Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Watt, Joachim von (Vadianus) - Watteau, Antoine - Vattel, Emer de - Vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Watteau—Vatten
130
Bild 5. Antoine Watteau.
Självporträtt.
Zwinglis anda. Efter Zwinglis död sökte W.
i förening med Bullinger komma till
samförstånd med Luther i nattvardsläran. Bland
W:s skrifter märkes »Chronik der Äbte von
S:t Gallen», ett av reformationstidens mest
betydande historiska arbeten. W :s »Deutsche
historische Schriften» (3 bd) utgåvos 1875—79
av E. Götzinger. — Litt.: Th. Müller, »Die
St. Gallische Glaubensbewegung 1520—30»
(1913). E.Nwn.
Watteau [vatå’], Antoine, fransk målare
(1684—1721), av flamländsk börd. W. kom
1702 till Paris, där han som elev och biträde
först hos Claude Gillot, sedan hos Claude
Audran målade
väggdekorationer och
plafonder med
figurgrupper, najader,
sa-tyrer, herdar och
her-dinnor, kineserier etc.,
flera bevarade i
gravyr. Efter ett par års
verksamhet i sin
födelsestad, Valenciennes,
då W. målade
lantliga genrebilder samt
soldat- och
lägermotiv, ss. »Strövkåren»
(konstakad. i Moskva),
»Krigets strapatser»
och »Krigets
förströel
ser» (Eremitaget i Leningrad), återvände han
till Paris 1712. Fem år senare blev han led. av
franska konstakad.; som receptionsstycke
avlämnade han sin högt berömda duk »Avfärden
till Cythere» (Louvre). Åt konsthandlaren
Gersaint utförde W. 1720 ett av sina mest
betydande arbeten, en skylt (nu i Potsdam) till
dennes försäljningslokal, en märkligt
realistisk, behagfull framställning av butiken med
dess tavelklädda väggar och dess förnäma
publik.
I sitt måleri visar W. intryck av Veronese,
van Dyck, Tizian och — främst — Rubens,
men hans konstnärskap är dock ursprungligt.
Han är en av Frankrikes mest framträdande
konstnärer; inom sin konstart var han
otvivelaktigt 1700-talets störste lyriker. W., som
gärna framställde eleganta par, som musicera,
dansa, bilda grupper i gröngräset el.
lustvandra, har blivit kallad »de galanta
festernas målare». Typiska arbeten äro »En
lektion i kärlek», »Herdarna», »Kärlekens ö»
(Potsdam), »Kärleksfesten» (Dresden) och »Fete
galante» (Prado). Många motiv äro från
teatervärlden, t. ex. pierroten Gilles (Louvre).
Flera av de porträtt W. målade äro försvunna
men kända genom kopparstick.
En betydande samling av W :s målningar
köptes av Fredrik II (nu dels i Potsdam, dels
i Berlin). Förutom i Louvre och Chantilly är W.
representerad av målningar i flera franska
museer samt i Wallace collection i London.
Handteckningar av W. bevaras i Louvre, British
museum, Albertina i Wien och i
Nationalmuseum i Stockholm. Julienne lät utföra en stor
mängd gravyrer efter hans målningar och
teckningar, »Figures de différentes caractères»,
som utkom 1726. — Litt.: E. Pilon, »W. et
son école» (1912); E. Hildebrandt, »W.» (1922);
se även bibliogr. av L. Reau i »Les peintres
frangais du XVIIIe siècle», I (1928; utg. av
L. Dimier). G-g N. (G. W. L.)
Vattel [vatä’l], E m e r de, schweizisk
folk-rättslärd (1714—67). Blev 1746 ambassadråd
och 1758 geheimeråd i kurfurstlig sachsisk
tjänst. Han är förnämligast känd genom
»Droit des gens» (1758; många uppl.), en på
grundval av filosofen Wolffs idéer utarbetad
framställning av folkrätten, som blev
tongivande och utövade ett betydande inflytande,
även på statspraxis. T. G-l.
Vatten. Enl. Aristoteles var v. ett av de
fyra elementen, och det har långt in i nyare
tiden hållits för ett enkelt ämne. Först H.
Cavendish (se d. o.) visade 1781, att v. är ett
sammansatt ämne och att det kan framställas
genom förbränning av vätgas i luft. Genom
försök av Lavoisier fastslogs, att v. är
vätets oxid, d. v. s. en förening mellan väte
och syre, H2O. — Kemiskt rent v. har högt
specifikt värme, stort elektriskt
lednings-motstånd, högt smältvärme och högt
ång-bildningsvärme. Det har sin största täthet
vid 4° C och utvidgar sig vid stelning. En
del av dessa egenskaper utnyttjas tekniskt,
andra spela en viktig roll för klimatet. Rent
v. har blå färg i djupa lager. En liter v.
vid 4° C väger i lufttomt rum 1,000 g.
I naturen förekommer v. rikligt, dels som
vattenånga i atmosfären, dels flytande (hav,
sjöar, floder, grundvatten) och dels som is
och snömassor (glaciärer, inlandsis). Dessutom
förekommer v. i stora mängder i organiskt
material.
V:s närvaro är nödvändig, för att kemiska
reaktioner i allm. skola kunna äga rum, då
de flesta ämnen först i vattenlösning kemiskt
reagera med varandra. Då alla
livsreaktio-ner äro kemiska reaktioner, måste även de
utspelas i vattenlösning. Ett ex. på v:s
betydelse för livsreaktionerna är groning (se
d. o.) av ett frö.
Även på många andra sätt spelar v. stor
roll i de levande organismerna. Av vikt är
t. ex., att v. hjälper till att spänna ut
cellerna och hålla kroppen styv (jfr I m b i b
i-tion och Sugkraft). På grund av sitt
stora värmeinnehav bidrager v. att hålla
kroppstemp. konstant. V:s höga specifika
värme gör näml., att det avkyles ytterst
långsamt, och lika långsamt uppvärmes det.
Därför uppvärmes v. i sjöarna så långsamt om
våren och avkyles så långsamt på hösten. På
grund av lerjordens förmåga att kvarhålla
stora mängder v. uppvärmes denna jord om
våren mycket långsammare än sandjorden,
varför växtligheten senare kommer i gång
på lerhaltig jord. — Genom v:s avdunstning
från kroppen bindes mycket värme (se Svett).
V. i naturen är aldrig kemiskt rent.
Renast är regnvatten, som är naturligt
destillerat v. Det innehåller blott spår av
föroreningar, huvudsaki. lösta gaser och
dammpartiklar. Det avrinnande regnvattnet, som
samlas i sjöar och floder, löser på sin väg genom
de lösa jordlagren olika salter och förorenas
av uppslammade ämnen. Jordens floder
avleverera stora kvantiteter lösta ämnen till
haven. Enbart mängden kalciumsalter
beräknas årl. till 3,000 mill. ton. Havsvattnet i de
stora oceanerna innehåller omkr. 3,5 % lösta
XX. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
