Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Warszewicki
84
Bild 13.
Warszawas vapen.
I rött fält en
naturfär-gad siren, med högra
handen svingande en
sarmat-sabel av silver med fäste
av guld och på vänstra
armen bärande en oval
sköld av guld.
vidsträckta Plac Pilsudskiego, mest använd
för trupprevyer. Längst i s. gränsar den
eleganta Aleja Ujazdowska till den av konstverk
översållade Lazienkiparken med rokokoslottet
Lazienki (1766—95)
och Belweder (1822;
nu Pilsudskis residens)
samt monument över
J. Sobieski och F.
Cho-pin. Nära kungl.
slottet ligger gamla
staden, Stare Miasto, med
trånga gator och den
förnämsta av W:s
många kyrkor,
katedralen éwiqty Jan
(urspr. från 1300-talet,
flera ggr ombyggd).
V. om Stare Miasto,
kring Nalewki, ligga
de mest utpräglade
judekvarteren; i W.
fun-nos 1931 omkr. 338,000
judar, och W. är
näst New York
världens största judestad.
Längst i n. ligger det
under ryska tiden uppförda citadellet, som nu
delvis raserats till förmån för trädgårdsstaden
Zoliborz. W:s stadsplan präglades tidigare av
långa, raka gator och brist på öppna platser,
särskilt i v. hälften; det enformiga gatunätet
bröts där blott av en stor kyrkogård i n. v.
Efter Polens frigörelse har stadsplanen
moderniserats och hela stadsdelar nydanats, så
i s. v. en universitetsstad i närheten av
trädgårdsstäder och moderna kooperativa
hyreshus. En mängd monumentalbyggnader har på
senare år uppförts i olika delar av staden.
Utom univ. (gr. 1816—18, 9,158 stud. 1930
—31), tekn. högskola (gr. 1898, 4,316 stud.
1930—31) och en rad andra högre skolor,
vetenskapliga institut och lärda sällskap har
W. flera rika museer och bibliotek (två av de
förnämsta bildade av familjerna Krasinski
och Zamoyski), rundradiostation etc. Staden
är bl. a. säte för en rom.-kat. ärkebiskop och
andra trossamfunds högsta ledning i Polen.
Näst L6dz är W. landets främsta industristad
med maskin- och annan metallindustri, gar-
Bild 14. Från Warszawas judekvarter.
verier, leksaksfabriker m. m. W. är Polens
kommersiella medelpunkt; handel med
spannmål o. a. jordbruksprodukter, textil- m. fl.
industrivaror. Staden är en viktig knutpunkt
för järnvägs- och flyglinjer.
W. blev på 1300-talet huvudstad i
fursten-dömet Masovien (1526 förenat med Polen),
befästes och blev en betydande handelsort.
Efter Polens union med Litauen 1569 blev W.
tack vare sitt centrala läge snart den mest
betydande staden i riket; där höllos
riksdagarna, och slutligen gjorde Sigismund Vasa
W. till huvudstad. Staden led svårt under
krigen med Sverige; under Karl X Gustavs
krig intogo svenskarna W. 1655 och besatte
staden ånyo efter segern i tredagarsslaget
vid W. juli 1656. Under stora nordiska kriget
innehade de staden 1702—05. Under polska
adelsväldets gyllene tid fylldes W. av palats.
Samtidigt gick handeln tillbaka. Stanislaus
Augusts regering innebar en uppryckning i
olika avseenden. 1787 hade W. 96,143 inv.
Juli—sept. 1794 belägrade preussarna
förgäves staden, men den kapitulerade 5 nov.,
sedan Suvorov stormat Praga. Vid Polens tredje
delning (1795) tillföll W. Preussen, erövrades
1806 av fransmännen, blev 1807 huvudstad i
ett hertigdöme (se Polen, sp. 1166) och kom
1815 under Ryssland. Resningarna 1830—31
och 1863 hade sin medelpunkt i W., vilket
hårt straffades. 1832—35 byggdes citadellet,
mest för politiska fångar; en mängd av
bibliotekens och slottens skatter bortfördes till
Ryssland (till stor del återlämnade efter freden
i Riga 1921). Under senare delen av 1800-talet
blev W. en stor handels- och fabriksstad med
det ryska väldet som huvudsakligt
avsättningsområde. Det ryska trycket vilade
emellertid tungt över stadens förvaltning; i
början av 1900-talet kostade polisväsendet
dubbelt så mycket som skolorna. W., som från
1880-talet gjorts till en stark fästning,
besattes aug. 1915 av tyskarna (jfr Polsk-ryska
fronten, sp. 1211) och blev 1918 Polens
huvudstad. Under rysk-polska kriget besegrades
bolsjevikerna aug. 1920 vid W. Sedan Polen
blivit fritt, utplånades snart minnena från det
ryska förtrycket; bl. a. nedrevs en ortodox
katedral, som uppförts av ryssarna på nuv. Plac
Pilsudskiego i stadens centrum. — Litt.: A.
Lauterbach, »Warschau» (»Berühmte
Kunst-stätten», 66, 1918); W. Gomulicki,
»Warschau» (s. å.); R. Przezdziecki, »Varsovie»
(1925); A. Janowski, »W.» (1933). A. A-t.
Warszewicki [varfevftski], K r z y s t of,
polsk författare, jesuit (1543—1603), halvbror
till drottning Katarina Jagellonicas
biktfader, jesuiten Stanislaw W. Blev sekr. och
råd hos Stefan Bäthorys gemål, Anna
Jagel-lonica, Katarinas syster. Stefan sände W.
sommaren 1582 i särskild mission till
Stockholm (rapporten därom tr. av H. Biaudet i
Annales Academiae Scientiarum Fennicae, ser.
B, VIII: 4, 1913). 1593 reste W. åter till
Sverige och höll vid Sigismunds kröning å de
polska ständernas vägnar en oration (tr. i
Stockholm 1594); en annan oration, hållen
med anledning av Sigismunds dotter
Katarinas födelse, trycktes också i Stockholm (s. å.).
— Litt.: Polsk monogr. av T. Wierzbowski
(1887); I. Collijn, »Sveriges bibliografi intill
år 1600», bd 3 (1933). I. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
