Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Warta - Wartburg - Wartburgfesten - Wartensleben, Hermann von - Warthe - Vartofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Warta—Vartofta
86
Wartburg. Lutherrummet på Wartburg.
Wa’rta, se W a r t h e.
Wartburg [va’rtbork], borg i Thiiringen, 220
m ovanför staden Eisenach, i n. v.
Thüringer-wald. Borgen uppfördes sannolikt omkr. 1070
och var residens för lantgrevarna av
Thiiringen till 1247. Borgen består av två
huvuddelar: förborgen (Vorburg) och hovborgen
(Ilofburg). I förborgens fogdehus märkes
Lutherrummet, bibehållet i sitt gamla
utseende. sedan Luther bodde där maj 1521—mars
1522. Hofburg inrymmer bl. a. det storartade
lantgrevehuset (se Romansk konst, bild
8), ett trevånings furstepalats från 1100-talet
i romansk stil, 1838—67 återställt i sina
gamla former. 1922 överlämnades W. till en
stiftelse, Die Wartburgstiftung, som nu
förvaltar borgen. I nära anslutning till
stiftelsen står kuranstalten H a i n s t e i n, som
utgör en central för den evangeliska
ung-domsrörelsen i Tyskland. — Litt.: G. Voss,
»Die W.» (1917); G. Lindgren, »W.» (1920);
H. v. d. Gabelentz, »Die W.» (1831; med
bibliogr.). Hg Pl.
Sångarstriden på Wartburg
(Wart-burgkriget) var enl. medeltidstraditionen en
skaldetävlan 1206 el. 1207 vid lantgreven
Hermans av Thüringen hov, som skildras i en
anonym medelhögtysk dikt. Dikten låter sju
namnkunniga skalder, bl. a. Wolf ram von
Eschenbach, Walther von der Vogelweide och
Heinrich von Ofterdingen, tävla genom
lovsånger över skilda furstar. Heinrich besjunger
sålunda hertig Leopold av Österrike men
besegras av Walther, som prisar lantgreve
Herman av Thüringen. Den besegrade
sångaren, som därmed förverkat sitt liv, skonas
genom lantgrevinnans mellankomst. Dikten
är bäst utg. av K. Simrock (med övers. 1858).
Ämnet har i omdiktad form behandlats av
bl. a. R. Wagner i »Tannhäuser». Litt.: F.
Rostock, »Mittelhochdeutsche
Dichterhelden-sage» (1925). O. W-n.
Wartburgfesten [va’rtbork-], en nationell
tysk fest på Wartburg 18—19 okt. 1817,
anordnad av Jena univ:s Burschenschaft till
300-årsminnet av reformationen och på
årsdagen av Leipzigslaget 1813. Några
deltagares tilltag att på bål bränna 29 skrifter av
misshagliga politiska författare var en av
anledningarna till de stränga polisåtgärder,
som vissa reaktionära tyska regeringar
vid-togo mot de vid denna tid livaktiga liberala
och nationella strömningarna vid
universiteten.
Wa’rtensleben, Hermann von, greve, tysk
general (1826—1921). W. deltog i krigen 1*864
och 1866, blev under fransk-tyska kriget 1871
stabschef vid sydarmén, redigerade 1872—78
generalstabens verk över fransk-tyska kriget
och var sedan bl. a. chef för 3:e armékåren
1884—88. Biografi av Elisabet von
Wartens-leben (1923). R. Sv-m.
Warthe [va’rto], po. Warta, Oders största
biflod, upprinner i s. v. Polen i platålandet
s. ö. om Cz^stochowa, genomflyter förbi
Poz-nan de polska och nordtyska lågländerna samt
utmynnar i Oder vid Küstrin; längd 760 km,
flodområde 53,710 kvkm. W:s lopp
karakteriseras av tvära växlingar mellan nordlig och
västlig huvudriktning. Den senare
representeras av de glaciala smältvattensflodernas dalar
(Urstromtäler, se d. o.), länge upptagna av
sumpmarker (t. ex. Warthebruch), som
numera mestadels utdikats. W:s största bifloder
äro Netze (po. Notec) från höger och Prosna
från vänster. W. är segelbar från Konin och
förbindes genom Netze och Brombergkanalen
med Weichselsystemet.
Vartofta. 1. Skaraborgs läns sydligaste
härad, mellan Vättern och Falköping; 1,377,43
kvkm, 26,448 inv. (1933). Omfattar
landskommunerna Luttra, Falköpings ö.
landskommun, Karleby, Slöta, Kälvene, Vartofta-Äsaka,
Vistorp, Yllestad, Näs, Hångsdala, Skörstorp,
ö. Gerum, Mularp, Äsle, Tiarp, Kungslena,
Hömb, Varv, Dimbo, Ottravad, Suntak,
Valstad, Kymbo, Vättak, Härja, Utvängstorp,
Sandhem, Nykyrka, Bjurbäck, Habo, Gustav
Adolf, Brandstorp, Daretorp, Velinge, Baltak,
Acklinga, Agnetorp, Fröjered, Korsberga och
Fridene. Inom V. ligger i v. en stor del av
Falbygdens (se d. o.) högslätt, varöver
Varvs-bergets, Gerumsbergets, Plantabergets och
Ällebergs silurplatåer höja sig till 300—•
330 m höjd ö. h. N. ö. därom vidtar kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
