97 Vasa—Vasaloppet 98 därav 133 liar åker; tax.-värde 111,700 kr. (1933). Tillhörde på 1400-talet, sannolikt redan på Nils Kettilssons tid, Vasaätten, på 1600-talet ätterna Lode och Oxenstierna samt på 1700-talet Leijonhufvud, Falkenberg, Ber-genstråhle, Lilliehorn och v. Francken. Huvudbyggnaden brann 1926. Vasa, församling i Göteborg (se d. o., sp. 187, kartan och suppl.). Vasa, ätt se Vasaätten. Vasa, fi Vaasa, stad i Österbotten, Finland, landshövdingeresidens i Vasa län och säte för Vasa hovrätt; ligger vid Bottniska viken på Klemetsö udde, delvis även på Brändö udde och Vasklot holme; 40 kvkm, 26,630 inv. (1930), därav omkr. 42 % svensktalande. Staden är regelbundet byggd samt genomskuren av långa björkbevuxna esplanader. I staden finnas statyer av Z. Topelius och J. Kurtén (båda modellerade av E. Wikström) samt i stadshusets yttervägg infällda, av J. Mun-sterhjelm modellerade reliefbilder av stadens grundläggare, Karl IX, av P. E. Svin-hufvud och G. Mannerheim (dubbelbild). I Mariepark ligger Österbottens hist. museum i en ståtlig, 1930 invigd byggnad (arkitekt E. Forsman), med värdefulla samlingar, till stor del sammanbragta av prof. Karl Hedman (se d. o., suppl.). Bland industriella anläggningar märkas Vasa bomullsmanufaktur a.-b:s (gr. 1857) anläggningar på Brändö, sockerbruket (på Vasklot), tillhörande Finska socker a.-b., samt Vasa ångkvarns a.-b:s etablissemang. V. utgör ändpunkten för järnvägslinjen (Helsingfors—)Tammerfors—V. och förbindes genom en 3 km lång bana med uthamnen på Vasklot. Stadens inre hamn, vari numera Brändöhamn mellan Smulterö och Brändö udde ingår, är grund. V. är s. Österbottens förnämsta handelsstad med en väl odlad slä ttbygd till uppland. Exporfen består huvudsaki. av trävaror och lantmannaprodukter, de senare främst till Sverige. Handelsflottan var i mitten av 1800-talet Finlands största; numera finnas blott ett par rederier. O. Brn. V. grundlädes 1606 på en medeltida handelsplats invid Korsholm (se d. o.), Mussor el. M u s t a s a a r i, vars namn det behöll, tills det i privilegiebrev av 1611 tilldelades namnet V. Huvudort i s. Österbotten, blev det tidigt landshövdingeresidens och 1776 säte för en hovrätt. 25 juni 1808 utkämpades en häftig strid i staden mellan landstigna svenskar under J. Bergenstråhles befäl och ryska trupper, varefter de ryska trupperna under 5 dagar plundrade staden. 3 aug. 1852 nedbrann V. och flyttades därefter 7 km närmare havet. Erån 1855 bar staden officiellt namnet N i kola i s t a d, men det gamla namnet, som i dagligt tal allmänt använts, återgavs staden efter ryska revolutionen. Frihetskriget 1918 öppnades 28 januari med avväpning av de ryska trupperna i staden, som därefter blev det vita Finlands huvudstad, varifrån frihetskampen leddes. Såsom erkänsla för det understöd stadens invånare lämnat vid den lagliga ordningens återställande erhöll staden rätt att i sitt vapen (en vase i rött fält) föra Finlands frihetskors. — Litt.: H. E. Aspelin, »Wasa stads historia» (1892—97) och »Bidrag till Vasa stads historia», I (1912); uppsatser i Utsikt över Vasa. Genealogiska Samfundets i Finland Årsskrift 1921—22 och 1925—27. E-c A-i. Vasaborg, grevskap, som 20 aug. 1646 gavs åt Gustav II Adolfs naturlige son överste Gustaf Gustafsson, omfattade staden Nystad samt alla kronans behållna gods och gårdar i Letala och Nykyrka socknar i Finland. Grevskapet utgjordes i början av 1650-talet av 704 hemman om 587 mtl. Vasaborg, Gustaf Gustafsson, greve af V., krigare, riksråd (1616—53), son till Gustav II Adolf och Margareta Slots (jfr N. Ahnlund, »Gustav Adolf den store», 1932). V. uppfostrades av Carl Carlsson Gyllenhielm, blev 1633 överste och 1634 administratör i stiftet Osnabrück. 1645 blev han guvernör i Estland och 1646 på en gång frih., greve (med Vasaborg som grevskap) och riksråd. Trots alla dessa utmärkelser stod han icke i gunst hos sin halvsyster drottning Kristina, varför han 1652 för alltid lämnade Sverige. V. var en tapper och redbar officer men synes icke ha ägt några större intellektuella gåvor. — Hans sonson greve Anton Adolf af V. (1689— 1748) blev 1744 generalmajor och chef för Skaraborgs reg:te. Med dennes broder greve Georg Mauritz af V. utslocknade ätten på svärdssidan 1754 och med systern Henrietta Polyxena af V. 1777 även på kvinnosidan. B. E-r. Vasa hovrätt, se Hovrätt, sp. 67. VasaTl, se Länsväsen. Vasaloppet, svensk skidtävling, som fr. o. m 1922 årl. äger rum (1932 var loppet inställt) i Dalarna i mars el. febr. Banan, 90 km lång, går från Sälen över Vörderås, Branäs, Mångsbodarna, Evertsberg, Oxberg och Lång-let till Mora. V. tillkom på förslag av A. Pers (se d. o.) för att hugfästa minnet av den episod, då i jan. 1521 —- enl. traditionen — två skidlöpare från Mora upphunno den mot norska gränsen flyende Gustav Vasa i Sälen och återhämtade honom till Mora, där Gustav valdes till hövitsman. Segrare ha varit: 1922: E. Alm, Norsjö, 7 tim. 32 min. 49 sek.; 1923: O. Lindberg, Norsjö, 6 tim. 32 min. 41 sek.: XX. 4