Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Vennesla—Wenström
270
Socialdemokratiska riksdagsgruppens
minoritet. 1917 befann han sig bland
initiativtagarna till Sveriges socialdemokratiska
vänsterparti, vars ledning han tillhörde, tills det
upphörde 1923. Den
socialdemokratiska partistyrelsen har han
tillhört 1911—16 och
sedan 1924. — I
riksdagen har han
framför allt ägnat intresse
åt författnings- och
försvarsfrågor samt
Norrlandslagstiftn
ingen. Han har tillhört
de särskilda utskott,
till vilka dylika
frågor varit hänskjutna,
men f. ö. huvudsaki.
haft sin verksamhet förlagd inom
konstitutionsutskottet. — Bland de parlamentariska
kommittéer, som han tillhört, kan nämnas
1930 års försvarskommission. 1932 blev han
försvarsminister i ministären Hansson. Utom
agitationsbroschyrer m. m. har V. utgivit
»Svenska utopister», I (1913), samt ett
biografiskt arbete om F. V. Thorsson (1926). S. H.
Vennesla, herred i Vest-Agder fylke, s.
Norge, vid Torridalselv, n. om Kristiansand;
94,72 kvkm, 4,165 inv. (1930). 1 V. Hunsfoss
och Vigelandsfoss (pappers-, resp,
aluminiumindustri), utbyggda för tills. 22,000 hkr. Ax. S.
Venngarn, se Vänngarn.
Wenn jemand eine Reise thut, so kann er
was erzählen [-jè’mant äi’ne räFzo tö’t, zå-], ty.,
»När någon har en resa gjort,
Så har han att berätta»;
se C 1 a u d i u s, M.
Ve’nnola, Juho Heikki, finländsk
nationalekonom och politiker (f. 1872). Blev
1904 docent och 1908 prof, i nationalekonomi
vid Helsingfors univ. och har utgivit arbeten
om spannmåls- och
brödprisen i Finlands
städer samt rörande
jordfrågor och
kooperationen, i vars
utveckling han tagit del.
V. tillhörde
riksdagen 1918—30
(Finska framstegspartiet),
var statsminister aug.
1919—mars 1920 och
april 1921—juni 1922,
biträdande
finansminister nov. 1918—april
1919, handelsminister
april—aug. 1919, utrikesminister nov. 1922—
jan. 1924 och finansminister juli 1930—mars
1931. H. E. P.
Wensjoe [-fö], Thure, präst (1801—65).
Blev 1827 fil. mag. i Uppsala, 1848
kyrkoherde i Mariestad, 1856 i S:ta Klara församl.
i Stockholm och 1860 teol. dr. W. blev 1844
adjungerad led. av bibelkommissionen och
1852 led. av kommittén för
kyrkohandbokens och katekesens omarbetning. W.
utgav tal och predikningar samt övers., bl. a.
Gerlachs förklaringar över N. T. (1842—45)
och G. T. (1846—56) samt Martensens »Den
christeliga dogmatiken» (1849). J. P.*
Vensläktet, Agro’stis, grässläkte med små,
Krypven,
Agrostis stolonifera.
enblommiga, oftast
borstbärande småax i vippa. 1
Sverige finnas 5 arter, täml.
små, spensliga, fleråriga
gräs på backar, ängar o.
dyl. Viktigast är
krypven, »fioringräs», A.
stolonifera, som vanl. växer
på sjöstränder och i diken,
har somliga bladskott
ned-liggande, revlika, och
gulgröna øl. grävioletta
blomvippor; odlas som
fodergräs på våt mark och
som bottengräs i
gräsplaner. Rödven, A.
tenu-is, växer allmänt på
backar och i ängar och utgör
en mindre önskvärd
beståndsdel i äldre vallar i s.
Sverige; i Norrland räknas
den dock till de bättre slåttergräsen. G. M-e.
Venstre. 1. Danskt liberalt parti, som
uppstod 1870. Det fick 1872 majoriteten i
folke-tinget men delades 1877 i två grupper.
Sedan den politiska förlikningen ingåtts 1894,
samlades dess motståndare i
venstrereform-partiet, som 1895 fick majoritet i folketinget
och 1901 bildade regering. En 1905 avskild
radikal grupp hade regeringsmakten 1909—10
och 1913—20, v. 1920—24 och 1926—29.
Kärnan i partiet har alltid varit bönderna. Jfr
Danmark, sp. 473 ff. — 2. Politiskt parti i
Norge, se Frisinnade vänstern. P. E-t.
Wenström, Jonas, ingenjör,
elektrotekniker (1855—93), son till W. W. Studerade i
Uppsala och Oslo samt företog vidsträckta
utländska studieresor 1881—88. På av W.
konstruerade
elektriska maskintyper
grundades 1883 Elektriska
a.-b. i Stockholm, som
1890 uppgick i
Allmänna svenska
elektriska a.-b. (se d. o.),
i vars tjänst W. från
företagets begynnelse
var anställd. W:s
förnämsta insats i
elektroteknikens utveckling var hans
trefassystem (se d. o.).
Uppfinningen (svenskt
patent 1890) avsåg ett helt system för
kraftöverföring med trefas växelström, däri
inbegripet generatorer, transformatorer och
motorer. Sedan W. 1892 tills, m. E.
Da-nielson lyckats konstruera en fullt användbar
trefasmotor, byggdes 1893 den första fullt
lyckade anläggningen, den elektriska
kraftöverföringen Hällsjön—Grängesberg om 300
hkr, 9,500 volts spänning och 15 km längd.
Framgången gav uppslaget till
elektrifieringens genombrott i Sverige och ställde W.
värdigt vid sidan av samtida utländska
bearbe-tare av växelströmsproblemet. T. B-l.*
Wenström, Wilhelm, ingenjör (1822—
1901). W. genomgick Filipstads bergsskola
och Teknologiska institutet samt blev en
mycket anlitad bruksbyggmästare i mell.
Sveriges bergslager, där han uppförde en mängd
masugnar, valsverk, lancashiresmedjor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
