Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasenius, Gustaf Valfrid - Wash, The - Wash. - Washburn, Mount - Washington, Mount - Washington (Wash., stat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Wash—Washington
108
Kartskiss över staten Washington.
vid univ.-bibl. och 1902—08 e. o. prof, i finsk
och nordisk litteraturhistoria. V. utgav bl. a.
en uppmärksammad
studie över II. Ibsen
(1882), »Historiska
undersökningar
rörande Sveriges äldsta
originalroman» (1892;
akad. avh.), »Johan
Ludvig Runeberg
såsom konstnär», I: 1
(1896), det
omfattande verket »Zacharias
Topelius» (6 bd, 1912
—30) samt många
smärre litterära,
pedagogiska och poli-
tiska arbeten, präglade av hans idealistiska
livssyn. II. E. P.
Wash [coåj’], The W., vik av Nordsjön på
Englands ö. kust, mellan Norfolk och
Lin-colnshire; bildar mynningen för floderna Ouse,
Nen, Welland och Witham samt är uppfylld
av talrika sandbankar, torrlagda vid ebb. W.
trängde fordom betydligt djupare in i landet,
men stora arealer, de s. k. fens, ha invallats
och torrlagts.
Wash., förk. för staten Washington.
Washburn [a>å’Jbän], M o u n t, bergstopp i
Yellowstone national park (se d. o.).
Washington [må^intan], Mount W.,
bergstopp i New Hampshire, U. S. A., se A p p
a-1 a c h e r n a, sp. 1176—77.
Washington [coå^inton], förk. Wash., den
nordligaste av Stillahavsstaterna i Förenta
staterna, begränsad i s. av Oregon
(Columbia-floden och parallellen 46° n. br.), i n. av
Kanada (parallellen 49° och Juan de
Fucasun-det), i ö. av Idaho, varvid gränsen
mestadels följer meridianen 117° samt en kort
sträcka i s. Snake river; 179,031 kvkm, därav
5,933 kvkm vatten, 1,563,396 inv. (1930; 11,594
inv. 1860, 75,116 1880, 518,103 1900, 1,463,701
1920). Den utlandsfödda vita befolkningen var
1930 244,256 el. 15,6 %, varav svenskarna
utgjorde 34,084, norrmännen 31,429, danskarna
7,175 och de i Finland födda 11,002. Av
negrer funnos 6,840, indianer 11,253, kineser
2,195 och japaner 17,837.
De inre, s. ö. delarna av W. upptagas av
den vidsträckta Columbiaplatån, som
genom-rinnes av Columbiafloden och dess biflod Snake
river. Den kuperade terrängen täcktes under
miocen tid av relativt lättflytande
basaltmas-sor, som vällde fram ur vulkaner och sprickor
och bildade en lavaplatå, som nu inom W.
ligger mestadels 300—600 m ö. h. men som är
genomskuren av de nämnda floderna och
deras bifloders delvis kanjonartade dalar. Strax
s. om Spokane och Columbia flodens ö.—v. lopp
på samma bredd finnes ett vidsträckt område
av scablands, d. v. s. basalten är här frisköljd
el. nästan bar ifrån all jord och uppvisar
djupa kanjondalar, kallade coulees, som nu
oftast ej innehålla några floder men däremot
mycket ofta långsträckta, djupa sjöar. Dessa
intressanta terrängformer ha uppkommit
genom rensköljning och erosion av isälvar, som
från den smältande landisen här strömmat
fram. Längst i n. ö. intas W. av låga ryggar,
tillhörande Klippiga bergens system; i v.
begränsas dessa och Columbiaplatån av
Kaskadbergen. Dessa senare äro veck berg, som blivit
neddenuderade till en relativt jämn platåyta,
över vilken emellertid höja sig höga toppar,
antingen vulkankäglor (Mount Baker, Glacier
peak, Mount Rainier, 4,391 m, Mount Adams,
3,751 m, m. fl.) el. granittoppar. Talrika
gla-ciärer finnas, och kedjan visar glacial
topografi med glaciärnischer i hundratal. V. om
Skala l:6mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
