Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81 Varptrikå-
ett följ, band varpas direkt intill ett föreg.,
så att alla samlas på den stora liggande
skärkronan, från vilken de sedan gemensamt
avbommas till vävstolsbommen el. (om de behöva
limmas el. klistras) till en bom framför lim-,
tork- och bomningsmaskinen. G. A. W.*
Varptrikå, se Stickning.
Warrants [coå’rents], eng., lagerkvitton över
varor, som deponerats i offentligt magasin;
mot att överlämna w. är innehavaren
berättigad att utfå varorna. Dessa w. kunna
överlåtas genom endossering som konossement.
Jfr Upplagshus.
Warren [a>å’rin], stad i n. ö. delen av staten
Ohio, U. S. A.; 41,062 inv. (1930). Snabbt
uppblomstrande järnvägsknut och industristad
(maskiner, elektroteknisk materiel m. m.).
Warren [a>å’rin], John Collins,
nordamerikansk kirurg (1778—1856). Blev 1815
prof, i anatomi och kirurgi i Boston och
räknades bland Nordamerikas förnämsta kirurger.
W. var den förste, som med användning
av eternarkos utförde en kirurgisk
operation. R. T-dt.*
Warrington [<oå’ririton], stad och county
bo-rough i Lancashire, n. v. England, vid nedre
Mersey och Manchester ship canal; 79,322 inv.
(1931). W. är en av Lancashires äldsta
fabriksstäder och har betydande järnindustri,
stora garverier, bomullsspinnerier och kemiska
fabriker. Viktig järnvägsknut.
Va’rro, romerskt tillnamn, buret av medl.
av släkten Terentius. Särskilt bemärkta
äro: 1. Gaius Terentius V., konsul 216
f. Kr. V. var motståndare till ett härskande
parti inom nobiliteten och uppges ha
underkänt det utnötningskrig mot Hannibal, som
inletts av Q. Fabius Maximus (Cunctator),
samt föranlett det olyckliga slaget vid Cannae,
efter vilket han dock förde befäl i Italien
ytterligare två år. — 2. Marcus
Terentius V. (116—27 f. Kr.) nådde på
ämbetsmannabanan folktribunatet och var, när
kriget mellan Pompeius och Caesar utbröt, den
förres legat i bortre Spanien men måste
kapitulera. Efter slaget vid Farsalos försonade
han sig med Caesar, som gav honom i
uppdrag att ordna offentliga bibliotek i Rom. V.
var en lärd man och en ytterligt produktiv
författare. Av hans verk äro de på hans höga
ålderdom författade tre böckerna om
åkerbruket (»Rerum rusticarum libri III») bevarade,
varjämte av hans arbete om det latinska
språket (»De lingua latina») sex av de 25
böckerna (5—10) finnas i behåll. V:s svaga
stilistiska begåvning gör särskilt det senare
arbetet svårtillgängligt. Båda verken besväras
av bristfällig kritik och stark lust för
ofruktbar systematisering, men stoffet är rikhaltigt.
Till V :s förlorade arbeten höra hans
omfångsrika verk om romersk fornkunskap
(»Antiqui-tatum rerum humanarum et divinarum libri
XLI»), hans encyklopedi (»Disciplinarum libri
IX»), omfattande jämte de senare s. k.
tri-vium och quadrivium (se Fria konster)
medicin och arkitektur, och hans »Imagines»,
ett illustrerat arbete, innehållande bilder av
700 berömda romare och greker med
tillhörande metrisk och prosaisk text. V. var även
verksam som Plautusforskare. Som
skönlitterär författare uppträdde han bl. a. i sina
»Sa-tirae Menippaeae», även kallade »Satirae Cy-
—Warszawa 82
nicae». Dessa satirer, avfattade omväxlande
på prosa och vers, behandlade allvarliga
ämnen i skämtsam form; de bevarade
fragmenten äro av ej ringa intresse. E. St.
Wa’rschäu, ty., även i sv. förekommande
namn på Warszawa (se d. o.). — Om
hertig-dömet W. se Polen, sp. 1166.
Varseblivning, psyk., fattas vanl. som en
uppfattning, vid vilken det uppfattade är på
något sätt omedelbart närvarande för själen.
Man skiljer mellan yttre v., uppkommen
genom att föremålet medelbart el. omedelbart
afficierar våra sinnesorgan, och inre v. av
själens eget samtidiga tillstånd.
Sammanfattningen av våra v. konstituerar erfarenheten.
Det vanliga begreppet om v. innehåller flera
kunskapsteoretiska svårigheter. G. O-a.
Varsel, psyk., betecknar vanl. det föregivna
fenomenet, att en person omedvetet bebådar
sin ankomst på ett säreget sätt, och det
verkliga fenomenet, att en annan person i förväg
»hör» den förra anlända. Man hör t. ex., att
dörren öppnas och att någon kommer in. Om
några minuter kommer personen i fråga
verkligen, och hans ankomst beledsagas nu av ung.
samma ljud, som då han nyss »varslat».
Stundom drabbas synsinnet i st. f. el. jämte
hörselsinnet — man tycker sig »se» personen
i fråga några minuter innan han verkligen
finns där. V. gäller i allm. någon medlem av
familjen och är i så fall en rätt vanlig
företeelse. Därest v. icke beror på hallucinationer
och därest berättelserna därom ej äro
otillförlitliga — vilket i vissa fall synes svårt att
anta —, är v. en särskild form av telepati.
Jfr P a r a p s y k o 1 o g i, G. O-a.
Varsläktet, Bo’thus, omfattar arterna
piggvar och slätvar, se Flundrefiskar.
Varsovienne [varsåviä’n] (av Varsovie, fr.
namnet på Warszawa), polsk dans i 3/4 takt,
närstående masurkan; infördes 1853 i Paris;
dansades på 1860-talet överallt i Europa, även
i Sverige, där den odlats som »folkdans». T. N.
Warszawa [varfa’va], ty. Warschau, fr.
Varsovie, eng. Warsaw, Polens huvudstad;
1478.211 inv. (1931); bildar ett eget
förvaltningsområde men är även namn på ett
voje-vodskap i mell. Polen (29,338 kvkm, 2,532,528
inv. 1931).
Större delen av staden ligger på den intill
110 m stigande vänstra sidan av Weichsel;
över den här 400 m breda floden leda till
industriförstaden Praga två järnvägs- och två
gatubroar (den sydligare, den ståtliga
Ponia-towskibron, högt över flodens sandiga
stränder). Från det nära Weichsel men 30 m
över floden belägna kungl. slottet, Zamek
krölewski (delvis från medeltiden, flera ggr
ombyggt; sedan 1926 presidentens residens),
och slottsplatsen (med en kolonnstaty av
Sigismund Vasa) leder söderut Krakowskie
Przedmiescie med sina fortsättningar Nowy
Swiat och Aleja Ujazdowska. Kring detta
stråk ligga W:s förnämsta delar; många av
de forna adelspalatsen där äro nu offentliga
institutioner. Vid parken Ogröd Saski
(Sachsiska trädgården), s. v. om slottet, märkas
den okände soldatens grav och J.
Poniatow-skis ryttarstaty (den senare liksom
Koperni-kus’ staty vid Nowy éwiats n. ända av
Thor-valdsen). Från parken utgår åt s. den långa
af färsgatan Marszalkowska; ö. om parken den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
