Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valrossar - Valrätt - Vals - Walsall - Valsalva, Antonio Maria - Valsbrygga - Valsedelsförsändelse - Valsfett - Valsgärde - Walsingham, sir Francis - Valsjärn el. Valsat järn - Valskog - Valskross - Valskvarn - Vals-les-Bains - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V alrätt—V alsning
15
huggtänder med ständig tillväxt. De kunna
skjuta fram mer än 1/2 m ur käkarna.
Val-rossens normala föda är musslor, som den
gräver upp ur bottnen med sina betar och
krossar. Den förtär dock även kräftdjur och
fiskar samt undantagsvis döda sälar, fåglar
m. m. men säges stundom anfalla och
sönderslita sälar. Honan föder efter ett års
dräktighet en unge, som till en början har ullig
dräkt. Den diar i 2 år, tills dess betar
ut-vuxit, så att den kan reda sig själv. V. ha
arktisk utbredning. Man urskiljer 2 arter. Den
enas, O. rosmarus’ (se bild vid Arktisk
fauna), område sträcker sig ung. från
Taj-myr västerut till Grönland och Hudson bay,
den andras, O. obesus’, från Kolymas mynning
österut n. om Beringshav till Alaska.
Val-rossen jagas ivrigt för sin dyrbara hud,
sitt späck och sina betar. Då den lever i
hjordar och håller till vid kusterna, blir den
lätt utsatt för utrotning och är därför nu
försvunnen från vidsträckta delar av sitt
forna område. Lönnb.
Valrätt, se Rösträtt och Val.
Vals. 1. Pardans i 3/4 takt i lagom hastigt
tempo. Uppstod på 1780-talet i Böhmen och
dansades på scenen i operan »Una cosa rara»
1786 i Wien, sedan även i Mozarts »Don
Juan» 1787. På 1790-talet var v. allmänt
spridd i Tyskland och vid slutet av årh. även
i Sverige. Efter kongressen i Wien 1814 blev
v. den ledande dansen vid
nöjesetablisse-mangen i Wien, där Lanner och J. Strauss
d. ä. vunno anseende som samtidens främsta
valskompositörer. I övrigt skrevo nästan alla
danstonsättare under förra hälften av
1800-talet v., däribland Labitzky, Fahrbach, Gungl,
Waldteufel och dansken Lumbye. Genom J.
Strauss d. y. vann den ytterligare popularitet
under årh:s andra hälft. Den berömdaste
valsen torde vara dennes på 1860-talet skrivna
»An der schönen blauen Donau». V. har som
populär dans med små förändringar i
dans-sättet hållit sig till våra dagar. — Litt.: B.
Weigl, »Geschichte des Walzers» (1910). T. N.
2. En omkring sin längdaxel rörlig,
cylin-derformad maskindel.
3. (Sjöv.) Se Gångspel.
Walsall [coådsål], stad och county borough i
Staffordshire, mell. England, en av
fabriksstäderna i Birminghams industriområde (»Black
country»); 103,102 inv. (1931). Stor tillv. av
järnmanufakturartiklar, elektrisk materiel,
lädervaror, handskar m. m.; stenkolsgruvor.
ValsaTva, Antonio Maria, italiensk
anatom (1666—1723). Blev 1697 prof, i
anatomi vid univ. i Bologna och verkade
samtidigt som kirurg. V:s berömda
undersökningar över hörselorganet finnas i hans
arbete »De aure humana tractatus» (1705). (Ljd.)
Valsbrygga, en på en isolerande, vridbar
cylinder spiralformigt upplindad motståndstråd,
vilken tjänstgör som Wheatstones brygga (jfr
Elektriska mätinstrument, sp.
606). J. T.
Valsedelsförsändelse, se
Riksdagsman-n a v a 1, sp. 839.
Valsfett, se Konsistensfett.
Valsgärde, gård i Gamla Uppsala socken,
Uppland. 1928—33 ha vid V. 3 km n. om
Uppsala högar utgrävts några utomordentligt
intressanta båtgravar, som till sitt innehåll
16
överensstämma med, ja, delvis överträffa de
bekanta rika vapengravarna från Vendel
(se d. o.). Till det yttre skilja de sig från
dessa, som ej voro synliga över flatmark,
genom de låga jordhögar, som täcka dem och
vilka tilldraga sig den största
uppmärksamheten tack vare längsgående svackor, som
bildats i deras mitt, då det trävirke, som täckte
de i gravarna stående båtarna, multnat. Vid
V. — dylika gravar finnas också vid det
närbelägna Ensta — finnas 15 båtgravar samt
två större och talrika smärre gravhögar,
innehållande rester efter likbål. Båtgravarna i V.
förskriva sig från yngre Vendeltid och
vikingatid. Fynden äro utställda i Uppsala
univ:s museum för nordiska fornsaker. —
Litt.: S. Lindqvist i Rig 1929, Foruvännen
1931 och Acta Archaeologica, III: 1, 1932 samt
M. Dyfverman i Rig 1929 och A. Frödell i
Fornvännen 1930. H. R-h.
Walsingham [coäJsiqem], sir Francis,
engelsk diplomat och politiker (omkr. 1530—
90). W. var 1570—73 ambassadör i Paris med
uppgift att till protestantismens bästa söka
åstadkomma en fransk-engelsk allians. En
sådan avslöts också april 1572, men
Bartolo-meinatten s. å. betog den snart allt värde.
W. blev 1573 statssekr. och var en av de
förnämsta medarbetarna vid realiserandet av
Elisabets protestantisk-nationella politik. En
mycket betydande roll spelade W. som
organisatör av det hemliga underrättelseväsende,
varmed han skyddade drottningen mot
katolska sammansvärjningar. Sålunda
avslöjade han Babingtons (se d. o.) komplott,
liksom han hade väsentlig andel i Elisabets
slutliga samtycke till Maria Stuarts
avrättning. — Litt.: C. Read, »Mr. secretary W.
and the policy of queen Elisabeth» (3 bd,
1925). R. Sv-m.
Valsjärn el. Valsat järn, järn, som
behandlats i valsverk. Man skiljer mellan
varmvalsat och kallvalsat järn,
allteftersom bearbetningen skett i varmt el.
i kallt tillstånd. Det senare förutsätter i
allm. ett utgångsmaterial av betydligt högre
kvalitet med avseende på seghet o. a. viktiga
hållfasthetsegenskaper. G. H-r.
Valskog, stationssamhälle i Björskogs
socken, Västmanlands län, mellan Arboga och
Köping. I V. förenas linjerna Frövi—Köping
och V.—Oxelösund av
Grängesberg—Oxelösunds järnvägar (se d. o., suppl.).
Valskross, se Kross ver k, sp. 184.
Valskvarn, spannmålskvarn, utrustad med
valsstolar. Se Kvarn, sp. 345.
Vals-les-Bains [vaT-lä-bä’], stad och badort
i fr. dep. Ardèche, nära floden Ardèche; 4,218
inv. (1926). Mycket besökta alkaliska
kolsyre-källor och järn-arsenikhaltiga källor.
Valsning, en av de viktigaste metoderna
för smidbara metallers mekaniska
bearbetning och formgivning. Materialet får passera
mellan två i motsatt riktning roterande
cylindrar, valsar. Om avståndet mellan
valsarna göres något mindre än tjockleken på
det för v. avsedda ämnet, åstadkommas en
hoptryckning och en tvärsektionsförminskning
av ämnet, resulterande i en förlängning och
även någon breddning av detta. Den
bearbetning, som vid v. äger rum, medför, särskilt
beträffande järn och stål, en avsevärd kvali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
