Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wargentin, Per Wilhelm - Vargering - Vargforsformationen - Varggrop - Varg i veum - Wargla - Varglo - Vargmjölk - Vargungar - Vargö - Vargögon - Vargön - Wargöns a.-b. - Vargöns kraftverk - Warholm, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V arger ing—W arholm
67
månparallaxen genom samtidiga observationer
i Stockholm och i Kapstaden. W. inlade även
förtjänster om byggandet av Vet.-akad:s
ob-servatorium 1748—53 samt redigerade dess
almanackor under tiden 1751-—84. Led. av
Vet.-akad. (1748). W:s anteckningar om sin
släkt äro tr. i Personhist. Tidskr. 1904, hans
självbiogr. i Hist. Tidskr. 1903. Jfr även
N. V. E. Nordenmark i Statsvet. Tidskr.
1917. — W:s porträtt återges på vidstående
plansch. H. G-n; K. Lmk.
Vargéring (av värja), den reserv för de
indelta trupperna, som uppsattes under
1700-talet. För att lätta rekryteringen under
krigstid hade redan från det yngre
indelningsverkets upprättande det bruket uppkommit bland
rust- och rotehållarna att förse sig med v a
r-geringskarlar, d. v. s. med män, som
förbundit sig att vid ord. knektens avgång
rycka in i hans ställe. Av detta bruk, som
under Karl XII :s krig blev allt allmännare,
sökte man senare skapa en fast
reservorganisation. 1741 åtogo sig sålunda rikets ständer
att uppsätta en fullständig v. till det
förestående kriget, varigenom arméns styrka
skulle fördubblas. Denna organisation kom
dock endast ofullständigt till utförande. 1790
påbjöds, att v. skulle uppsättas överallt på
det sätt, att två rotar el. rusthåll förenade sig
om en karl, vilken skulle inträda i nummer
efter den av de båda ord. karlarna, som först
avginge; därjämte skulle detta manskap vara
färdigt att inställa sig till tjänst, om rikets
gränser angrepos av fienden. 1791 sattes v.
på vakans i fredstid utom vid de båda
skånska kavallerireg:tena, där den t. o. m.
sammandrogs till övningar (till fots). I Finland
nådde v. större stadga och uppgick där vid
1808 års ingång till omkr. 4,000 man, medan
den svenska räknade blott omkr. 1,000 man.
V. avskaffades 1811. C. O. N.*
Vargforsformationen, se Skelleftefältet.
Varggrop, jaktv. För fångst av varg (räv)
grävdes förr omkr. 3 m djupa, 5 m vida
gropar, invändigt klädda med virke. I mitten var
en stolpe, som stack upp över gropen; vid
stolpen fastbands vanl. levande lockbete. V.
täcktes av veka spön och halm. Lönnb.
Varg i veum, »varg i helgedomen», d. v. s.
fredlös brottsling, särskilt sådan, som begått
brott inom ett helgat område, tempelskändare.
Vargher i fsv. betydde urspr. »dråpare»,
»för-störare», vart sedan namn på djuret varg.
Jfr Fredlöshet.
Wargla, fr. Ouargla, oas i n. Sahara, inom
de algeriska Sydterritorierna, 320 km s. s. v.
om Biskra; omkr. 15,000 inv., av blandad
berbisk-negroid ras. Artesiska brunnar; stora
dadelpalmlundar. Orten W. (3,649 inv. 1931),
viktig som knutpunkt för karavanvägar, har
fransk garnison och är huvudort inom
territoriet Oasis sahariennes.
Varglo, zool., se Lo.
Vargmjölk, bot., se Slemsvampar.
Vargungar, se Scoutrörelsen, sp. 589.
Vargö, se Sveaborg.
Vargögon, se Gatubelysning.
Vargön. 1. Industrisamhälle i V. Tunhems
och Vassända-Naglums socknar, Älvsborgs län,
vid Vargöfallen i översta delen av Göta älv;
2,536 inv. (1931). I V. ligga Wargöns a.-b:s
(se d o.) huvudkontor, pappersbruk m. m.
68
samt Vargöns kraftverk (se d. o.). — 2. Se
Piteå, sp. 1031.
Wargöns a.-b. omfattar pappersbruk med
träsliperi och sulfitfabrik, elektriskt
smältverk och karbidfabrik i Vargön (se d. o.),
elektriskt smältverk och elektriska masugnar
i Porjus och Trollhättan (a.-b. Trollhättans
elektriska masugn), mangangruvor vid Bölet,
Karlsborg, Späxerydsfältet, Tenhult och på
olika platser i Dalsland samt kvartsbrott på
skilda orter i Dalsland och Västergötland.
Tillv. har ett årsvärde av omkr. 12 mill. kr.
och består av tidnings-, omslags-, pås- och
tapetpapper (omkr. 35,000 ton årl.), karbid,
krom-, mangan- och kisellegeringar. Därjämte
brytas manganmalm och kvarts. För eget
behov tillverkas mek. trämassa och
sulfitcellulosa. Bolaget driver även jordbruk.
Aktiekapitalet utgör 12 mill. kr.; 1,000 arb.
Huvudkontor: Vargön. — Ett bolag med
namnet W. grundades 1874, varvid det 1868—72
av bröderna K. och V. Ericsson anlagda
pappersbruket i Vargön samt Rånnums egendom
inköptes. Sedan bolaget 1908 försålt
huvuddelen av sina vattenrätter vid Göta älv och
i samband därmed kontraherat om leverans
av elektrisk energi från Trollhätte kraftverk,
byggdes Wargöns elektr. smältverk, som
pådrogs 1912 och under världskriget utvidgades
samt kombinerades med karbidfabrik. Av W.
inköptes aktiebolagen Elvestorp (1912),
Hel-lefors bruk, Sikfors bruk, Hohult-Spexeryds
mangangruvor (1915), Gravendal,
Willings-berg, Valåsen, Saxå bruk (1916), Laxå bruk,
Strömman & Larsson (1917). Efter en serie
affärstransaktioner (se Hällefors 2) antog
förutvarande Hellefors bruks a.-b., som t. o. m.
1924 drivit rörelsen i egenskap av
kommissio-när för W., 1925 namnet W. och förutvarande
W. namnet Hellefors bruks a.-b., vilket senare
bolag mot nyteckning av aktier i det nya W.
till detta överlämnade det gamla W:s
tillgångar. 1927 inköptes a.-b. Porjus järnverk
och 1929 a.-b. Trollhättans elektriska masugn.
Vargöns kraftverk, ett statens under
byggnad varande kraftverk vid Göta älvs
utlopp ur Vänern. V., som blev färdigt i
början av 1934, är utrustat med två vertikala
Kaplanturbiner. På grund av den låga
fallhöjden (3,3—5,o m) och den stora
vattenmängden (550 kbm per sek.) ha turbinerna erhållit
rekordartad storlek med 8 m diam, på
löphjulen. Vid kraftverket, som manövreras
från det 10 km längre ned vid älven
belägna Trollhätte kraftverk (se d. o.),
regleras Vänerns avrinning. De båda turbinerna,
vilka vid resp. 3,3, 4,3 och 5,o m fallhöjd
tills, lämna resp. 19,400, 27,600 och 32,400
hkr, driva var sin 12,000 kva trefasgenerator
på 11,000 volt. Den ena generatorn är avsedd
för 50-periodisk energi för allmän distribution,
den andra för 25-periodisk kraft till industrier
i orten. Bg.
Warholm, släkt, härstammande från prosten
i Lena, Västergötland, Olof W. (1739—1805),
som tog sig namn efter sitt hem, Waregården,
Fullestads socken. Dennes sonson Anders
Johan Wilhelm W. (1817—1908) blev fil.
mag. i Lund 1844, prästvigd 1850, kyrkoherde
i Amnehärad (Skara stift) 1870 samt
kontraktsprost, utgav »Skara stifts herdaminne»
(2 bd, 1871—74) och »Skara stifts matrikel»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
