rösträtt, alkohollagstiftning och undervisning i
alkohologi, försäkringslagstiftning, inrättande
av ett socialdepartement och
fosforlagstiftningen. W. utgav »Samskolan. Amerikanska
skolförhållanden» (1888), »Bakteriologi» etc.
(s. å.) m. fl. G.Wrgn.*
Wallis, Ernst Bernhard Elias,
historiker, tidningsman (1842—1919), bror till C.
W. Blev fil. kand, i Uppsala 1872 och
redigerade »Illustrerad verldshistoria» (6 bd, 1874—
79; ny uppl. 1881—82), vari han själv
medarbetade. Han var 1881—1909 chef för
utri-kesavd. i Aftonbladet.
Wallis [coå’lis], John, engelsk
matematiker (1616—1703). Ägnade sig först åt
teologien och sedermera åt matematiken. Prof, i
geometri vid univ. i Oxford 1649. Han
utvecklade en elementär integrationsmetod för
att bestämma ytan inom en kroklinje och
förde därmed analysen ett viktigt steg framåt.
Vid denna metod införde han det efter
honom uppkallade uttrycket för n
2.2.4.4.6.6...
$ ’ 1.3.3.5.5.7...
Bland W:s mera uppmärksammade skrifter
märkas en systematisk framställning av
läran om de koniska sektionerna ur analytisk
synpunkt samt en sammanfattning av
alge-bran, delvis med redogörelse för dess
historia. T. B.
Va’llis grätiae, lat., se Nådendal och
Nådendals kloster.
Vallisne’ria, Spiralört, en till fam.
dy-bladsväxter hörande, i tropiska och
subtropiska länder på bottnen av
sötvattenssam-lingar växande flerårig ört med gräslika
blad och små, enkönade blommor.
Hanblommorna lossna och simma på vattenytan samt
föras av vinden till honblommorna. Dessa sitta
på långa skaft och nå upp till ytan, men
genom att skaften rulla ihop sig spiralformigt
dragas de efter befruktningen långt ned i
vattnet. V. odlas ofta i sötvattensakvarier. G. M-e.
Wallisöarna [o>ali’s-], ögrupp i Polynesien,
v. om Samoaöarna; 96 kvkm, 4,250 inv. (1931).
Bilda jämte Futuna, Alofi m. fl. öar ett
franskt protektorat, lydande under Nya
Ka-ledonien. Huvudön Uea är vulkanisk, de
övriga korallöar. W. voro sedan 1837 ett
centrum för den franska missionen och ställdes
1887 under franskt skydd.
Wa’llius, Laurentius Ola i, präst,
universitetslärare (1588—1638). Blev teol. lektor
i Strängnäs 1610, fil. mag. i Wittenberg 1614,
teol. dr i Tübingen 1619, pastor primarius i
Stockholm 1620, förste
teol. prof, och
domprost i Uppsala 1621.
W. kom i delo med
bl. a. ärkebiskop
Ke-nicius och dennes måg
Lenæus samt senare
med ärkebiskop
Paulinus. 1637 blev W.
biskop i Strängnäs
men hann ej tillträda.
Hans barn adlades
med namnet W a
1-1 e n s t ed t. W:s brev
till A. Oxenstierna äro
tr. i dennes »Skrifter och brevväxling»,
senare avd., bd 12:1 (1930). Om W. jfr C.
An-nerstedt i Kyrkohist. Ärsskr. 1901. E. Nwn.
Vallkärra, socken i Malmöhus län, Torna
härad, närmast n. om Lund, på den bördiga
Lundaslätten; 10,66 kvkm, 939 inv. (1933). 974
har åker; skog saknas. Ingår sedan 1 maj
1933 i Stångby, V., Västra Iloby och Håstads
pastorat i Lunds stift, Torna kontrakt.
Vall-låt, mus., se Låt.
Wallman, Johan Haqvin, fornforskare
(1792—1853), lektor i historia vid Linköpings
gymnasium med Slaka pastorat som prebende,
led. av prästeståndet vid riksdagarna 1844—
51. W. tillhörde Götiska förbundet. Med
Vitt.-akad:s stora pris belönades hans avh. »Om
Skandinaviens bebyggande» (tr. i Vitt.-akad:s
Handl., XII, 1826) och »öfversigt af svenska
fornlemningar» (ibid., XIV, 1838). H. R-h.
SPA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
