81 Varptrikå- ett följ, band varpas direkt intill ett föreg., så att alla samlas på den stora liggande skärkronan, från vilken de sedan gemensamt avbommas till vävstolsbommen el. (om de behöva limmas el. klistras) till en bom framför lim-, tork- och bomningsmaskinen. G. A. W.* Varptrikå, se Stickning. Warrants [coå'rents], eng., lagerkvitton över varor, som deponerats i offentligt magasin; mot att överlämna w. är innehavaren berättigad att utfå varorna. Dessa w. kunna överlåtas genom endossering som konossement. Jfr Upplagshus. Warren [a>å'rin], stad i n. ö. delen av staten Ohio, U. S. A.; 41,062 inv. (1930). Snabbt uppblomstrande järnvägsknut och industristad (maskiner, elektroteknisk materiel m. m.). Warren [a>å'rin], John Collins, nordamerikansk kirurg (1778—1856). Blev 1815 prof, i anatomi och kirurgi i Boston och räknades bland Nordamerikas förnämsta kirurger. W. var den förste, som med användning av eternarkos utförde en kirurgisk operation. R. T-dt.* Warrington [<oå'ririton], stad och county bo-rough i Lancashire, n. v. England, vid nedre Mersey och Manchester ship canal; 79,322 inv. (1931). W. är en av Lancashires äldsta fabriksstäder och har betydande järnindustri, stora garverier, bomullsspinnerier och kemiska fabriker. Viktig järnvägsknut. Va'rro, romerskt tillnamn, buret av medl. av släkten Terentius. Särskilt bemärkta äro: 1. Gaius Terentius V., konsul 216 f. Kr. V. var motståndare till ett härskande parti inom nobiliteten och uppges ha underkänt det utnötningskrig mot Hannibal, som inletts av Q. Fabius Maximus (Cunctator), samt föranlett det olyckliga slaget vid Cannae, efter vilket han dock förde befäl i Italien ytterligare två år. — 2. Marcus Terentius V. (116—27 f. Kr.) nådde på ämbetsmannabanan folktribunatet och var, när kriget mellan Pompeius och Caesar utbröt, den förres legat i bortre Spanien men måste kapitulera. Efter slaget vid Farsalos försonade han sig med Caesar, som gav honom i uppdrag att ordna offentliga bibliotek i Rom. V. var en lärd man och en ytterligt produktiv författare. Av hans verk äro de på hans höga ålderdom författade tre böckerna om åkerbruket (»Rerum rusticarum libri III») bevarade, varjämte av hans arbete om det latinska språket (»De lingua latina») sex av de 25 böckerna (5—10) finnas i behåll. V:s svaga stilistiska begåvning gör särskilt det senare arbetet svårtillgängligt. Båda verken besväras av bristfällig kritik och stark lust för ofruktbar systematisering, men stoffet är rikhaltigt. Till V :s förlorade arbeten höra hans omfångsrika verk om romersk fornkunskap (»Antiqui-tatum rerum humanarum et divinarum libri XLI»), hans encyklopedi (»Disciplinarum libri IX»), omfattande jämte de senare s. k. tri-vium och quadrivium (se Fria konster) medicin och arkitektur, och hans »Imagines», ett illustrerat arbete, innehållande bilder av 700 berömda romare och greker med tillhörande metrisk och prosaisk text. V. var även verksam som Plautusforskare. Som skönlitterär författare uppträdde han bl. a. i sina »Sa-tirae Menippaeae», även kallade »Satirae Cy- —Warszawa 82 nicae». Dessa satirer, avfattade omväxlande på prosa och vers, behandlade allvarliga ämnen i skämtsam form; de bevarade fragmenten äro av ej ringa intresse. E. St. Wa'rschäu, ty., även i sv. förekommande namn på Warszawa (se d. o.). — Om hertig-dömet W. se Polen, sp. 1166. Varseblivning, psyk., fattas vanl. som en uppfattning, vid vilken det uppfattade är på något sätt omedelbart närvarande för själen. Man skiljer mellan yttre v., uppkommen genom att föremålet medelbart el. omedelbart afficierar våra sinnesorgan, och inre v. av själens eget samtidiga tillstånd. Sammanfattningen av våra v. konstituerar erfarenheten. Det vanliga begreppet om v. innehåller flera kunskapsteoretiska svårigheter. G. O-a. Varsel, psyk., betecknar vanl. det föregivna fenomenet, att en person omedvetet bebådar sin ankomst på ett säreget sätt, och det verkliga fenomenet, att en annan person i förväg »hör» den förra anlända. Man hör t. ex., att dörren öppnas och att någon kommer in. Om några minuter kommer personen i fråga verkligen, och hans ankomst beledsagas nu av ung. samma ljud, som då han nyss »varslat». Stundom drabbas synsinnet i st. f. el. jämte hörselsinnet — man tycker sig »se» personen i fråga några minuter innan han verkligen finns där. V. gäller i allm. någon medlem av familjen och är i så fall en rätt vanlig företeelse. Därest v. icke beror på hallucinationer och därest berättelserna därom ej äro otillförlitliga — vilket i vissa fall synes svårt att anta —, är v. en särskild form av telepati. Jfr P a r a p s y k o 1 o g i, G. O-a. Varsläktet, Bo'thus, omfattar arterna piggvar och slätvar, se Flundrefiskar. Varsovienne [varsåviä'n] (av Varsovie, fr. namnet på Warszawa), polsk dans i 3/4 takt, närstående masurkan; infördes 1853 i Paris; dansades på 1860-talet överallt i Europa, även i Sverige, där den odlats som »folkdans». T. N. Warszawa [varfa'va], ty. Warschau, fr. Varsovie, eng. Warsaw, Polens huvudstad; 1478.211 inv. (1931); bildar ett eget förvaltningsområde men är även namn på ett voje-vodskap i mell. Polen (29,338 kvkm, 2,532,528 inv. 1931). Större delen av staden ligger på den intill 110 m stigande vänstra sidan av Weichsel; över den här 400 m breda floden leda till industriförstaden Praga två järnvägs- och två gatubroar (den sydligare, den ståtliga Ponia-towskibron, högt över flodens sandiga stränder). Från det nära Weichsel men 30 m över floden belägna kungl. slottet, Zamek krölewski (delvis från medeltiden, flera ggr ombyggt; sedan 1926 presidentens residens), och slottsplatsen (med en kolonnstaty av Sigismund Vasa) leder söderut Krakowskie Przedmiescie med sina fortsättningar Nowy Swiat och Aleja Ujazdowska. Kring detta stråk ligga W:s förnämsta delar; många av de forna adelspalatsen där äro nu offentliga institutioner. Vid parken Ogröd Saski (Sachsiska trädgården), s. v. om slottet, märkas den okände soldatens grav och J. Poniatow-skis ryttarstaty (den senare liksom Koperni-kus’ staty vid Nowy éwiats n. ända av Thor-valdsen). Från parken utgår åt s. den långa af färsgatan Marszalkowska; ö. om parken den