107 Wash—Washington 108 Kartskiss över staten Washington. vid univ.-bibl. och 1902—08 e. o. prof, i finsk och nordisk litteraturhistoria. V. utgav bl. a. en uppmärksammad studie över II. Ibsen (1882), »Historiska undersökningar rörande Sveriges äldsta originalroman» (1892; akad. avh.), »Johan Ludvig Runeberg såsom konstnär», I: 1 (1896), det omfattande verket »Zacharias Topelius» (6 bd, 1912 —30) samt många smärre litterära, pedagogiska och poli- tiska arbeten, präglade av hans idealistiska livssyn. II. E. P. Wash [coåj’], The W., vik av Nordsjön på Englands ö. kust, mellan Norfolk och Lin-colnshire; bildar mynningen för floderna Ouse, Nen, Welland och Witham samt är uppfylld av talrika sandbankar, torrlagda vid ebb. W. trängde fordom betydligt djupare in i landet, men stora arealer, de s. k. fens, ha invallats och torrlagts. Wash., förk. för staten Washington. Washburn [a>å'Jbän], M o u n t, bergstopp i Yellowstone national park (se d. o.). Washington [må^intan], Mount W., bergstopp i New Hampshire, U. S. A., se A p p a-1 a c h e r n a, sp. 1176—77. Washington [coå^inton], förk. Wash., den nordligaste av Stillahavsstaterna i Förenta staterna, begränsad i s. av Oregon (Columbia-floden och parallellen 46° n. br.), i n. av Kanada (parallellen 49° och Juan de Fucasun-det), i ö. av Idaho, varvid gränsen mestadels följer meridianen 117° samt en kort sträcka i s. Snake river; 179,031 kvkm, därav 5,933 kvkm vatten, 1,563,396 inv. (1930; 11,594 inv. 1860, 75,116 1880, 518,103 1900, 1,463,701 1920). Den utlandsfödda vita befolkningen var 1930 244,256 el. 15,6 %, varav svenskarna utgjorde 34,084, norrmännen 31,429, danskarna 7,175 och de i Finland födda 11,002. Av negrer funnos 6,840, indianer 11,253, kineser 2,195 och japaner 17,837. De inre, s. ö. delarna av W. upptagas av den vidsträckta Columbiaplatån, som genom-rinnes av Columbiafloden och dess biflod Snake river. Den kuperade terrängen täcktes under miocen tid av relativt lättflytande basaltmas-sor, som vällde fram ur vulkaner och sprickor och bildade en lavaplatå, som nu inom W. ligger mestadels 300—600 m ö. h. men som är genomskuren av de nämnda floderna och deras bifloders delvis kanjonartade dalar. Strax s. om Spokane och Columbia flodens ö.—v. lopp på samma bredd finnes ett vidsträckt område av scablands, d. v. s. basalten är här frisköljd el. nästan bar ifrån all jord och uppvisar djupa kanjondalar, kallade coulees, som nu oftast ej innehålla några floder men däremot mycket ofta långsträckta, djupa sjöar. Dessa intressanta terrängformer ha uppkommit genom rensköljning och erosion av isälvar, som från den smältande landisen här strömmat fram. Längst i n. ö. intas W. av låga ryggar, tillhörande Klippiga bergens system; i v. begränsas dessa och Columbiaplatån av Kaskadbergen. Dessa senare äro veck berg, som blivit neddenuderade till en relativt jämn platåyta, över vilken emellertid höja sig höga toppar, antingen vulkankäglor (Mount Baker, Glacier peak, Mount Rainier, 4,391 m, Mount Adams, 3,751 m, m. fl.) el. granittoppar. Talrika gla-ciärer finnas, och kedjan visar glacial topografi med glaciärnischer i hundratal. V. om Skala l:6mill.