Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valsning - Valspråk - Valssinner - Valsstol - Valstad - Valsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Valspråk—V alsverk
18
Spårserie för valsning av räls.
tetsförbättring. V. kan ske av såväl varmt
som kallt material. Varmvalsning är
vanligast och har den ojämförligt största
betydelsen. Kallvalsning av järn och stål
brukas huvudsaki. för tillv. av bandjärn och
vissa plåtsorter. Andra metaller än järn, ss.
guld, silver, nysilver, tenn och bly, valsas
kallt liksom stundom även koppar, mässing
och nickel. För framställning av olika
produkter måste valsbanan göras olika; vid
tillv. av plåt utgöres den sålunda av en jämn
cylindrisk yta. Härvid skall åtm. en av
valsarna vara ställbar. Under v. minskas då
för varje genomgång av plåten (stick)
avståndet mellan valsarna, tills den önskade
tjockleken på plåten erhålles. Vid v. av
fyrkant- och rundjärn äro såväl över- som
undervalsen försedda med insvarvningar och så
beskaffade, att de öppningar, som härvid
uppstå mellan valsarna, bli av en på förhand
för olika tillverkningar bestämd form
(valsspår). För v. av balkar, räls och profiljärn
användas även valsar, som försetts med för
den avsedda sektionen lämpade insvarvningar.
Bilden visar en spårserie för v. av räls. För
att få ett tillfredsställande resultat av v. är
det av stor vikt, att dimensioneringen av de
olika valsspåren (kalibreringen) är så
avpassad, att materialet vid v. flyter ut till
spårets alla hörn och vinklar och fullständigt
fyller detta. Jfr Valsverk. G. öqt.
Valspråk, en mening, några ord el.,
stundom, endast ett ord, som någon (person el.
korporation) valt för att utmärka det
väsentliga, det karakteristiska i sin åskådning el.
sin strävan. De svenska konungarnas
valspråk fr. o. m. Gustav I återges här (t. o. m.
Oskar II efter B. E. Hildebrand i »Sveriges
och svenska konungahusets minnespenningar»,
2 bd, 1874—75, och H. Hildebrand i
Antiqva-risk Tidskr., bd 7, 1883).
Gustav I: Omnis potestas a Deo est (All makt är
av Gud). — Beatus qui timet Dominum (Säll den,
som fruktar Herren). — Si Deus pro nobis, quis
contra nos? (Om Gud är med oss, vem kan då göra
oss motstånd?). — Domini est terra et coelum
(Himmel och jord äro Herrens). Orden: »Med Gud och
Sveriges allmoge», vilka ofta anföras som Gustavs v.,
äro ett citat ur konungens avskedstal till ständerna,
och det är först eftervärlden, som gjort dem till hans v.
Erik XIV: Deus dat cui vult (Gud ger åt vem
han vill). I st. f. Deus står ibland (d. v. s. Jahve).
Johan III: Deus protector noster (Gud vår
beskyddare) .
Sigismund: Pro jure et populo (För rätten och
folket). — Cor regis in manu Domini (Konungens
hjärta i Herrens hand). — Coelitus sublimia dantur
(Av himmelen ges det höga).
Karl IX: Jehovah solatinm meum (Gud min tröst).
Återgavs även på tyska: HT", ist mein Trost.
Gustav II Adolf: Gloria Altissimo Suorum
Re-fugio (Lovad vare den Högste, de sinas tillflykt). —
Gum Deo et victricibus armis (Med Gud och segrande
vapen). — Gott mit uns (Gud med oss).
Begynnelsebokstäverna i det första valspråkets fyra ord syfta på
begynnelsebokstäverna i Gustavus Adolphus Svecorum
Rex. — Det andra v. återges även Deo et victricibus
armis el. et victricibus armis. — Det tredje har
också funnits i ej bevarad svensk form.
Kristina: Columna regni sapientia (Visheten är
rikets stöd).
Karl X Gustav: In “Fl sors mea) ipSe faciet
(I Gud mitt öde, Han skall göra det).
Karl XI: In Jehovah sors mea, ipse faciet. —
Factus est Dominus protector meus (Herren är
vorden min beskyddare). — Dominus protector meus
(Gud min beskyddare).
Karl XII: Factus est Dominus protector meus
(Herren är vorden min beskyddare). — Dominus
protector meus (Gud min beskyddare). — Med Guds hjälp.
Ulrika Eleonora: In Deo spes mea. — Gud
mitt hopp.
Fredrik I: In Deo spes mea. — Gud mitt hopp.
Adolf Fredrik: Salus publica salus mea
(Statens välfärd min välfärd).
Gustav III: Fäderneslandet.
Gustav IV Adolf: Gud och folket.
Karl XIII: Folkets väl min högsta lag.
Karl XIV Johan: Folkets kärlek min belöning.
Oskar I: Rätt och sanning.
Karl XV: Land skall med lag byggas.
Oskar II: Brödrafolkens väl och (efter
unions-brottet 1905) Sveriges väl.
Gustav V: Med folket för fosterlandet.
Valssinner, dets. som glödspån (se d. o.).
Valsstol, se Kvarn, sp. 345, och Valsning.
Valstad, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, s. v. om Tidaholm, i ö. utkanten av
Falbygden (se d. o.), kring ösans källor;
21,72 kvkm, 440 inv. (1933). 1,021 har åker,
689 har skogsmark. Ingår i V:s, Kymbo,
Vättaks och Suntaks pastorat i Skara stift,
Vartofta kontrakt.
Valsverk. 1. V. för valsning (se d. o.) av
metaller utgöras i sin enklaste form av två
eller flera valsar, som äro lagrade i två
valsstolar, vilka tills, bilda ett
stolpar. Flera efter eller bredvid varandra
ställda stol-par utgöra en valsträn eller
en sträcka. Själva valsarna bestå av
valsbanan, som är försedd med de som
lagergångar tjänstgörande valstapparna
samt de utanför dessa sittande
koppel-tapparna eller valsklövarna. För
överförande av drivkraften till de på olika
höjd liggande valsarna användas cylindriska
kugghjul, s. k. koppeltrillor, vilka äro
lagrade i koppeltrillstolar.
Förbindelsen mellan koppeltrillorna och närmaste
valspars koppeltappar liksom mellan valsarna
i vid sidan av varandra uppställda stol-par
åstadkommes medelst kopplingsmuffar
och koppelspindlar.
Med hänsyn till valsarnas form, antal och
inbördes läge särskiljas följ, v.: D u o v a 1
s-verk med två horisontella, över varandra
liggande valsar. Den undre valsen är i allm.
fast lagrad och övervalsen ställbar. Vid
konstant rotationsriktning på valsarna måste
arbetsstycket mellan varje stick återföras
över den övre valsen till verkets framsida,
utan att bearbetning sker. Denna olägenhet
undvikes, om rotationsriktningen ändras
mellan varje stick (omkastnings- el. r
e-versierverk). Triovalsverk ha tre
horisontella, över varandra liggande valsar.
Vanl. är vid kalibrerade valsar den mellersta
valsen fast lagrad, medan över- och
under-valsarna äro ställbara. Vid släta valsar åter
brukar undervalsen vara fast lagrad och
övervalsen ställbar. Mellanvalsen bringas i
kontakt än med den övre, än med den undre
valsen alltefter den olika valsriktningen. D u
b-beldu o valsverk ha två horisontella
valspar, placerade i samma valsstol. D u
o-un i v e r salvalsverk ha två horisontella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
