267 Wennerberg, G. G.—Vennerström 268 den godmodige och sorglöse överliggaren Glunten (bas) och den allvarligare, äldre kamraten Magistern (baryton). För manstrio komponerade W. även en rad starkt romantiska serenader till egna ord, bland vilka märkas »Minns du den gången?» och »Darrande ton». 1861—87 tillkommo 55 n:r musik till Davids psalmer för solo, kör och piano. Av större tonsättningar med orkester skrev han tre oratorier, »Jesu födelse» (uppf. 1888), »Jesu dom» (uppf. 1901) och »Jesu död» (ofullb.) samt ett »Stabat mater» (uppf. 1893). Som musiker var W. nästan helt autodidakt, och endast sällan höjde sig hans konst över den begåvade amatörens. För manskörsången och den enklare kyrkliga musiken ha dock hans tonsättningar blivit av stor betydelse genom sin enkelhet och kraft och det omedelbart anslående i melodi och stämföring. I »Gluntarna» röjer sig också mycken fyndighet i den musikaliska uppfinningen. Som skald står W. här avgjort högre än som musiker; »Gluntarna» äro som dikt mästerliga: de ge i ett språk, som än direkt efterbildar vardagens, än höjer sig till lyrisk flykt, livfullt åskådliga bilder ur 1840-talets studentliv med källarinteriörer, svärmeri, naturdyrkan, vigi-lans och tentamensbekymmer. W:s 1881—85 utgivna samlade skrifter innehålla, utom vad redan nämnts, bl. a. »Romerska minnen» (versifierad omskrivning av en dagbok från en resa 1851—52) och efterklangsromantiska »Trollrunor» samt en ypperlig inledning till »Gluntarna». G. Ks. Litt.: Signe Taube, f. Wennerberg, »G. W.» (3 bd, 1913—16); S. Almquist, »Om G. W.» (1917); G. Jeansson, »G. W. som musiker» (1929). — W:s porträtt återges på vidst. pl. Wennerberg, Gunnar Gunnarsson, konstnär (1863—1914), son till G. W. Bedrev konststudier i Paris och blev senare på konstindustriens område (keramik, glas, textilier) en av nydanarna i Sverige. W. var 1892—1908 konstnärlig ledare vid Gustavs-bergs porslinsfabrik, flyttade 1908 till Paris, där han var verksam bl. a. för Sèvresfabriken samt utförde gobelänger, vaser, målningar och möbler för slottet Les Bouleaux vid Chantilly (donerat till Franska akad. 1916). E. L-k. Wenner-Gren, Axel Leonard, industriledare och finansman (f. 1881 ®/8). Utexaminerades från Berliner Handelsakademie 1902, bedrev kommersiell verksamhet i utlandet, blev verkst. dir. i a.-b. Lux 1917, grundade a.-b. Elektrolux (se d. o.) i Sverige 1919 och därefter Elektroluxföretag i många andra länder. W. är styrelsens ordf, såväl i det svenska bolaget som i de ännu fristående amerikanska företagen. J. T. Vennerholm, John Georg Heribert, högskollärare, författare i veterinärvetenskap (1858—1931). Tog veterinärexamen 1882, blev s. å. distriktsveterinär i Sala och var 1890— 1925 prof, vid Veterinärinstitutet (-högskolan) i kirurgi jämte operationslära och obstetrik samt chef för kliniken för yttre sjukdomar. V. blev 1902 föreståndare för Veterinärinstitutet och var 1915—25 rektor för Veterinärhögskolan. Tillkomsten av det 1911 färdigbyggda nya Veterinärinstitutet och dess omorganisation till veterinärhögskola är i väsentlig grad hans förtjänst. 1896—1919 var V. ordf, i Svenska ve- terinärläkaref öreningen och bidrog mycket till veterinärväsendets utveckling. Sin stora kirurgiska erfarenhet framlade han i »Handbok i allmän veteri-närkirurgi» (1894), »Handbok i allmän vete rinäroperationslära» (1895), »Grunddragen af hästens operativa speciella kirurgi» (1901) och »Grund dragen af hästens icke operativa speciella kirurgi» (1914). V. blev med. hedersdr i Uppsala 1907. E. T. N. Vennersten, Axel Fredrik, industrimän, politiker (f. 1863 20/i). Praktiserade några år som kemist i Tyskland och U. S. A., blev delägare i faderns firma i Borås 1888 och var verkst. dir. för det till a.-b. om-bildade företaget (kat-tuntryckeri och fär-geri) 1895—1915. V. intar en framskjuten ställning inom Sveriges handel och industri, bl. a. som led. av flera bolagsstyrelser. V. var led. av Andra kammaren 1906 —20, är led. av Första kammaren sedan 1921 och kammarens talman sedan 1927. V. tillhörde bevillningsutskottet 1910—14, 1919 och 1920, statsutskottet 1925—27 och utrikesnämnden 1924 och 1927. Han var finansminister i Hammarskjölds ministär 1914—17 och framlade en rad betydelsefulla propositioner, ss. ang. värnskatt, arvsskatt och skatt för gåva, ny alkohollagstiftning och tobaksmonopol. V. har anlitats för många utredningsuppdrag och traktatförhandlingar, var ordf, i statens industrikommission 1917, led. av Ekonomiska rådet 1921 samt av tull- och traktatkommittén. Vid Nationernas förbunds församling 1925 var han svensk delegerad. I högerpartiets arbete inom och utanför riksdagen tog V. livlig del, innan han blev talman, och tillhörde sålunda förtroenderådet i Nationella framstegspartiet 1911, i Lantmanna- och borgarepartiet 1912—20 och i Nationella partiet i Första kammaren 1924-—27 samt överstyrelsen i Allmänna valmansför-bundet 1924—27. Han är en moderat högerman, som utövat stort inflytande. L. K. Vennerström, Ivar Theodor, socialdemokratisk publicist och politiker (f. 1881 9/u). Student i Uppsala 1900, var han 1904—06 medarb. i Upsala Nya Tidning, senare red. för Norrskensflamman och Värmlands Folkblad, 1912—26 för Nya Norrland. Ilan deltog livligt i den socialdemokratiska ungdoms-rörelsen och partipropagandan och invaldes i Andra kammaren 1913, varifrån han 1928 överflyttade till Första kammaren. Han anslöt sig till den riktning, som främst företräddes av Z. Höglund, och var 1916 med om att i riksdagen bilda den s. k. vänstersocialistiska gruppen, som till en början benämndes