209 Weibull, E. Hj. W.—Weibull, M. J. J. 210 fil. dr 1915, docent vid Lunds univ. s. å. och är prof, i historia vid Göteborgs högskola sedan 1927. W. har om Nordens forntid och äldre medeltid publicerat källkritiska och realhistoriska undersökningar, bl. a. »Saxo» (1915; akad. avh.), »Saxoforskning» (i Hist. Tidskr. för Skåneland, 7, h. 5—7, 1921), »Om det svenska och danska rikets uppkomst» (ibid., 7, h. 9, 1921), »Sverige och dess nordiska grann-makter under den tidigare medeltiden» (1921) samt »Sveriges och Danmarks älsta historia» (1922). Vidare har W. utgivit »Lübeck och Skånemarknaden» (1922) samt utom uppsatser rörande 1600-talets Sverige monogr. »Drottning Christina» (1931). S. B-n. WéTbull, Ernst Hjalmar Waloddi, ingenjör (f. 1887 18/8); jfr släktart. Urspr. officer (1916 kapten vid kustartilleriet), avlade W. fil. kand.-examen 1912 och fil. lic.-examen 1924 samt blev s. å. prof, i läran om maskinelement vid Tekniska högskolan, 1927 led. av Ing.-vet.-akad., 1932 fil. hedersdr vid Uppsala univ. Han är sedan 1 juli 1931 Tekniska högskolans prorektor. W. har varit verksam som uppfinnare av kullagerkonstruktioner, elektriska slagverktyg m. m. Han deltog såsom svenska statens delegat i the World power conference i Tokyo 1929 och utövar konsulterande ingenjörsverksamhet. E. Ph. WéTbull, Kristian Oskar Mathias (Mats), agronom (1856—1923); jfr släktart. Blev 1883 fil. dr och docent i mineralkemi i Lund och studerade i Tyskland, Österrike och Schweiz. W. blev laborator vid Alnarps lantbruksinstitut 1883, lektor där 1902 och var institutets rektor med professors titel 1911—22. W. förestod därjämte Malmöhus läns hushållningssällskaps kemiska station på Alnarp 1887—1921 samt ledde sällskapets lokala försöksverksamhet 1899— 1906 och var inspek tor för statens kemiska stationer 1905—21. Utom läroböcker skrev W. ett stort antal avh. och uppsatser i lantbrukskemi och mineralogi. H. J. Dft. WéTbull, Lauritz Ulrik Absalon, historiker (f. 1873 2/i), son till M. J. J. W. Började som konst- och litteraturhistoriker, utgav bl. a. »Thomas Thorild» (1896), blev 1899 docent i historia vid Lunds univ. på en avh. om »De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Frankrike 1629—1631» samt 1900 fil. dr. Han blev landsarkivarie i Lund 1903 och är prof, i historia vid Lunds univ. sedan 1919. W. har utgivit många käll-publikationer rörande Skåne (t. ex. »Lunds ärkestifts urkundsbok», bd 3—6: 1, 1900—32, och »Necrologium Lundense», 1923), redigerat Hist. Tidskr. för Skåneland 1901—23 samt författat bl. a. »Bibliotek och arkiv i Skåne under medeltiden» (1901) och »Skånska kyrkans älsta historia» (i Hist. Tidskr. för Skåneland, 5, h. 1 —5, 1914—17). Vid sidan av Skånes historia är den äldre nordiska medeltiden ett av W:s huvudområden. Hans främsta arbete här är »Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring år 1000» (1911), kompletterad och försvarad i ett flertal under sökningar (ss. »Historisk-kritisk metod och nordisk medeltidsforskning», 1913). I sin senare produktion upptar W. gärna klassiska vordna historiska stridsfrågor: kung Valdemars jordebok (monogr. 1916), det arkeologiska treperiodssystemet (i Hist. Tidskr. för Skåneland, 5, h. 6—8, 1923), Stockholms blodbad (i Scandia 1928), Karl XII:s död (ibid. 1929), Kalmarunionen (ibid. 1930). Hans senare produktion behandlar också gamla tiders geografiska föreställningar om Norden. Med skärpa övar W. enl. konsekvent utformade metoder kritik mot källorna; där denna granskning utmynnar i omvärdering av källorna och — som följd härav — i en förändrad bild av det historiska händelseförloppet, drar sig W. icke för hård polemik mot härskande vetenskaplig uppfattning. Särskilt avvisande ställer han sig mot alla försök att rekonstruera det historiska skeendet med tillhjälp av hypoteser på sådana punkter, där icke fullgoda källor ge en tillräcklig bas för en säker el. i vart fall sannolik rekonstruktion. Det står ofta strid om W:s skrifter, men de ha alltid verkat befruktande på forskningen; i fråga om den äldre medeltidens historia har hans analys av nordisk, särskilt isländsk »tradition», vars källvärde han skattar ringa, uppdragit nya riktlinjer. W. är en varm vän av skandinaviskt samarbete och utger sedan 1928 den nordisk-historiska tidskriften Scandia. Han är jämte E. Arup utg. av »Diplomatarium regni Danici» (under arbete). Sedan 1927 är W. ordf, i Akad. föreningen i Lund. S. B-n. WéTbull, Martin Johan Julius, historiker (1835—1902); jfr släktart. Blev fil. dr 1862, docent i historia s. å., adjunkt 1866, e. o. prof, i historia och statskunskap 1877, prof, i historia 1888, allt vid Lunds univ. W:s historiska författarskap, som utformats under inflytanden särskilt från Frankrike, präglas av ingående källforskning, djup blick för de historiska sammanhangen och en glänsande framställningskonst. Bland hans arbeten märkas »Förbundet mellan Sverige och Frankrike 1672» (1865), »Freden och förbundet i Lund 1679» (i Nord. Tidskr. 1870), »Gustaf II Adolf» (1883), »Drottning Kristina och Klas Tott» (1882) och »Lunds universitets historia» (2 bd, 1868—76; bd 2 tills, m. E. Tegnér). Med »Mé-moires de Chanut» (i Hist. Tidskr. 1887—88) lade W. med utgångspunkt i modern källkritik ny grund för bedömandet av drottning