Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weibull, Martin Johan Julius - Weibullsholm - Weichsel - Weichsel - Weidenhielm, släkt - Weidenhielm, Erik Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Weibullsholm—Weidenhielm
212
Kristinas historia. Under studentåren vunnen
för skandinavismen, blev W. en av dess
främsta banerförare. I de skånska
landskapen såg han ett
förbindelseled mellan
Sverige och Danmark.
Han utgav
»Samlingar till Skånes
historia, fornkunskap och
beskrifning» (1868—
73), »Samlingar, utg.
för de skånska
landskapens hist. o.
ar-keol. förening» (1874—
80) och »Skånska
samlingar» (1891—95) samt
jämte sin son L. U.
A. W. (se ovan) Hist.
Tidskr. för Skåneland, 1 (1901—02). W. utgav
Sthen Jacobsens »Den nordiske Kriigs
Krö-nicke» (1897). Ett urval av hans smärre
skrifter och tal utgavs i »Från Lund och
Lunda-gård» (1902). — W. spelade från studentåren
en ledande roll i den akademiska ungdomens
liv vid Lunds univ. S. B-n.
Weibullsholm, egendom i Landskrona och
örja kommuner, Malmöhus län, säte för W.
Weibull a.-b:s utsädesfirma och
växtföräd-lingsanstalt, gr. av lantbrukaren W a 1 f r i d
Weibull (1833—1903; jfr släktart. W e
i-b u 11), som 1870 började försälja
rotfrukts-frö, delvis från egna odlingar men
huvudsaki. från utlandet. Utsädesaffären
utvecklades småningom och med den fröodlingarna
samt metoderna för urvalet av moderrötter
för dessa, särskilt sedan hans son Walter
Weibull (1874—1911) vid mitten av
1890-talet börjat biträda vid fröodlingen. 1907
anställdes vid W. en växtförädlare med
vetenskaplig utbildning, och anstalten har haft
fyra sådana, f. n. två. 1908—13 upptogos
efter hand alla olika växtslag av Sveriges
lantbruksväxter till förädling, 1918
grönsaker och senare även blomsterväxter.
Växtför-ädlingsarbetet, som sedan budgetåret 1924—
25 åtnjuter statsanslag, bedrives på fyra
avd. under ledning av dr phil. H. Lamprecht.
Dir. för den till a.-b. ombildade firman är
konsul Harry Weibull (f. 1875), bror
till Walter Weibull. Firmans jordarealer
utgöra 1,825 har, fördelade på 6 olika
gårdar, alla i v. Skåne. Förutom med
rotfrukts-sorter har firman haft särskild framgång med
sitt standardvete, en höstvetesort för s.
Sverige. Till W. ha varit knutna bemärkta
ärft-lighetsforskare som prof. N. Heribert
Nilsson samt doktorerna B. Kajanus och C.
Hall-quist. G. N.-L.
Weichsel [väFksol], po. Wisla, flod i
Mellaneuropa; flodområde 199,000 kvkm, längd 1,076
km. W., som är Östersjöns största tillflöde
och Polens huvudflod, upprinner nära
Jablun-kapasset i Västbeskiderna (Karpaterna). På
sin översta sträcka mottar W. från höger
Biala från Karpaterna, genombryter höjderna
i det polska bäckenlandskapet, passerar
Kra-kau och mottar från höger Dunajec (se d. o.)
samt från Skogskarpaterna Wisloka och San.
Vid Sans inflöde kan flodens övre lopp anses
sluta. På sitt mellanlopp till Warszawa
flyter W. först mot n., sedan mot n. v. i en
9—15 km bred dalgång över det polska
slätt
landet och mottar från vänster Pilica, från
höger Wieprz. Vid Warszawa börjar flodens
nedre lopp, som i början utmärkes av de stora
istidsdalar (Urstromtäler), som bildades under
isens avsmältning. Här mottar W. från höger
de förenade Narew och Bug, den förra från
trakten av BialowieZaskogen, den senare från
det podoliska platålandet, och fortsätter mot
v. n. v. utmed sydranden av den preussiska
landryggen i en Urstromtal. Vid Brdas
inflöde gör W. en tvär krök mot n. ö. för att
i en djupt nedskuren dalgång genombryta
den baltiska landryggen och sedan bilda ett
vidsträckt deltaland. Vid dettas början delar
sig W. i två armar, Nogat mot n. ö. till
Frisches Haff och W. mot n. (jfr kartskiss
vid Danzig). Huvudarm var förr Elbinger
W., som förde huvudmassan av W :s vatten
mot ö. till Frisches Haff genom flera
mynningar. En annan arm gick mot v., Danziger W.,
till Danzigbukten vid Neufahrwasser. Denna
arm avspärrades emellertid 1840 och utgör nu
Tote W.; genom ett dyngenombrott fick W.
sin mynning vid Neufähr. Sedermera har man
1895 anlagt ett utlopp rakt mot n., det s. k.
Einlager Durchstich. W:s nedre sträcka är
även i övrigt i stor skala reglerad.
Vatten-ståndsvariationerna i W. äro stora och uppgå
normalt ovanför deltat till nära 5 m.
Högvatten råder i mars, lågvatten i sept. och
okt. Den normala högvattenmängden utgör
10,440, den normala lågvattenmängden 480
kbm i sek. Isdämning är vanlig i W. och
utgör ett svårt hinder för sjöfarten; i sitt
nedre lopp är W. isbelagd under omkr. 60
dagar av året. Redan ovanför Krakau kan
W. befaras av mindre fartyg, från Warszawa
av fartyg om 200 ton och från Dirschau av
fartyg om 600 ton. W. står genom
Brom-bergkanalen (se d. o.) i förbindelse med
Oder-systemet och är av stor vikt som flottled. —
Litt.: H. Keller, »Memel-, Pregel- und
Weich-selstrom» (4 bd, 1899). A-l W-n.
Under världskriget spelade Weichsellinjen
en stor roll, dels sept.—okt. 1914, då ryssarna
besatt linjen Novo Georgievsk (Modlin) till
Sans inflöde och lyckades tvinga sina
motståndare till återtåg, dels i aug. 1915, då
tyskarna under sin segerrika framryckning
intogo fästningarna Ivangorod (Dublin),
Warszawa och Novo Georgievsk (Modlin); se
Polsk-ryska fronten, sp. 1205—06
och 1211. M. B-dt.
Weichsel [vaTksol], bot., se P r u n u s.
Weidenhielm, svensk släkt, härstammar
från borgmästaren i Söderköping Arvid
Larsson (d. 1647). Hans sonsons sonson
kyrkoherden Johan Gottfrid W e i
d-man (1710—50) var fader till Olof Elias och
Thure Weidman; se Lagerheim, släktart.
J. G. Weidmans farfars bror adlades 1694
med namnet W. Om hans sonsons sonson
E. O. W. se nedan. — Litt.: Släktmonogr.
av E. Lagerheim (1910).
Weidenhielm, Erik Oscar,
generallöjtnant, statsråd (1816—84); jfr släktart. Blev
1837 underlöjtnant vid Smålands
grenadjär-bataljon, 1856 major vid Kalmar reg:te och
1865 dess överste och chef. 1838—59 var W.
vid dåv. Krigsakad. på Karlberg
kompaniofficer, kompanichef, lärare och tjänstgörande
major. Han blev 1871 generalmajor i armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
