269 Vennesla—Wenström 270 Socialdemokratiska riksdagsgruppens minoritet. 1917 befann han sig bland initiativtagarna till Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, vars ledning han tillhörde, tills det upphörde 1923. Den socialdemokratiska partistyrelsen har han tillhört 1911—16 och sedan 1924. — I riksdagen har han framför allt ägnat intresse åt författnings- och försvarsfrågor samt Norrlandslagstiftn ingen. Han har tillhört de särskilda utskott, till vilka dylika frågor varit hänskjutna, men f. ö. huvudsaki. haft sin verksamhet förlagd inom konstitutionsutskottet. — Bland de parlamentariska kommittéer, som han tillhört, kan nämnas 1930 års försvarskommission. 1932 blev han försvarsminister i ministären Hansson. Utom agitationsbroschyrer m. m. har V. utgivit »Svenska utopister», I (1913), samt ett biografiskt arbete om F. V. Thorsson (1926). S. H. Vennesla, herred i Vest-Agder fylke, s. Norge, vid Torridalselv, n. om Kristiansand; 94,72 kvkm, 4,165 inv. (1930). 1 V. Hunsfoss och Vigelandsfoss (pappers-, resp, aluminiumindustri), utbyggda för tills. 22,000 hkr. Ax. S. Venngarn, se Vänngarn. Wenn jemand eine Reise thut, so kann er was erzählen [-jè'mant äi'ne räFzo tö't, zå-], ty., »När någon har en resa gjort, Så har han att berätta»; se C 1 a u d i u s, M. Ve'nnola, Juho Heikki, finländsk nationalekonom och politiker (f. 1872). Blev 1904 docent och 1908 prof, i nationalekonomi vid Helsingfors univ. och har utgivit arbeten om spannmåls- och brödprisen i Finlands städer samt rörande jordfrågor och kooperationen, i vars utveckling han tagit del. V. tillhörde riksdagen 1918—30 (Finska framstegspartiet), var statsminister aug. 1919—mars 1920 och april 1921—juni 1922, biträdande finansminister nov. 1918—april 1919, handelsminister april—aug. 1919, utrikesminister nov. 1922— jan. 1924 och finansminister juli 1930—mars 1931. H. E. P. Wensjoe [-fö], Thure, präst (1801—65). Blev 1827 fil. mag. i Uppsala, 1848 kyrkoherde i Mariestad, 1856 i S:ta Klara församl. i Stockholm och 1860 teol. dr. W. blev 1844 adjungerad led. av bibelkommissionen och 1852 led. av kommittén för kyrkohandbokens och katekesens omarbetning. W. utgav tal och predikningar samt övers., bl. a. Gerlachs förklaringar över N. T. (1842—45) och G. T. (1846—56) samt Martensens »Den christeliga dogmatiken» (1849). J. P.* Vensläktet, Agro'stis, grässläkte med små, Krypven, Agrostis stolonifera. enblommiga, oftast borstbärande småax i vippa. 1 Sverige finnas 5 arter, täml. små, spensliga, fleråriga gräs på backar, ängar o. dyl. Viktigast är krypven, »fioringräs», A. stolonifera, som vanl. växer på sjöstränder och i diken, har somliga bladskott ned-liggande, revlika, och gulgröna øl. grävioletta blomvippor; odlas som fodergräs på våt mark och som bottengräs i gräsplaner. Rödven, A. tenu-is, växer allmänt på backar och i ängar och utgör en mindre önskvärd beståndsdel i äldre vallar i s. Sverige; i Norrland räknas den dock till de bättre slåttergräsen. G. M-e. Venstre. 1. Danskt liberalt parti, som uppstod 1870. Det fick 1872 majoriteten i folke-tinget men delades 1877 i två grupper. Sedan den politiska förlikningen ingåtts 1894, samlades dess motståndare i venstrereform-partiet, som 1895 fick majoritet i folketinget och 1901 bildade regering. En 1905 avskild radikal grupp hade regeringsmakten 1909—10 och 1913—20, v. 1920—24 och 1926—29. Kärnan i partiet har alltid varit bönderna. Jfr Danmark, sp. 473 ff. — 2. Politiskt parti i Norge, se Frisinnade vänstern. P. E-t. Wenström, Jonas, ingenjör, elektrotekniker (1855—93), son till W. W. Studerade i Uppsala och Oslo samt företog vidsträckta utländska studieresor 1881—88. På av W. konstruerade elektriska maskintyper grundades 1883 Elektriska a.-b. i Stockholm, som 1890 uppgick i Allmänna svenska elektriska a.-b. (se d. o.), i vars tjänst W. från företagets begynnelse var anställd. W:s förnämsta insats i elektroteknikens utveckling var hans trefassystem (se d. o.). Uppfinningen (svenskt patent 1890) avsåg ett helt system för kraftöverföring med trefas växelström, däri inbegripet generatorer, transformatorer och motorer. Sedan W. 1892 tills, m. E. Da-nielson lyckats konstruera en fullt användbar trefasmotor, byggdes 1893 den första fullt lyckade anläggningen, den elektriska kraftöverföringen Hällsjön—Grängesberg om 300 hkr, 9,500 volts spänning och 15 km längd. Framgången gav uppslaget till elektrifieringens genombrott i Sverige och ställde W. värdigt vid sidan av samtida utländska bearbe-tare av växelströmsproblemet. T. B-l.* Wenström, Wilhelm, ingenjör (1822— 1901). W. genomgick Filipstads bergsskola och Teknologiska institutet samt blev en mycket anlitad bruksbyggmästare i mell. Sveriges bergslager, där han uppförde en mängd masugnar, valsverk, lancashiresmedjor och