Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Vartofta kontrakt—Varuhus
88
Tidan och deas biåar en flack skogs- och
jordbruksbygd med Tidaholm som centrum. I s.
upptages häradet av det från Småland
inträngande höglandet med höjder på 300 m ö. h.
och därutöver. Det fortsättes utmed Vättern
av Hökensås’ (se d. o.) skogs- och bergstrakt,
vars sluttningar mot Vättern dock äro
mycket bördiga. 40,071 har åker, 59,943 har
skogsmark. Jordbruk, kalk-, trävaru-, textil- och
kemisk-teknisk industri. Kommunikationer:
se kartan vid Västergötland. Tillhör
V. fögderi samt V. och Frökinds domsaga.
2. Herrgård i Vartofta-Äsaka socken (se
nedan), s. ö. om Falköping; 357 har, därav
251 har åker; tax.-värde 214,500 kr. (1931).
Är en av Västergötlands äldsta gårdar och
har givit namn åt häradet. V. var ett av
Uppsala-ödsgodsen. Det innehades på
1550-talet av A. Leijonhufvud, på 1600-talet av
bl. a. släkten Gyllenstierna, senare bl. a. av
släkterna Makeléer, Kruse, Lagerfelt och
Storckenfelt.
Vartofta kontrakt, i Skara stift, omfattar
5 pastorat: Slöta, Karleby, Asle, Mularp och
Tiarp; Valstad, Kymbo, Vättak och Suntak;
Varv, Kungslena och Hömb; Dimbo,
Ottra-vad, Hångsdala, Skörstorp och ö. Gerum;
Yllestad, Näs, Vistorp, Vartofta-Äsaka och
Kälvene.
Vartofta och Frökinds domsaga, i
Skaraborgs län, under Göta hovrätt, omfattar
Frökinds och Vartofta härader samt Tidaholms
stad, vilka tills, utgöra ett tingslag
(tingsställe: Tidaholm).
Vartofta-Äsaka, socken i Vartofta härad (se
ovan), i s. ö. utkanten av Falbygden;
24,68 kvkm, 507 inv. (1933). över
slätten höjer sig i n. Varkullen (271 m
ö. h.). 1,201 har åker, 567 har
skogsmark. Egendom: Vartofta (se d. o.).
Ingår i Yllestads, Näs, Vistorps, V.
och Kälvene pastorat i Skara stift,
Vartofta kontr. I V. Sveriges enda
växtplats för Stipa pennata. Bland
stenåldersgravar Jungfrukullen.
Warton [coåtn], Thomas, engelsk
litteraturhistoriker (1728—90), blev
1757 prof, i Oxford och poeta
laurea-tus 1785. Hans »Observations on the
Fairie queene of Spenser» (1754; 3:e
uppl. 1807) och »The history of
eng-lish poetry» (3 bd, 1774—81; 4:e,
revid. uppl. 1871) vittna om
skarpsinne och lärdom. W. förebådar
romantiken genom sitt betonande av
känslan och sin förkärlek för
Englands renässanslitteratur och gotik.
Han återuppväckte sinnet för
medeltiden och kan anses som Walter
Scotts föregångare. Hans poetiska
arbeten utgåvos 1777 (flera uppl.). —
Monogr. av C. Rinaker (1916). F. V.*
Vartov hospital, se Köpenhamn,
sp. 513.
Varuboden, svenskt kooperativt
företag i Helsingfors, Finland (gr. 1921),
avsett främst för minuthandeln med
livsmedel och kolonialvaror. 4,907
medl., 24 butiker; omsättning (1932)
23 mill. fmk; egna medel 4 mill.
fmk. O. Brn.
Varubok, se Lagerbok.
Varuhus, till skillnad från specialaffär ett
i stora former drivet detaljhandelsföretag,
där den köpande allmänheten kan
tillfredsställa olika behov av varor för
konsumtions-ändamål. Många detaljhandelsaffärer ha med
tiden från en ringa begynnelse utvidgats till
att omfatta ett stort antal varor inom olika
branscher. — Ett väl utbyggt v. är en under
gemensam ledning arbetande grupp av
specialaffärer och skiljer sig därigenom från
österlandets basarer, där varje affär har sin ledare
och mellan vilka intet samarbete förekommer.
Genom sin kapitalkraft och sina stora inköp
kan v. betinga sig gynnsamma inköpsvilikor,
medan annonsering, fönsterskyltning,
utställningar etc. kunna göras effektivare än vid
vanliga detaljaffärer, vilket verksamt
bidrager till ökad publikfrekvens.
Nationalekonomiskt sett, skulle v. därför genom sin
rationaliserade distribution avsevärt kunna
förbilliga varorna. Att detta ej alltid är fallet
torde bero på att v. lägga ned betydande
kostnader på dyrbarare anordningar till
kundkretsens bekvämlighet. I vissa fall sörja de
även bättre för sin personals vård genom
pensionering, semesterhem, utbildning etc. Till
de för allmänheten mera påtagliga fördelarna
kunna räknas, att v. spara tid och besvär för
publiken, då många olikartade inköp kunna
göras samtidigt. — Inom Sverige torde ej
v. ha fått samma utbredning som t. ex. i
Tyskland, Frankrike, England och U. S. A.
I England skola enl. uppgift 18—20 % av
varuomsättningen ske genom v. Nya
former för detaljhandeln (kedjeaffärer och basar-
VARTOFTA HB
Skala 1:600000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
