85 Warta—Vartofta 86 Wartburg. Lutherrummet på Wartburg. Wa'rta, se W a r t h e. Wartburg [va'rtbork], borg i Thiiringen, 220 m ovanför staden Eisenach, i n. v. Thüringer-wald. Borgen uppfördes sannolikt omkr. 1070 och var residens för lantgrevarna av Thiiringen till 1247. Borgen består av två huvuddelar: förborgen (Vorburg) och hovborgen (Ilofburg). I förborgens fogdehus märkes Lutherrummet, bibehållet i sitt gamla utseende. sedan Luther bodde där maj 1521—mars 1522. Hofburg inrymmer bl. a. det storartade lantgrevehuset (se Romansk konst, bild 8), ett trevånings furstepalats från 1100-talet i romansk stil, 1838—67 återställt i sina gamla former. 1922 överlämnades W. till en stiftelse, Die Wartburgstiftung, som nu förvaltar borgen. I nära anslutning till stiftelsen står kuranstalten H a i n s t e i n, som utgör en central för den evangeliska ung-domsrörelsen i Tyskland. — Litt.: G. Voss, »Die W.» (1917); G. Lindgren, »W.» (1920); H. v. d. Gabelentz, »Die W.» (1831; med bibliogr.). Hg Pl. Sångarstriden på Wartburg (Wart-burgkriget) var enl. medeltidstraditionen en skaldetävlan 1206 el. 1207 vid lantgreven Hermans av Thüringen hov, som skildras i en anonym medelhögtysk dikt. Dikten låter sju namnkunniga skalder, bl. a. Wolf ram von Eschenbach, Walther von der Vogelweide och Heinrich von Ofterdingen, tävla genom lovsånger över skilda furstar. Heinrich besjunger sålunda hertig Leopold av Österrike men besegras av Walther, som prisar lantgreve Herman av Thüringen. Den besegrade sångaren, som därmed förverkat sitt liv, skonas genom lantgrevinnans mellankomst. Dikten är bäst utg. av K. Simrock (med övers. 1858). Ämnet har i omdiktad form behandlats av bl. a. R. Wagner i »Tannhäuser». Litt.: F. Rostock, »Mittelhochdeutsche Dichterhelden-sage» (1925). O. W-n. Wartburgfesten [va'rtbork-], en nationell tysk fest på Wartburg 18—19 okt. 1817, anordnad av Jena univ:s Burschenschaft till 300-årsminnet av reformationen och på årsdagen av Leipzigslaget 1813. Några deltagares tilltag att på bål bränna 29 skrifter av misshagliga politiska författare var en av anledningarna till de stränga polisåtgärder, som vissa reaktionära tyska regeringar vid-togo mot de vid denna tid livaktiga liberala och nationella strömningarna vid universiteten. Wa'rtensleben, Hermann von, greve, tysk general (1826—1921). W. deltog i krigen 1*864 och 1866, blev under fransk-tyska kriget 1871 stabschef vid sydarmén, redigerade 1872—78 generalstabens verk över fransk-tyska kriget och var sedan bl. a. chef för 3:e armékåren 1884—88. Biografi av Elisabet von Wartens-leben (1923). R. Sv-m. Warthe [va'rto], po. Warta, Oders största biflod, upprinner i s. v. Polen i platålandet s. ö. om Cz^stochowa, genomflyter förbi Poz-nan de polska och nordtyska lågländerna samt utmynnar i Oder vid Küstrin; längd 760 km, flodområde 53,710 kvkm. W:s lopp karakteriseras av tvära växlingar mellan nordlig och västlig huvudriktning. Den senare representeras av de glaciala smältvattensflodernas dalar (Urstromtäler, se d. o.), länge upptagna av sumpmarker (t. ex. Warthebruch), som numera mestadels utdikats. W:s största bifloder äro Netze (po. Notec) från höger och Prosna från vänster. W. är segelbar från Konin och förbindes genom Netze och Brombergkanalen med Weichselsystemet. Vartofta. 1. Skaraborgs läns sydligaste härad, mellan Vättern och Falköping; 1,377,43 kvkm, 26,448 inv. (1933). Omfattar landskommunerna Luttra, Falköpings ö. landskommun, Karleby, Slöta, Kälvene, Vartofta-Äsaka, Vistorp, Yllestad, Näs, Hångsdala, Skörstorp, ö. Gerum, Mularp, Äsle, Tiarp, Kungslena, Hömb, Varv, Dimbo, Ottravad, Suntak, Valstad, Kymbo, Vättak, Härja, Utvängstorp, Sandhem, Nykyrka, Bjurbäck, Habo, Gustav Adolf, Brandstorp, Daretorp, Velinge, Baltak, Acklinga, Agnetorp, Fröjered, Korsberga och Fridene. Inom V. ligger i v. en stor del av Falbygdens (se d. o.) högslätt, varöver Varvs-bergets, Gerumsbergets, Plantabergets och Ällebergs silurplatåer höja sig till 300—• 330 m höjd ö. h. N. ö. därom vidtar kring