Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasa (egendom) - Vasa (församling) - Vasa, ätt - Vasa (stad) - Vasaborg - Vasaborg, Gustaf Gustafsson - Vasa hovrätt - Vasall - Vasaloppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Vasa—Vasaloppet
98
därav 133 liar åker; tax.-värde 111,700 kr.
(1933). Tillhörde på 1400-talet, sannolikt
redan på Nils Kettilssons tid, Vasaätten, på
1600-talet ätterna Lode och Oxenstierna samt
på 1700-talet Leijonhufvud, Falkenberg,
Ber-genstråhle, Lilliehorn och v. Francken.
Huvudbyggnaden brann 1926.
Vasa, församling i Göteborg (se d. o., sp.
187, kartan och suppl.).
Vasa, ätt se Vasaätten.
Vasa, fi Vaasa, stad i Österbotten, Finland,
landshövdingeresidens i Vasa län och säte för
Vasa hovrätt; ligger vid Bottniska viken på
Klemetsö udde, delvis även på Brändö udde
och Vasklot holme; 40 kvkm, 26,630 inv.
(1930), därav omkr. 42 % svensktalande.
Staden är regelbundet byggd samt genomskuren
av långa björkbevuxna esplanader. I staden
finnas statyer av Z. Topelius och J. Kurtén
(båda modellerade av E. Wikström) samt i
stadshusets yttervägg infällda, av J.
Mun-sterhjelm modellerade reliefbilder av stadens
grundläggare, Karl IX, av P. E.
Svin-hufvud och G. Mannerheim (dubbelbild). I
Mariepark ligger Österbottens hist. museum i
en ståtlig, 1930 invigd byggnad (arkitekt E.
Forsman), med värdefulla samlingar, till stor
del sammanbragta av prof. Karl Hedman (se
d. o., suppl.). Bland industriella anläggningar
märkas Vasa bomullsmanufaktur a.-b:s (gr.
1857) anläggningar på Brändö, sockerbruket
(på Vasklot), tillhörande Finska socker a.-b.,
samt Vasa ångkvarns a.-b:s etablissemang.
V. utgör ändpunkten för järnvägslinjen
(Helsingfors—)Tammerfors—V. och förbindes
genom en 3 km lång bana med uthamnen på
Vasklot. Stadens inre hamn, vari numera
Brändöhamn mellan Smulterö och Brändö
udde ingår, är grund. V. är s. Österbottens
förnämsta handelsstad med en väl odlad slä
ttbygd till uppland. Exporfen består
huvudsaki. av trävaror och lantmannaprodukter, de
senare främst till Sverige. Handelsflottan var
i mitten av 1800-talet Finlands största;
numera finnas blott ett par rederier. O. Brn.
V. grundlädes 1606 på en medeltida
handelsplats invid Korsholm (se d. o.), Mussor
el. M u s t a s a a r i, vars namn det behöll, tills
det i privilegiebrev av 1611 tilldelades
namnet V. Huvudort i s. Österbotten, blev det
tidigt landshövdingeresidens och 1776 säte för
en hovrätt. 25 juni 1808 utkämpades en
häftig strid i staden mellan landstigna svenskar
under J. Bergenstråhles befäl och ryska
trupper, varefter de ryska trupperna under 5 dagar
plundrade staden. 3 aug. 1852 nedbrann V.
och flyttades därefter 7 km närmare havet.
Erån 1855 bar staden officiellt namnet N i
kola i s t a d, men det gamla namnet, som i
dagligt tal allmänt använts, återgavs staden efter
ryska revolutionen. Frihetskriget 1918
öppnades 28 januari med avväpning av de ryska
trupperna i staden, som därefter blev det vita
Finlands huvudstad, varifrån frihetskampen
leddes. Såsom erkänsla för det understöd
stadens invånare lämnat vid den lagliga
ordningens återställande erhöll staden rätt att i
sitt vapen (en vase i rött fält) föra Finlands
frihetskors. — Litt.: H. E. Aspelin, »Wasa
stads historia» (1892—97) och »Bidrag till
Vasa stads historia», I (1912); uppsatser i
Utsikt över Vasa.
Genealogiska Samfundets i Finland Årsskrift
1921—22 och 1925—27. E-c A-i.
Vasaborg, grevskap, som 20 aug. 1646 gavs
åt Gustav II Adolfs naturlige son överste
Gustaf Gustafsson, omfattade staden Nystad
samt alla kronans behållna gods och gårdar
i Letala och Nykyrka socknar i Finland.
Grevskapet utgjordes i början av 1650-talet av 704
hemman om 587 mtl.
Vasaborg, Gustaf Gustafsson, greve af
V., krigare, riksråd (1616—53), son till Gustav
II Adolf och Margareta Slots (jfr N. Ahnlund,
»Gustav Adolf den store», 1932). V.
uppfostrades av Carl
Carlsson Gyllenhielm, blev
1633 överste och 1634
administratör i stiftet
Osnabrück. 1645 blev
han guvernör i
Estland och 1646 på en
gång frih., greve (med
Vasaborg som
grevskap) och riksråd.
Trots alla dessa
utmärkelser stod han
icke i gunst hos sin
halvsyster drottning
Kristina, varför han
1652 för alltid lämnade Sverige. V. var en
tapper och redbar officer men synes icke ha ägt
några större intellektuella gåvor. — Hans
sonson greve Anton Adolf af V. (1689—
1748) blev 1744 generalmajor och chef för
Skaraborgs reg:te. Med dennes broder greve
Georg Mauritz af V. utslocknade ätten
på svärdssidan 1754 och med systern
Henrietta Polyxena af V. 1777 även på
kvinnosidan. B. E-r.
Vasa hovrätt, se Hovrätt, sp. 67.
VasaTl, se Länsväsen.
Vasaloppet, svensk skidtävling, som fr. o. m
1922 årl. äger rum (1932 var loppet inställt)
i Dalarna i mars el. febr. Banan, 90 km
lång, går från Sälen över Vörderås, Branäs,
Mångsbodarna, Evertsberg, Oxberg och
Lång-let till Mora. V. tillkom på förslag av A.
Pers (se d. o.) för att hugfästa minnet av den
episod, då i jan. 1521 —- enl. traditionen —
två skidlöpare från Mora upphunno den mot
norska gränsen flyende Gustav Vasa i Sälen
och återhämtade honom till Mora, där Gustav
valdes till hövitsman. Segrare ha varit:
1922: E. Alm, Norsjö, 7 tim. 32 min. 49 sek.;
1923: O. Lindberg, Norsjö, 6 tim. 32 min. 41 sek.:
XX. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
