307 V ernissage—V erona 308 Rådhuset i Wernigerode. jurist, slöt sig till stora revolutionen och blev 1792 chargé d’affaires i Sverige. Han mottogs i hemlighet av hertigen-regenten, ivrade för svensk-fransk allians, återkom sept. s. å. till Paris och verkade där för saken jämte E. M. Stael von Holstein. En defensivallians slöts 17 maj 1793 men ratificerades ej av välfärdsutskottet. Ehuru V. nu blev envoyé, fick han ej återkomma till Sverige. Han var 1800 prefekt i Rhönedep., sändes 1801 i diplomatisk mission till Schweiz, återkallades 1802 och levde sedan som privatman. Vernissage [-sä% sv. uttal -sä'/], fr. (av vernir, fernissa), »fernissning». Dagen före öppnandet av salongen (se d. o.) i Paris kallades le jour de vernissage, fernissningsdagen. De utställande målarna hade då tillträde till lokalen för att fernissa sina tavlor, och var och en hade rätt att medtaga en gäst. Även andra personer skaffade sig tillträde, och fernissningsdagen blev i själva verket salongens egentliga invigningsdag. V. har i Sverige blivit liktydigt med öppnandet av varje konstutställning. G-g N.* Ve'rnix caseösa, se Foster, sp. 855. Vernon Lee [vö'non II'], se P a g e t, V. Wernsköld, se Wärnschöldh. Wernstedt, svensk släkt, urspr. från Bran-denburg, inkom med Christopher (von W a r n s t e d t) W. (d. 1627), som 1586 äktade hertig Magnus’ oäkta dotter Lucretia Magnusdotter (d. 1624). Chr. W. var ståthållare på Uppsala slott 1600—18 och landshövding över hela Norrland med Österbotten 1620—22. Han sökte lindra allmogens betryck i de nordliga landskapen och ingrep 1621 till förmån för J. Messenius. Monogr. av F. Wernstedt (1929). Chr. W:s son landshövdingen Melchior (von W a rn-s t e d t) W. (1592—1655) introducerades 1625 på riddarhuset. Om bröderna W. E. W. och C. M. W. se nedan. Deras kusin kapten Folke Lago Fredrik W. (f. 1886 1/8), föreståndare för kartsaml. i Krigsarkivet 1921 —28 och i Riksarkivet sedan 1930, har skrivit en monogr. om Chr. W. (se ovan) samt ett flertal uppsatser och recensioner (mest i person- och krigshistoria) i tidskrifter och tidningar. Han medarbetar i Nordisk Familjeboks 3:e uppl. B. H-d. Wernstedt, Carl Melchior, arkitekt (f. 1886 29/s); jfr släktart. Han studerade vid Konsthögskolan 1909—10 och i utlandet 1913 —16, medverkade vid byggandet av Stockholms stadshus 1916—21, blev 1921 arkitekt i Byggnadsstyrelsen och 1923 prof, i byggnads-lära och ornamentsritning vid Chalmers’ tekniska institut. W. har bidragit till stadshuset i Stockholm med möbler och armatur, restaurerat kyrkor, anlagt kyrkogårdar m. m. Wernstedt, Wilhelm Edvard, universitetslärare, barnläkare (f. 18 7 2 29/8); jfr släktart. Blev med. dr 1906 vid Karol. inst., docent där i pediatrik 1913 och 1914 vid Lunds univ. samt var överläkare vid Flens-burgska vårdanstalten för späda barn i Malmö 1913—21. W. blev 1921 prof, i pediatrik vid Karol. inst. Hans viktigaste undersökningar behandla pylo-russtenosen och pylo-rospasmen hos späd barn, växlingar i blodets leukocythalt samt barnförlamningen. Ljd. Verona [-rå'na], huvudstad i it. prov. V. (3,097 kvkm, 563,159 inv. 1931), vid Adige; 153,923 inv. (som kommun). V. ligger vid stråkvägen från Brennerpasset till mell. Italien och är en viktig knutpunkt för Brenner-banan och järnvägen Milano—Venezia—Trieste m. fl.; flyghamn. Betydande handel. Ärl. lantbruksmässor i mars och okt. med berömda hästmarknader (mars). Den betydande industrien omfattar järnvägsverkstäder, gjute-rier, tillv. av vapen, papper, tändstickor, textilfabrikat m. m. De äldsta byggnaderna äro av tegel med enkel, förnäm konstruktion. Senare tog arkitekturen starkt intryck av Venezias och visar ett överflöd av vit och röd marmor, mosaiker, vackra portaler och smäckra kampaniler. V:s medelpunkt är Piazza delle Erbe, den antika stadens forum, omgivet av arkitektoniskt vackra och historiskt minnesrika palats, Casa dei Mercanti (handelskammarens hus; omkr. 1300, restaur. 1924), Palazzo Maffei (1660-talet) och Scalafurstarnas gamla palats, Casa Mazzanti. En valvbåge, Arco della Costa, leder över till Piazza dei Signori el. Piazza Dante (med staty av Dante), som även kantas av vackra byggnader, Palazzo del Co-mune el. della Ragione (rådhuset; 1190-talet) med det 83 m höga tornet Torre dei Lamberti, prefekturens palats, en gång Sca-lafurstarnas residens, Palazzo del Capitano med portal av Sanmicheli och Palazzo del Consiglio el. La Loggia (av Fra Giocondo;