Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varberg - Warberg, Johan August - Varberg—Borås—Herrljunga järnvägar (V. B. H. J.) - Varberg—Borås järnväg - Varbergs fästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Warberg—Varbergs fästning
58
staden en betydande fördjupning och
utvidgning av hamnen. Samtidigt utföres av
Statens arbetslöshetskommission en II:a
klass flygplats på Getterön med väg från
hamnen. I V:s hamn, som 1934 får en
kajlängd av tills. 1,020 m och ett kajdjup
av 5—7,25 m (inseglingsränna 7,75 m djup),
ankommo och avgingo 1931 1,714 fartyg
om tills. 355,474 nettoton, därav 382
fartyg om 102,618 ton i utrikes fart. Främst
importeras kol, järntråd, bomull o. a.
råvaror för Borås’ och s. Västergötlands
textilindustri och exporteras sten,
trävaror och fisk. Staden har tullkammare,
sparbank, avd.-kontor av 3 affärsbanker,
station vid Västkustbanan (S. J.), V.—
Borås och V.—Ätrans järnvägar, lasarett
och epidemisjukhus. Med 4 n:r i veckan
utgivas i V. Norra Hallands Tidning
Vest-kusten (moderat) och Varbergsposten
(liberal). Tax.-värdet uppgick 1933 till
27,522,800 kr. å skattepliktig fastighet
och 5,629,500 kr. å skattefri, den tax.
inkomsten till 9,476,640 kr., stadens
tillgångar vid årsskiftet 1931/32 till 5,636,552
kr. och skulder till 3,564,730 kr. I
kyrkligt hänseende utgör V. ett pastorat i
Göteborgs stift, Varbergs kontrakt. G. R-ll.
I V. har påträffats spår av — efter vad
det vill synas — Sveriges äldsta bebyggelse,
omkr. 9000—10000 f. Kr. (se uppsats av N.
Niklasson i »Arkeologiska studier
tillägnade H. K. H. kronprins Gustaf Adolf», 1932);
jfr dock uppsats av A. Bagge i Fornvännen 1933.
Staden har tidigast legat omkr. 7 km s. om nuv.
V. på Gamla Köpstads ägor i Träslövs socken.
Därefter synes en stad ha anlagts strax n. om
nuv. V. (där tingshuset är beläget) men torde
aldrig ha fått någon större omfattning. Ett
tredje V. uppstod omkr. 4 km n. om det nuv.
vid kungsgården Lindhov och blev under
unionstiden en jämförelsevis betydande stad. Ett
karmelitkloster instiftades 1477. V.
förstördes trots sina starka befästningar (jfr
Varbergs fästning) i grund 1565 av
svenskarna och flyttades efter Stettinfreden 1570
till nuv. stadsdelen Platsarne. Denna
stads-bildning ödelädes helt av eldsvåda 1666,
varefter V. uppbyggdes på sin nuv. plats. Ofta
har staden härjats av eld, senast 1863, då
hela s. delen nedbrann. — Litt.: J. E.
Jönsson, »Några Varbergsminnen» (1880); J. Rosén,
»Varbergs historia» (i Göteborgska Magasinet
1759; utg. av B. Möller 1923). Jfr C. G.
Clae-son i »Sveriges städer», bd IX (1916), samt
litt. vid Varbergs fästning. Å. S-n.
Warberg, Johan August, skådespelare
och teaterledare (1842—1915). W. debuterade
1861, var bl. a. 1865—
70, 1871—72, 1879—81
anställd vid Södra
teatern, 1872—76 vid
Mindre teatern och från
1895 som regissör vid
Södra teatern. W.
ledde 1876—79 tills,
m. A. Berndt och 1881
—84 ensam Mindre
teatern samt 1889—95
Vasateatern, till 1893
tills, m. E. Strömberg.
W. var en populär
1. Sparbanken och
Göteborgs bank
2. Gammal kyrkogård
3. Post och telegraf
4. Teater
5. Brandstation
6. N. Hallands lantmäns
centralförening
7. Smedjebastionen
8. Bastionen Vita Munken
9. Bastionen Grå Munken
10. Bastionen Röda
Munken
11. Fästningsterrassen
12. Kyrkruin
och mångsidig skådespelare och
operettsångare med humor, känslovärme och komisk
fantasi. Bland hans roller märkas
Monteda-fior i »Frihetsbröderna», Fritz i
»Storhertiginnan av Gerolstein», Eisenstein i
»Läderlappen», Ollendorff i »Tiggarstudenten»,
d’Ar-tagnan i »De tre musketörerna» och Adhémar
i »Vi skiljas». G. K-g.
Varberg—Borås—Herrljunga järnvägar (sign.
V. B. H. J.) omfatta de två samförvaltade
(spårvidd 1,435 m) Borås—Herrljunga (även benämnd
Borås järnväg, se d. o., öppnad 1863
smalspårig och ombyggd normalspårig 1898)
och Varberg—Borås järnvägar. Den
sistnämnda, 85,o km, öppnad 1880, förbinder
Varberg med Borås. — Minnesskrift av H.
Danielsson (1930). F. P.
Varberg—Borås järnväg, se Varberg —
Borås — Herrljunga järnvägar.
Varbergs fästning är belägen på en i
Kattegatt utskjutande klipplatå invid Varberg (se
d. o., med karta och bilder). Den utdömdes
som fästning 1830. — Redan på 1100-talet
fanns pä klippans krön ett fäste. I
slutet av 1200-talet uppförde greve Jakob av
Halland en borg där, som han (jämte sitt
grevskap) 1305 överlämnade åt Håkon av
Norge. V. innehades sedan av den svenske
hertig Erik Magnusson, efter vars död den
tillföll Magnus Eriksson, som ofta residerade
där. Från 1419 till in på 1480-talet, utom 1469
—72, innehades slottet av Axel Pedersson
Tott och hans söner Erik, Ivar och Åke
samt den sistnämndes son Erik. 1434 och
1436 belägrades V. av Engelbrekt. 1565 föll
slottet i svenskarnas händer men återtogs av
danskarna 1569, varvid D. Rantzau stupade.
Av Kristian IV försågs V. med bastioner åt
såväl land- som sjösidan. Genom freden i
VARBERG
Skala 1:20000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
