Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Valmy—Valparaiso
10
under hertigen av Braunschweig. Striden
slutade oavgjord. Äran av dagen tillhörde
särskilt franska artilleriets ledare, general
Kel-lermann. — Litt.: A. Chuquet, »La campagne
de 1’Argonne» (1887).
Valmy f-mi’], hertig av, se K eller m ann.
Valnämnd, se Riksdagsmannaval,
sp. 839.
Valnötsfamlljen, Juglandäceae, tillhör den
grupp av familjer, som förr sammanfördes
under benämningen hängeväxter (Amentaceae),
och omfattar monoika träd med spiralställda,
parbladiga blad utan stipler. Frövita saknas.
De viktigaste släktena äro Juglans (se
Valnötsträd) och Carya (se Hickory). G. M-e.
Valnötsträd, Jüglans, släkte av
valnöts-familjen, karakteriserat av hängande
han-hängen, hylle hos både han- och honblommor
samt stenfrukt. Det europeiska v., J. regia,
är ett stort träd med blad, som påminna om
askens men ha högst fyra par småblad. Det
växer vilt i Grekland och österut, bort till
ö. Himalaja (Burma). Sedan gammalt har det
odlats i s. och mell. Europa och kan uthärda
under bar himmel så långt i n. som i mell.
Sverige. Under gynnsamma somrar mogna
frukterna i Skåne och på Gotland, stundom
t. o. m. i Stockholmstrakten. Frukterna äro
glatta och till sist svartbruna. Vid mognaden
brister det yttre lagret av fruktväggen
(fruktköttet) i två hälfter, varigenom valnöten
(stenen med inneliggande frö) frigöres. De tjocka,
köttiga, rynkade hjärtbladen äro rika på
välsmakande fet olja. Barken är rik på
garvsyra och nyttjas till färgning. Veden är ett
av de vackraste europeiska träslagen.
Amerikanskt valnötsträ erhålles från J. nigra
(s. ö. Förenta staterna), vilken även odlas i
parker i s. Sverige. G. M-e.
Valois [valcoa’], landskap i Ile-de-France, n.
Frankrike, delat mellan dep. Oise och Aisne.
Som medeltida län gavs V. 1284 åt Filip Tll:s
son Karl av V. (1270—1325) och
innehades av hans son Filip (VI), som 1328 blev
konung. Som hertigdöme förlänades det till
Ludvig av V. (d. 1407; se O r 1 é a n s, sp. 353)
och senare av Ludvig XIV till Filip av
Or-léans, vars gren innehade V. till 1790.
Valois [valcoa’], fransk konungaätt, gren av
kapetingerna (se d. o.), härstammade från
konung Filip III:s son Karl av Valois (se d. o.
ovan), besteg tronen med Karls son Filip VI
1328 och utdog 1498 med Karl VIII. Om
grenen V. - Orleans se O r 1 é a n s; med
Ludvig XII (reg. 1498—1515) besteg denna gren
tronen. Grenen V. - Angouléme kom på
tronen 1515 med Ludvig XII:s kusins son
Frans I och utgick 1589 med Henrik III.
Valona [valå’na], Avlöna, off. V 1 o r a,
stad i s. Albanien, nära den djupt
inträngande Valonabukten; 9,106 inv. (1930). Den av
ön Saseno (se d. o.) skyddade hamnen har
stor kommersiell och strategisk betydelse, då
den är Albaniens närmast Italien belägna
hamn (jfr Salonikifronten under
världskriget, sp. 236). Export av ull,
olivolja o. a. lantbruksprodukter samt asfalt
från Selenica, dit järnväg leder. Flyghamn
med regelbunden förbindelse till Brindisi;
telegrafkabel till Otranto.
Valönea, se Garvämnen.
Valorisatiön (port, valorizagäo, fastställan-
Gren med frukter av valnötsträd, Juglans regia.
de av — högre — värde), i Sverige knappast
använt annat än i fråga om den s. k.
brasilianska kaffevalorisationen. Då 1906—07
kaffeskörden i Brasilien blev så rik, att
producenterna hotades med ruin genom det
starka prisfall, som utsläppandet i marknaden av
allt det skördade kaffet skulle ha medfört,
avvärjdes det befarade prisfallet genom v.,
genomförd av staten Säo Paulo, som till
fastställt pris köpte en stor del av skörden,
vilken lagrades och utsläpptes i marknaden först
vid mindre riklig tillgång. Liknande v. ha
företagits bl. a. 1917, 1921 och 1925. K. H. A.
Valparaiso [coalparafså], Chiles förnämsta
hamnstad, i landets mellersta del, vid
Valpa-rafsobukten av Stilla havet; 193,205 inv. (1930);
huvudstad i prov. Aconcagua (med vilken den
forna prov. V. 1927 förenades); biskopssäte.
Längs den rymliga bukten ligger
halvcirkel-formigt nedre staden med stadsdelarna El
Puerto (V :s äldsta parti och förnämsta
affärs-kvarter), El Almendral och El Baron;
bergbanor leda till övre staden, som amfiteatraliskt
utbreder sig över kustbergens branta
sluttningar. ö. om V. märkes den faschonabla
villaförstaden Vina del Mar (49,488 inv.).
Stadsplanen är anpassad efter terrängen och efter
sydamerikanska förhållanden mycket
oregelbunden. Då V. ofta hemsökts av
jordbävningar och översvämningar, äro dess
offentliga byggnader i allm. av modernt ursprung.
V. är den sydamerikanska västkustens
förnämsta handels- och hamnstad. Hamnen,
starkt befäst, är dock otillräckligt skyddad
för nordliga vindar. Regelbunden
fartygsför-bindelse med Förenta staterna och Europa
genom Panamakanalen el. Magellansundet.
Snabba järnvägsförbindelser med Buenos Aires
(över Transandinska järnvägen), Santiago och
s. Chile; flyghamn, radiostation. Industrien
är betydlig och omfattar bl. a. tillv. av järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
