83 Warszewicki 84 Bild 13. Warszawas vapen. I rött fält en naturfär-gad siren, med högra handen svingande en sarmat-sabel av silver med fäste av guld och på vänstra armen bärande en oval sköld av guld. vidsträckta Plac Pilsudskiego, mest använd för trupprevyer. Längst i s. gränsar den eleganta Aleja Ujazdowska till den av konstverk översållade Lazienkiparken med rokokoslottet Lazienki (1766—95) och Belweder (1822; nu Pilsudskis residens) samt monument över J. Sobieski och F. Cho-pin. Nära kungl. slottet ligger gamla staden, Stare Miasto, med trånga gator och den förnämsta av W:s många kyrkor, katedralen éwiqty Jan (urspr. från 1300-talet, flera ggr ombyggd). V. om Stare Miasto, kring Nalewki, ligga de mest utpräglade judekvarteren; i W. fun-nos 1931 omkr. 338,000 judar, och W. är näst New York världens största judestad. Längst i n. ligger det under ryska tiden uppförda citadellet, som nu delvis raserats till förmån för trädgårdsstaden Zoliborz. W:s stadsplan präglades tidigare av långa, raka gator och brist på öppna platser, särskilt i v. hälften; det enformiga gatunätet bröts där blott av en stor kyrkogård i n. v. Efter Polens frigörelse har stadsplanen moderniserats och hela stadsdelar nydanats, så i s. v. en universitetsstad i närheten av trädgårdsstäder och moderna kooperativa hyreshus. En mängd monumentalbyggnader har på senare år uppförts i olika delar av staden. Utom univ. (gr. 1816—18, 9,158 stud. 1930 —31), tekn. högskola (gr. 1898, 4,316 stud. 1930—31) och en rad andra högre skolor, vetenskapliga institut och lärda sällskap har W. flera rika museer och bibliotek (två av de förnämsta bildade av familjerna Krasinski och Zamoyski), rundradiostation etc. Staden är bl. a. säte för en rom.-kat. ärkebiskop och andra trossamfunds högsta ledning i Polen. Näst L6dz är W. landets främsta industristad med maskin- och annan metallindustri, gar- Bild 14. Från Warszawas judekvarter. verier, leksaksfabriker m. m. W. är Polens kommersiella medelpunkt; handel med spannmål o. a. jordbruksprodukter, textil- m. fl. industrivaror. Staden är en viktig knutpunkt för järnvägs- och flyglinjer. W. blev på 1300-talet huvudstad i fursten-dömet Masovien (1526 förenat med Polen), befästes och blev en betydande handelsort. Efter Polens union med Litauen 1569 blev W. tack vare sitt centrala läge snart den mest betydande staden i riket; där höllos riksdagarna, och slutligen gjorde Sigismund Vasa W. till huvudstad. Staden led svårt under krigen med Sverige; under Karl X Gustavs krig intogo svenskarna W. 1655 och besatte staden ånyo efter segern i tredagarsslaget vid W. juli 1656. Under stora nordiska kriget innehade de staden 1702—05. Under polska adelsväldets gyllene tid fylldes W. av palats. Samtidigt gick handeln tillbaka. Stanislaus Augusts regering innebar en uppryckning i olika avseenden. 1787 hade W. 96,143 inv. Juli—sept. 1794 belägrade preussarna förgäves staden, men den kapitulerade 5 nov., sedan Suvorov stormat Praga. Vid Polens tredje delning (1795) tillföll W. Preussen, erövrades 1806 av fransmännen, blev 1807 huvudstad i ett hertigdöme (se Polen, sp. 1166) och kom 1815 under Ryssland. Resningarna 1830—31 och 1863 hade sin medelpunkt i W., vilket hårt straffades. 1832—35 byggdes citadellet, mest för politiska fångar; en mängd av bibliotekens och slottens skatter bortfördes till Ryssland (till stor del återlämnade efter freden i Riga 1921). Under senare delen av 1800-talet blev W. en stor handels- och fabriksstad med det ryska väldet som huvudsakligt avsättningsområde. Det ryska trycket vilade emellertid tungt över stadens förvaltning; i början av 1900-talet kostade polisväsendet dubbelt så mycket som skolorna. W., som från 1880-talet gjorts till en stark fästning, besattes aug. 1915 av tyskarna (jfr Polsk-ryska fronten, sp. 1211) och blev 1918 Polens huvudstad. Under rysk-polska kriget besegrades bolsjevikerna aug. 1920 vid W. Sedan Polen blivit fritt, utplånades snart minnena från det ryska förtrycket; bl. a. nedrevs en ortodox katedral, som uppförts av ryssarna på nuv. Plac Pilsudskiego i stadens centrum. — Litt.: A. Lauterbach, »Warschau» (»Berühmte Kunst-stätten», 66, 1918); W. Gomulicki, »Warschau» (s. å.); R. Przezdziecki, »Varsovie» (1925); A. Janowski, »W.» (1933). A. A-t. Warszewicki [varfevftski], K r z y s t of, polsk författare, jesuit (1543—1603), halvbror till drottning Katarina Jagellonicas biktfader, jesuiten Stanislaw W. Blev sekr. och råd hos Stefan Bäthorys gemål, Anna Jagel-lonica, Katarinas syster. Stefan sände W. sommaren 1582 i särskild mission till Stockholm (rapporten därom tr. av H. Biaudet i Annales Academiae Scientiarum Fennicae, ser. B, VIII: 4, 1913). 1593 reste W. åter till Sverige och höll vid Sigismunds kröning å de polska ständernas vägnar en oration (tr. i Stockholm 1594); en annan oration, hållen med anledning av Sigismunds dotter Katarinas födelse, trycktes också i Stockholm (s. å.). — Litt.: Polsk monogr. av T. Wierzbowski (1887); I. Collijn, »Sveriges bibliografi intill år 1600», bd 3 (1933). I. C.