Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Vengelälven—Venizelos
264
örlogsflottan består (1933) av 3
kanonbåtar med sammanlagt 2,075 tons
deplace-ment ocb 2 trängfartyg. Flygväsendet
är av ringa omfattning och ingår i armén, ö-g.
Författning. V. är en förbundsrepublik,
bestående av 20 stater, 2 territorier och ett
för-bundsdistrikt (jfr kartan). Författningen har
vid flera tillfällen undergått förändringar;
den nu gällande är av 29 maj 1929, med
modifikationer av 7 juli 1931.
Folkrepresentationen utgöres av en kongress på två
kamrar: senaten (40 led., valda för 3 år) och
deputeradekammaren (en deputerad per 35,000
inv., val vart 3:e år). Presidenten väljes för 7 år
av kongressen. Staterna äro autonoma och
politiskt likställda; var och en har sin
lagstiftande församling och sin president;
förbundsdi-striktet och territorierna styras av republikens
president genom guvernörer. A. N-d. (G. H-n.)
Historia. V :s kust var den första del av
Amerikas fastland, som Columbus upptäckte
(1498). Alonzo de Ojeda m. fl. utforskade
1499 kusten och upptäckte bl. a. en by med
pålbyggnader, som fick namnet V. (»lilla
Ve-nezia»), vilket sedan utsträcktes till landet.
1528—42 innehade en köpmansfamilj Welser
i Augsburg V. som pant för lån till Karl V.
Landet ingick sedan under spanska tiden i
generalkapitanatet Caracas men var såsom
föga rikt på ädla metaller ej föremål för
större intresse; till dess kustland
importerades tidigt negerslavar. — Redan 1806 gjorde
F. Mi randa (se d. o.) ett försök att befria
V.; efter åtskilliga bakslag blev landet 1819
—21 fritt och var till 1829 förenat med
Colombia och Ecuador. 1830 fick V. sin första
författning; dess politiska liv präglades sedan
av strider mellan federalister och anhängare
av centralisation, vilket ledde till upprepade
revolter ocb författningsändringar. Under V:s
första tid som självständig stat dominerade
frihetshjälten J. A. Paez (se d. o.), men på
1840-talet bildades ett »liberalt» parti, som
fick inflytande under bröderna Mona gas
(presidenter 1847—58). Federalisternas ledare,
Antonio Guzman Blanco, blev 1870
provisorisk president och styrde sedan till
1888 som president, diktator el. genom
bulva-ner. Under J. Crespos andra
presidentperiod uppstod 1894 en tvist med England om
gränsen mot Brittiska Guayana, i vilken
Crespo lyckades förmå president Cleveland att
inblanda sig, åberopa Monroedoktrinen och
nära nog hota med krig; tvisten löstes 1899
genom skiljedom. Demagogen C. Castro
(se d. o.) grep 1899 makten och styrde sedan
V. diktatoriskt till 1908 under ständiga
konflikter med missnöjda landsmän och
utländska makter; då Castro bröt sina förpliktelser
till utländska kreditorer, ledde detta till
blockad (dec. 1902—febr. 1903) av V:s hamnar av
engelska, tyska och italienska krigsfartyg;
tvisten bänsköts småningom till
Haagdomsto-len. Dec. 1908 for Castro till Europa och
efterträddes av vicepresidenten, J. V. Gömez
(se d. o.), som sedan varit den ledande
mannen i V. som president, som arméns högste
befälhavare och under senare år som faktisk
diktator. Under hans styrelse ha näringar
och kommunikationer utvecklats, den
utländska statsskulden betalats och lugn rått. V.
var under världskriget neutralt. A. A-t.
Litt.: W. Sievers, »V.» (1888); P. L. Bell,
»V.» (1922); N. V. Goiticoa, »V. 1924» (officiell).
Vengelälven, se V ä n ge 1 ä 1 ve n.
Wenger, Leopold, österrikisk-tysk
rätts-lärd (f. 1874). Blev e. o. prof, i romersk rätt
1902 i Graz, flyttade som ord. prof, i samma
ämne 1904 till Wien, 1905 åter till Graz, 1908
till Heidelberg och 1909 till München. W.
är mest känd som författare på den
rätts-historiska papyrusforskningens område. Skr.:
»Rechtshistorische Papyrusstudien» (1902),
»Institutionen des römischen
Zivilprozess-rechts» (1925) m. fl. C. G. Bj.
Vengerov [vengjä’røf], Semen A f a n
a-s i e v i t j, rysk litteraturhistoriker (1885—
1920). Utgav bl. a. ett värdefullt
biografiskt lexikon över författare och lärda (6 bd,
1886—1904; ofullb.), monogr. om Turgenjev,
Pisemskij m. fl. samt utgav Pusjkins,
Bjelin-skijs o. a. författares verk. A. A-t.
Ve’nia, lat., tillstånd, tillåtelse att predika
(ve’nia conciona’ndi), att hålla föreläsningar
vid ett univ. (ve’nia doce’ndi, ve’nia lege’ndi).
Ve’ni, Sa’ncte splritus, lat., »kom, Helige
ande», begynnelseorden i en antifoni och en
sekvens från medeltiden, av vilka den förra,
diktad för pingsthelgen, återfinnes i sv.
psalmboken av 1819, n:r 132 och 134. E. N. S-g.*
Vèni, vidi, vlci, lat., se Caesar, sp. 470.
Venlze’los, Eleutherios, grekisk
statsman (f. 1864 23/8 på Kreta), först advokat i
Chania. V. började tidigt arbeta på Kretas
frigörelse från Turkiet. Under prins Georgs
regim blev han
justitieminister 1899 men
avgick 1901 och var
sedan ledare för ett
oppositionellt
nationalparti. 1905 var han
med om att
proklamera Kretas
(förhastade) förening med
Grekland. 1910 blev
han ordf, i den
exekutivkommitté, som
då utgjorde Kretas
regering, kallades s.
å. över till Grekland,
där han genast invaldes i parlamentet, och
blev i okt. Greklands konseljpresident. I
denna egenskap genomförde han Kretas
införlivande med Grekland och genomdrev dess
deltagande i Balkankrigen 1912 och 1913 (se
d. o. och Grekland, sp. 1036), vilket
medförde betydande vinster. Vid världskrigets
utbrott umgicks V. i samförstånd med konung
Konstantin med planer på att ställa
Greklands krafter till ententemakternas
förfogande och som lön betinga sig vissa
landvinningar. Till en början avvisades dess anbud.
Sedan Turkiet kommit med i kriget, började
V:s fantasi spela kring förvärvet av de av
greker bebodda kusttrakterna av Mindre
Asien och upprättande av ett Storgrekland.
De allierades aktion mot Konstantinopel 1915
eggade honom att erbjuda Greklands
medverkan, men då svaret icke ville tillåta någon
begränsning av Greklands aktion till blott
detta företag och Ryssland tillika inlade veto
mot att grekiska trupper sändes till den
turkiska huvudstaden, avgick V. mars s. å. men
återkom redan i aug. En gammal grekisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
