Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weibull, Curt Hugo Johannes - Weibull, Ernst Hjalmar Waloddi - Weibull, Kristian Oskar Mathias (Mats) - Weibull, Lauritz Ulrik Absalon - Weibull, Martin Johan Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Weibull, E. Hj. W.—Weibull, M. J. J.
210
fil. dr 1915, docent vid Lunds univ. s. å. och
är prof, i historia vid Göteborgs högskola
sedan 1927. W. har om Nordens forntid och
äldre medeltid publicerat källkritiska och
realhistoriska
undersökningar, bl. a. »Saxo»
(1915; akad. avh.),
»Saxoforskning» (i
Hist. Tidskr. för
Skåneland, 7, h. 5—7,
1921), »Om det
svenska och danska rikets
uppkomst» (ibid., 7, h.
9, 1921), »Sverige och
dess nordiska
grann-makter under den
tidigare medeltiden»
(1921) samt »Sveriges
och Danmarks älsta
historia» (1922). Vidare har W. utgivit
»Lübeck och Skånemarknaden» (1922) samt utom
uppsatser rörande 1600-talets Sverige monogr.
»Drottning Christina» (1931). S. B-n.
WéTbull, Ernst Hjalmar Waloddi,
ingenjör (f. 1887 18/8); jfr släktart. Urspr.
officer (1916 kapten vid kustartilleriet),
avlade W. fil. kand.-examen 1912 och fil.
lic.-examen 1924 samt blev s. å. prof, i läran om
maskinelement vid Tekniska högskolan, 1927
led. av Ing.-vet.-akad., 1932 fil. hedersdr vid
Uppsala univ. Han är sedan 1 juli 1931
Tekniska högskolans prorektor. W. har varit
verksam som uppfinnare av
kullagerkonstruktioner, elektriska slagverktyg m. m. Han
deltog såsom svenska statens delegat i the World
power conference i Tokyo 1929 och utövar
konsulterande ingenjörsverksamhet. E. Ph.
WéTbull, Kristian Oskar Mathias
(Mats), agronom (1856—1923); jfr släktart.
Blev 1883 fil. dr och docent i mineralkemi i
Lund och studerade i Tyskland, Österrike och
Schweiz. W. blev
laborator vid Alnarps
lantbruksinstitut 1883,
lektor där 1902 och
var institutets rektor
med professors titel
1911—22. W. förestod
därjämte Malmöhus
läns
hushållningssällskaps kemiska station
på Alnarp 1887—1921
samt ledde
sällskapets lokala
försöksverksamhet 1899—
1906 och var
inspek
tor för statens kemiska stationer 1905—21.
Utom läroböcker skrev W. ett stort antal avh.
och uppsatser i lantbrukskemi och
mineralogi. H. J. Dft.
WéTbull, Lauritz Ulrik Absalon,
historiker (f. 1873 2/i), son till M. J. J. W.
Började som konst- och litteraturhistoriker,
utgav bl. a. »Thomas Thorild» (1896), blev
1899 docent i historia vid Lunds univ. på
en avh. om »De diplomatiska förbindelserna
mellan Sverige och Frankrike 1629—1631»
samt 1900 fil. dr. Han blev landsarkivarie i
Lund 1903 och är prof, i historia vid Lunds
univ. sedan 1919. W. har utgivit många
käll-publikationer rörande Skåne (t. ex. »Lunds
ärkestifts urkundsbok», bd 3—6: 1, 1900—32,
och »Necrologium Lundense», 1923),
redigerat Hist. Tidskr. för Skåneland 1901—23
samt författat bl. a. »Bibliotek och arkiv i
Skåne under medeltiden» (1901) och
»Skånska kyrkans älsta
historia» (i Hist. Tidskr.
för Skåneland, 5, h. 1
—5, 1914—17). Vid
sidan av Skånes
historia är den äldre
nordiska medeltiden ett
av W:s
huvudområden. Hans främsta
arbete här är »Kritiska
undersökningar i
Nordens historia omkring
år 1000» (1911),
kompletterad och
försvarad i ett flertal
under
sökningar (ss. »Historisk-kritisk metod och
nordisk medeltidsforskning», 1913). I sin
senare produktion upptar W. gärna klassiska
vordna historiska stridsfrågor: kung
Valdemars jordebok (monogr. 1916), det
arkeologiska treperiodssystemet (i Hist. Tidskr. för
Skåneland, 5, h. 6—8, 1923), Stockholms blodbad (i
Scandia 1928), Karl XII:s död (ibid. 1929),
Kalmarunionen (ibid. 1930). Hans senare
produktion behandlar också gamla tiders
geografiska föreställningar om Norden. Med skärpa
övar W. enl. konsekvent utformade metoder
kritik mot källorna; där denna granskning
utmynnar i omvärdering av källorna och —
som följd härav — i en förändrad bild av
det historiska händelseförloppet, drar sig W.
icke för hård polemik mot härskande
vetenskaplig uppfattning. Särskilt avvisande
ställer han sig mot alla försök att
rekonstruera det historiska skeendet med tillhjälp
av hypoteser på sådana punkter, där icke
fullgoda källor ge en tillräcklig bas för en säker
el. i vart fall sannolik rekonstruktion. Det
står ofta strid om W:s skrifter, men de ha
alltid verkat befruktande på forskningen; i
fråga om den äldre medeltidens historia har
hans analys av nordisk, särskilt isländsk
»tradition», vars källvärde han skattar ringa,
uppdragit nya riktlinjer. W. är en varm vän av
skandinaviskt samarbete och utger sedan 1928
den nordisk-historiska tidskriften Scandia.
Han är jämte E. Arup utg. av »Diplomatarium
regni Danici» (under arbete). Sedan 1927 är
W. ordf, i Akad. föreningen i Lund. S. B-n.
WéTbull, Martin Johan Julius,
historiker (1835—1902); jfr släktart. Blev fil.
dr 1862, docent i historia s. å., adjunkt 1866,
e. o. prof, i historia och statskunskap 1877,
prof, i historia 1888, allt vid Lunds univ.
W:s historiska författarskap, som utformats
under inflytanden särskilt från Frankrike,
präglas av ingående källforskning, djup blick
för de historiska sammanhangen och en
glänsande framställningskonst. Bland hans arbeten
märkas »Förbundet mellan Sverige och
Frankrike 1672» (1865), »Freden och förbundet i Lund
1679» (i Nord. Tidskr. 1870), »Gustaf II Adolf»
(1883), »Drottning Kristina och Klas Tott»
(1882) och »Lunds universitets historia» (2 bd,
1868—76; bd 2 tills, m. E. Tegnér). Med
»Mé-moires de Chanut» (i Hist. Tidskr. 1887—88)
lade W. med utgångspunkt i modern
källkritik ny grund för bedömandet av drottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
