Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Went—Ventilation
272
bessemerverk. En av W. konstruerad
vatten-turbintyp åtnjöt på sin tid högt anseende.
Went, Friedrich August
Ferdinand Christian, holländsk botanist (f.
1863), sedan 1896 prof, i Utrecht. Ilar
bedrivit en mångsidig botanisk verksamhet men
torde vara mest bekant för sina framstående
retningsfysiologiska arbeten (jfr
Retnings-fysiologi, suppl.). W. har medverkat vid
utarbetandet av bd 2 av S. Kostytsjev,
»Lehr-buch der Pflanzenphysiologie» (1931). N. Jn.
Ventil, automatisk el. ställbar
avstängnings- el. regleringsanordning.
1. (Mek.) I husbyggnader och på fartyg
användas v. för ventilation, i maskinerier,
motorer o. dyl. vid överföring el. utsläppning av
flytande el. gasformiga ämnen. Man skiljer på
parallellstyrda v., i vilka ventilkroppen vid v:s
öppnande rör sig parallellt med sig själv, och
klaffventiler, där den är vridbar som en lucka.
Vanliga s. k. friskluftventiler i byggnader
äro ett slags klaffventiler. I trottelventiler
vrider sig »luckan» kring en centralt
anord
12 3
Bild 1—2. Avstängningsventiler för ånga. — Bild 3.
Dubbelsäkerhetsventil.
nad axel. Från kranar (se K r a n 1) skilja
sig de egentliga v. därigenom, att
ventilkroppen vid öppnandet avlägsnar sig från
sitt säte. Till v. räknas s. k. slidventiler, i
vilka avstängningsorganet icke lyfter sig från
sätet vid v:s öppnande utan rör sig parallellt
med detta och styres som en slid, vilken vid
tillbakadragandet lämnar genomloppet fritt.
Om v. i pumpar se Pump. Parallellstyrda,
vanliga v. omfatta tallriksventiler med plant
säte, v. med koniskt säte, kulventiler, i vilka
ventilkroppen utgöres av en kula och sätet
har en motsv. form, v. med två el. flera säten,
obelastade samt vikt- el. fjäderbelastade v.
etc. — Säkerhetsventiler äro reglerbart
belastade v., som användas på ångpannor o. a.
behållare under tryck, vilka kunna löpa risk
att söndersprängas genom tryckets stegring
över en viss gräns. Dessa v. öppnas
automatiskt, när trycket stiger över den fastställda
gränsen. S. k. snyftventiler äro sugventiler,
som bl. a. användas för automatisk
insläpp-ning av luft i pulsometrar m. m.
Utblås-nings- el. pysventiler användas på
ångmaskincylindrar för bortledning av kondensvatten.
Ett särskilt slag av v. äro
reduceringsventi-ler, som minska trycket på den gas el. vätska,
som genomströmmar v. Om Daléns
klipp-(Ijus)apparat och Daléns solventil se A c e t
y-1 e n b e 1 y s n i n g, sp. 90 ff., och Fyr, sp.
50 f. Om elektriska v. se Elektriska
1 i k r i k t a r e. O. B-n.
2. (Mus.) I orgeln finnas dels f å n g v e
n-tiler på bälgens undersida för att lämna
tillträde till luft, då översidan upplyftes, dels
spelventiler (se Orgel). På
mässings
instrumenten tjäna v. att reglera
lufttillförseln till hela el. blott en del av röret;
grundtonen och serien av övertonerna förändras
därigenom. Man skiljer mellan t ryck v
en-t i 1 och pumpventil. Den förra tryckes
ned, den senare skjutes in i ett smalt rör. —
Ventilhorn, ventiltrumpet,
ventil b a s u n äro namn på resp, horn, trumpet,
basun med någon av dessa v. T. N.
Ventilation. 1. Eg. det ombyte av luften i
ett rum, som sker genom att luft strömmar ut
ur rummet samtidigt med att annan luft
strömmar in. I vidsträcktare bemärkelse
betecknar v. den teknik, vars ändamål är att
inomhus åstadkomma el. bibehålla ett för
människan behagligt lufttillstånd.
För att luften skall kännas behaglig
fordras, att den skall ha lagom temp. och
fuktighet, rätt sammansättning (se L u f t) samt
vara möjligast damm- och luktfri. Enär
luften inomhus förorenas dels av människans
utandningsprodukter (se A n d n i n g), dels
genom andra processer, ss. ånga från grytor
och rökgaser från lampor, måste den, om ej
tillräcklig luftkub (se d. o.) finnes, genom v.
antingen utbytas el. renas. V. av ett rum
mätes antingen i det antal luftomsättningar
el. luftväxlingar den åstadkommer i timmen
el. antalet kbm luft per person och tim.
Sålunda anses, att vid god v. erfordras följ,
antal luftomsättningar per tim. i:
bostadsrum ... 1—IVa ggr
bostadskök ... 5 »
bad- o. dusch-
rum ....... 6—8 »
skolsalar.. 3—4 ggr
restauranger 5—10 »
restaurangkök 25—40 »
och räknat i kbm per person och tim. i:
bostadsrum ... 25—35
sjuksalar 35—60
samlingssalar 30—60
teatrar o. bio-
grafer....16—25
Det enklaste sättet för v. är fönstervädring,
varigenom ernås ett visserligen hastigt men
endast temporärt luftombyte.
Med naturlig v. menas det luftutbyte, som
sker genom de oavsiktliga öppningar och den
porositet, som alltid finnas i en byggnad.
Luftbyte åstadkommes autingen genom att
vinden pressar in luft på vindsidan, varvid
luft utgår på motsatta sidan, el. genom att i
huset den varma luften, som är lättare än den
kalla, har benägenhet att stiga uppåt och i
dess övre delar tränger ut, medan kall luft
tillströmmar genom öppningar i dess nedre
delar (se Drag 1). Ofta underlättas den
naturliga v. genom
(evakue-ringsjkanaler upp genom
yttertak. Dylik v. jämte
fönstervädring är tillfyllest
för bostäder. I moderna
hyreshus anslutas
ovannämnda kanaler ofta till
fläktar (se Fläkt) för
ökning av draget i dessa
kanaler, särskilt sommartid.
För ernående av möjligast
dragfri tillströmning av
kall luft insättas numera
ofta strax under fönstren
ovanför där placerade
vär-mare ventiler med
spring-formiga öppningar (se bild 1).
Där kraftig,
kontinuerlig v. fordras, använder
Bild 1. Fönsterventil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
