17 Valspråk—V alsverk 18 Spårserie för valsning av räls. tetsförbättring. V. kan ske av såväl varmt som kallt material. Varmvalsning är vanligast och har den ojämförligt största betydelsen. Kallvalsning av järn och stål brukas huvudsaki. för tillv. av bandjärn och vissa plåtsorter. Andra metaller än järn, ss. guld, silver, nysilver, tenn och bly, valsas kallt liksom stundom även koppar, mässing och nickel. För framställning av olika produkter måste valsbanan göras olika; vid tillv. av plåt utgöres den sålunda av en jämn cylindrisk yta. Härvid skall åtm. en av valsarna vara ställbar. Under v. minskas då för varje genomgång av plåten (stick) avståndet mellan valsarna, tills den önskade tjockleken på plåten erhålles. Vid v. av fyrkant- och rundjärn äro såväl över- som undervalsen försedda med insvarvningar och så beskaffade, att de öppningar, som härvid uppstå mellan valsarna, bli av en på förhand för olika tillverkningar bestämd form (valsspår). För v. av balkar, räls och profiljärn användas även valsar, som försetts med för den avsedda sektionen lämpade insvarvningar. Bilden visar en spårserie för v. av räls. För att få ett tillfredsställande resultat av v. är det av stor vikt, att dimensioneringen av de olika valsspåren (kalibreringen) är så avpassad, att materialet vid v. flyter ut till spårets alla hörn och vinklar och fullständigt fyller detta. Jfr Valsverk. G. öqt. Valspråk, en mening, några ord el., stundom, endast ett ord, som någon (person el. korporation) valt för att utmärka det väsentliga, det karakteristiska i sin åskådning el. sin strävan. De svenska konungarnas valspråk fr. o. m. Gustav I återges här (t. o. m. Oskar II efter B. E. Hildebrand i »Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar», 2 bd, 1874—75, och H. Hildebrand i Antiqva-risk Tidskr., bd 7, 1883). Gustav I: Omnis potestas a Deo est (All makt är av Gud). — Beatus qui timet Dominum (Säll den, som fruktar Herren). — Si Deus pro nobis, quis contra nos? (Om Gud är med oss, vem kan då göra oss motstånd?). — Domini est terra et coelum (Himmel och jord äro Herrens). Orden: »Med Gud och Sveriges allmoge», vilka ofta anföras som Gustavs v., äro ett citat ur konungens avskedstal till ständerna, och det är först eftervärlden, som gjort dem till hans v. Erik XIV: Deus dat cui vult (Gud ger åt vem han vill). I st. f. Deus står ibland (d. v. s. Jahve). Johan III: Deus protector noster (Gud vår beskyddare) . Sigismund: Pro jure et populo (För rätten och folket). — Cor regis in manu Domini (Konungens hjärta i Herrens hand). — Coelitus sublimia dantur (Av himmelen ges det höga). Karl IX: Jehovah solatinm meum (Gud min tröst). Återgavs även på tyska: HT", ist mein Trost. Gustav II Adolf: Gloria Altissimo Suorum Re-fugio (Lovad vare den Högste, de sinas tillflykt). — Gum Deo et victricibus armis (Med Gud och segrande vapen). — Gott mit uns (Gud med oss). Begynnelsebokstäverna i det första valspråkets fyra ord syfta på begynnelsebokstäverna i Gustavus Adolphus Svecorum Rex. — Det andra v. återges även Deo et victricibus armis el. et victricibus armis. — Det tredje har också funnits i ej bevarad svensk form. Kristina: Columna regni sapientia (Visheten är rikets stöd). Karl X Gustav: In “Fl sors mea) ipSe faciet (I Gud mitt öde, Han skall göra det). Karl XI: In Jehovah sors mea, ipse faciet. — Factus est Dominus protector meus (Herren är vorden min beskyddare). — Dominus protector meus (Gud min beskyddare). Karl XII: Factus est Dominus protector meus (Herren är vorden min beskyddare). — Dominus protector meus (Gud min beskyddare). — Med Guds hjälp. Ulrika Eleonora: In Deo spes mea. — Gud mitt hopp. Fredrik I: In Deo spes mea. — Gud mitt hopp. Adolf Fredrik: Salus publica salus mea (Statens välfärd min välfärd). Gustav III: Fäderneslandet. Gustav IV Adolf: Gud och folket. Karl XIII: Folkets väl min högsta lag. Karl XIV Johan: Folkets kärlek min belöning. Oskar I: Rätt och sanning. Karl XV: Land skall med lag byggas. Oskar II: Brödrafolkens väl och (efter unions-brottet 1905) Sveriges väl. Gustav V: Med folket för fosterlandet. Valssinner, dets. som glödspån (se d. o.). Valsstol, se Kvarn, sp. 345, och Valsning. Valstad, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad, s. v. om Tidaholm, i ö. utkanten av Falbygden (se d. o.), kring ösans källor; 21,72 kvkm, 440 inv. (1933). 1,021 har åker, 689 har skogsmark. Ingår i V:s, Kymbo, Vättaks och Suntaks pastorat i Skara stift, Vartofta kontrakt. Valsverk. 1. V. för valsning (se d. o.) av metaller utgöras i sin enklaste form av två eller flera valsar, som äro lagrade i två valsstolar, vilka tills, bilda ett stolpar. Flera efter eller bredvid varandra ställda stol-par utgöra en valsträn eller en sträcka. Själva valsarna bestå av valsbanan, som är försedd med de som lagergångar tjänstgörande valstapparna samt de utanför dessa sittande koppel-tapparna eller valsklövarna. För överförande av drivkraften till de på olika höjd liggande valsarna användas cylindriska kugghjul, s. k. koppeltrillor, vilka äro lagrade i koppeltrillstolar. Förbindelsen mellan koppeltrillorna och närmaste valspars koppeltappar liksom mellan valsarna i vid sidan av varandra uppställda stol-par åstadkommes medelst kopplingsmuffar och koppelspindlar. Med hänsyn till valsarnas form, antal och inbördes läge särskiljas följ, v.: D u o v a 1 s-verk med två horisontella, över varandra liggande valsar. Den undre valsen är i allm. fast lagrad och övervalsen ställbar. Vid konstant rotationsriktning på valsarna måste arbetsstycket mellan varje stick återföras över den övre valsen till verkets framsida, utan att bearbetning sker. Denna olägenhet undvikes, om rotationsriktningen ändras mellan varje stick (omkastnings- el. r e-versierverk). Triovalsverk ha tre horisontella, över varandra liggande valsar. Vanl. är vid kalibrerade valsar den mellersta valsen fast lagrad, medan över- och under-valsarna äro ställbara. Vid släta valsar åter brukar undervalsen vara fast lagrad och övervalsen ställbar. Mellanvalsen bringas i kontakt än med den övre, än med den undre valsen alltefter den olika valsriktningen. D u b-beldu o valsverk ha två horisontella valspar, placerade i samma valsstol. D u o-un i v e r salvalsverk ha två horisontella