271 Went—Ventilation 272 bessemerverk. En av W. konstruerad vatten-turbintyp åtnjöt på sin tid högt anseende. Went, Friedrich August Ferdinand Christian, holländsk botanist (f. 1863), sedan 1896 prof, i Utrecht. Ilar bedrivit en mångsidig botanisk verksamhet men torde vara mest bekant för sina framstående retningsfysiologiska arbeten (jfr Retnings-fysiologi, suppl.). W. har medverkat vid utarbetandet av bd 2 av S. Kostytsjev, »Lehr-buch der Pflanzenphysiologie» (1931). N. Jn. Ventil, automatisk el. ställbar avstängnings- el. regleringsanordning. 1. (Mek.) I husbyggnader och på fartyg användas v. för ventilation, i maskinerier, motorer o. dyl. vid överföring el. utsläppning av flytande el. gasformiga ämnen. Man skiljer på parallellstyrda v., i vilka ventilkroppen vid v:s öppnande rör sig parallellt med sig själv, och klaffventiler, där den är vridbar som en lucka. Vanliga s. k. friskluftventiler i byggnader äro ett slags klaffventiler. I trottelventiler vrider sig »luckan» kring en centralt anord 12 3 Bild 1—2. Avstängningsventiler för ånga. — Bild 3. Dubbelsäkerhetsventil. nad axel. Från kranar (se K r a n 1) skilja sig de egentliga v. därigenom, att ventilkroppen vid öppnandet avlägsnar sig från sitt säte. Till v. räknas s. k. slidventiler, i vilka avstängningsorganet icke lyfter sig från sätet vid v:s öppnande utan rör sig parallellt med detta och styres som en slid, vilken vid tillbakadragandet lämnar genomloppet fritt. Om v. i pumpar se Pump. Parallellstyrda, vanliga v. omfatta tallriksventiler med plant säte, v. med koniskt säte, kulventiler, i vilka ventilkroppen utgöres av en kula och sätet har en motsv. form, v. med två el. flera säten, obelastade samt vikt- el. fjäderbelastade v. etc. — Säkerhetsventiler äro reglerbart belastade v., som användas på ångpannor o. a. behållare under tryck, vilka kunna löpa risk att söndersprängas genom tryckets stegring över en viss gräns. Dessa v. öppnas automatiskt, när trycket stiger över den fastställda gränsen. S. k. snyftventiler äro sugventiler, som bl. a. användas för automatisk insläpp-ning av luft i pulsometrar m. m. Utblås-nings- el. pysventiler användas på ångmaskincylindrar för bortledning av kondensvatten. Ett särskilt slag av v. äro reduceringsventi-ler, som minska trycket på den gas el. vätska, som genomströmmar v. Om Daléns klipp-(Ijus)apparat och Daléns solventil se A c e t y-1 e n b e 1 y s n i n g, sp. 90 ff., och Fyr, sp. 50 f. Om elektriska v. se Elektriska 1 i k r i k t a r e. O. B-n. 2. (Mus.) I orgeln finnas dels f å n g v e n-tiler på bälgens undersida för att lämna tillträde till luft, då översidan upplyftes, dels spelventiler (se Orgel). På mässings instrumenten tjäna v. att reglera lufttillförseln till hela el. blott en del av röret; grundtonen och serien av övertonerna förändras därigenom. Man skiljer mellan t ryck v en-t i 1 och pumpventil. Den förra tryckes ned, den senare skjutes in i ett smalt rör. — Ventilhorn, ventiltrumpet, ventil b a s u n äro namn på resp, horn, trumpet, basun med någon av dessa v. T. N. Ventilation. 1. Eg. det ombyte av luften i ett rum, som sker genom att luft strömmar ut ur rummet samtidigt med att annan luft strömmar in. I vidsträcktare bemärkelse betecknar v. den teknik, vars ändamål är att inomhus åstadkomma el. bibehålla ett för människan behagligt lufttillstånd. För att luften skall kännas behaglig fordras, att den skall ha lagom temp. och fuktighet, rätt sammansättning (se L u f t) samt vara möjligast damm- och luktfri. Enär luften inomhus förorenas dels av människans utandningsprodukter (se A n d n i n g), dels genom andra processer, ss. ånga från grytor och rökgaser från lampor, måste den, om ej tillräcklig luftkub (se d. o.) finnes, genom v. antingen utbytas el. renas. V. av ett rum mätes antingen i det antal luftomsättningar el. luftväxlingar den åstadkommer i timmen el. antalet kbm luft per person och tim. Sålunda anses, att vid god v. erfordras följ, antal luftomsättningar per tim. i: bostadsrum ... 1—IVa ggr bostadskök ... 5 » bad- o. dusch- rum ....... 6—8 » skolsalar.. 3—4 ggr restauranger 5—10 » restaurangkök 25—40 » och räknat i kbm per person och tim. i: bostadsrum ... 25—35 sjuksalar 35—60 samlingssalar 30—60 teatrar o. bio- grafer....16—25 Det enklaste sättet för v. är fönstervädring, varigenom ernås ett visserligen hastigt men endast temporärt luftombyte. Med naturlig v. menas det luftutbyte, som sker genom de oavsiktliga öppningar och den porositet, som alltid finnas i en byggnad. Luftbyte åstadkommes autingen genom att vinden pressar in luft på vindsidan, varvid luft utgår på motsatta sidan, el. genom att i huset den varma luften, som är lättare än den kalla, har benägenhet att stiga uppåt och i dess övre delar tränger ut, medan kall luft tillströmmar genom öppningar i dess nedre delar (se Drag 1). Ofta underlättas den naturliga v. genom (evakue-ringsjkanaler upp genom yttertak. Dylik v. jämte fönstervädring är tillfyllest för bostäder. I moderna hyreshus anslutas ovannämnda kanaler ofta till fläktar (se Fläkt) för ökning av draget i dessa kanaler, särskilt sommartid. För ernående av möjligast dragfri tillströmning av kall luft insättas numera ofta strax under fönstren ovanför där placerade vär-mare ventiler med spring-formiga öppningar (se bild 1). Där kraftig, kontinuerlig v. fordras, använder Bild 1. Fönsterventil.