Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veneziansk konst - Venezien, Venetien - Venezuela - Naturbeskaffenhet - Befolkning, näringar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Venezien—Venezuela
260
»Malerei der Renaissance in Oberitalien»
(1927); H. Cornell, »Italiensk ungrenässans»
(1930). H. C-l.
Venezien [-tsion], Venètien, it. Venezia,
landskap i n. ö. Italien, mellan jugoslaviska
och österrikiska gränserna, Adige, Gardasjön,
Mincio, Po och Adriatiska havet. Det
uppdelas i Tridentinska V. (Venezia
Tri-dentina) el. S y d t y r ol e n, Euganeiska
V. (Veneto) och Juliska V. (Venezia
Giu-lia); tills. 47,931 kvkm, 5,742,022 inv. (1931).
V:s gräns i n. och ö. följer huvudkammen
på Oetztal-, Zillertal-, Karniska och Juliska
alperna.
Om Tridentinska V. se Tyrolen.
ö. om Tridentinska V. sträcker sig
Euganeiska V. (25.436 kvkm, 4,123,233 inv.;
omfattar prov. Belluno [större delen], Padova,
Rovigo, Treviso, Udine, Venezia, Verona och
Vicenza) från Mincio i v. till Tagliamento och
Adriatiska havet i ö. samt till Po i s. över
Piaves övre dal, Cadore, längst i n. v. höja
sig över 3,000 m höga toppar bland
Dolomit-alperna (se d. o.), ö. och s. v. om Piavedalen
bilda Föralperna, utlöpare från Juliska och
Karniska alperna, ofta vida högslätter. Av
vulkaniskt ursprung äro de över den breda
venezianska slätten fristående höjderna Monti
Berici (421 m) och Colli Euganei (603 m). De
större floderna äro Po, Adige, Brenta, Piave,
Tagliamento m. fl. Längs venezianska kusten
ha sandbankar avskilt grunda laguner, störst
äro Laguna veneta och Laguna di Marano.
Säd (ris, vete m. m.), vin, foderväxter och
frukt odlas, över hela landskapet idkas
silkes-maskavel; havsfiske, särskilt i Chioggia.
Viktigaste hamn- och industristaden är Venezia.
Juliska V. (8,582 kvkm, 978,942 inv.;
omfattar prov. Fiume, Gorizia, Pola och
Trieste) utgöres av Juliska alpernas s. v.
sluttningar, karstområdet och halvön Istrien.
På gränsen mot Jugoslavien når Triglav (it.
Tricorno) 2,864 m. Karstområdet (it. Garso)
bildar mäktiga högslätter, instörtningsbäcken
(doliner) och ung. 2,000 kända grottor,
däribland Adelsberg-grottan (se d. o., med bild;
it. Grotte di Postumia). Istrien sänker sig
från Karstbergen sakta mot havet, och
kusternas vikar skära sig fjordartat in i
landet. Landskapets viktigaste flod är Isonzo.
De viktigaste produkterna äro säd, vin, frukt
och foderväxter. Kvicksilver brytes i Idria.
Viktigaste industri- och hamnstäder äro
Trieste och Fiume. E. L-r.
Venezuela [coänäsoäTa], förbundsrepublik vid
Sydamerikas n. kust, mellan Colombia i v.,
Brittiska Guayana i ö. och Brasilien i s.;
kustlinje vid Karibiska havet omkr. 3,200 km;
912,050 kvkm, 3,157,025 inv. (1931).
Huvudstad: Caracas.
Naturbeskaffenhet. Kusten är omväxlande
brant och klippig el. låg, sandig och sumpig.
Norra V. genomdrages i flera parallellstråk av
ö. utlöpare av Anderna, delade i tre massiv,
Sierra de Perija, Cordillera de Mérida och
Karibiska bergen (se d. o.), av vilka de två
förstnämnda omsluta Maracaibobäckenet. I
bågen mellan bergen och Orinoco utbreder sig
ett vidsträckt slättland (llanos), som i s.
övergår i slätterna vid Rio Negro. ö. om Orinoco
omfattar V. en del av Guayanas högland,
Venezuelas vapen.
Skölden delad och
överklu-ven. I i rött fält en
sädes-kärve av guld; II i fält av
guld tvä gevär, två värjor och
två nationalflnggor i kors;
III i blått fält en
springande, vänstervänd,
tillbakaseen-de häst av silver.
där Sierra Parima, Sierra Pacaraima m. fl.
kedjor bilda gränsen mot Brasilien.
Bergsregionerna vid Karibiska havet äro V :s
tätast befolkade trakter. De högsta
bergstopparna ligga i Cordillera de Mérida (mer
än 4,500 m ö. h.)
med snögränsen
omkr. 4,400 m ö. h.
V:s stora huvudled
är Orinoco, liksom
Apure och Meta av
stor betydelse för
den inre
samfärdseln. Klimatet är
tropiskt och
ut-märkes av större
nederbörd o.
längre regntid på
bergens n.
sluttningar. Nordostpassa-den är den
vanligaste vinden. Vid
kusten är
sommaren regntid, på
llanos vanl. tiden
mars el. april—
nov. Om geologi,
klimat, växt- och
djurvärld se vidare
Sydamerika.
Befolkning, näringar m. m. Befolkningen
är mycket uppblandad genom invandringen
av spanska kolonister och negerimporten.
Fullblodsindianerna beräknas blott till 2 %
av befolkningen, mestiser, mulatter, sambos
90 %, negrer 5 % samt européer och kreoler
2 %. Neger- och mulattbefolkningen bebor i
synnerhet de lägre liggande trakterna och
kustlandet, mestiserna höglandet. Officiellt
språk är spanska. Religionsfrihet råder; de
romersk-katolska trosbekännarna äro
talrikast. Univ. finnas i Mérida och Caracas.
Kaffe och kakao äro plantagebrukets
viktigaste handelsprodukter, och därav gå mer
än 50 % till Europa. Kaffedistrikten ligga i
tierra templada (500—2,000 m ö. h.) och
fördela sig på två huvudområden: ett v. i
staterna Tächira, Mérida och Trujillo med
viktigaste centra i San Cristöbal, Mérida och
Bocono och ett ö. i staterna Lara, Yaracuy,
Carabobo, Aragua och Miranda med centra
i Nirgua och La Victoria. Kaffeplantagerna
omfattade 1930 omkr. 80,000 har och 33,000
företag, mest små brukningsdelar.
Produktionsområdena för kakao äro ung. desamma
som för kaffe men tillhöra mer låglandet.
Sockerrörsodlingen har gamla anor och
be-drives även mest på småbruk. Stora
soeker-plantager ha dock på senare tid anlagts med
utländskt kapital s. om Maracaibosjön.
Bomullsodlingen med huvudsäte i staterna Aragua
och Carabobo, där regnskugga och
regelbunden torrtid äro gynnsamma, förser numera den
inhemska textilindustrien. F. ö. märkes
odling av tobak, ris, majs, bönor och även vete.
Boskapsskötselns omfattning står ej i
proportion till den stora arealen naturliga
betesmarker (omkr. Vs av V.). Utom på llanos
finnas stora betesmarker i det n. höglandet,
där aveln bedrives intensivare och med bättre
avsättningsförhållanden. Jämte hudar utföres
även slaktboskap till Västindiska öarna. Bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
