Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westfalen (provins) - Westfaliska freden - Westfaliska kretsen - Westfaliska porten - Vestfjorddal - Vestfjorden - Vestfold fylke - Westgren, Arne Fredrik - West Ham - West Hartlepool - Vestiarium - Vestibul - Vestibularapparaten - Vestigia terrent - Westin, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Westfaliska freden—Westin
340
av W. samt fick av Fredrik Barbarossa titeln
hertig av W. och Engern. Då
riksbiskops-stiftet Köln 1801 sekulariserades, tillföll W.
1803 Hessen-Darmstadt. Om konungariket
W. se sp. 336. Wienkongressen lade W. till
Preussen. (Ä. S-n.)
Westfaliska freden, den fred, som avslutade
trettioåriga kriget och som ingicks 14 okt.
1648 i de westfaliska städerna Osnabrück och
Münster. Fredskongressen öppnades i mars
1644 men föregicks icke av allmänt
vapenstillestånd. Vid kongressen voro de flesta
europeiska makter utom England, Ryssland,
Turkiet och Danmark företrädda.
Fredsmäk-lare voro påven och Venezia. De främsta
delegaterna voro för kejsaren M. von
Trautmanns-dorff, för Frankrike C. d’Avaux och A. de
Servien, för Sverige Johan Oxenstierna, Johan
Adler Salvius och Schering Rosenhane.
Freds-traktatens religiösa bestämmelser bekräftade
religionsfreden i Augsburg 1555, vilken
utsträcktes till att gälla även de reformerta.
De statsrättsliga bestämmelserna berörde den
tyska riksförfattningen och inskränkte i hög
grad kejsarens befogenheter. Genom de
territoriella bestämmelserna skapades Sveriges
maktställning i Nordtyskland. Sverige
erhöll hela Vorpommern med Rügen och
Use-dom samt av Hinterpommern Stettin, Garz,
Damm, Gollnow och Wollin, vidare Wismar
jämte amten Poel och Neukloster, ärkestiftet
Bremen (med undantag av staden Bremen),
stiftet Verden samt amten Wildeshausen och
Thedinghausen. Sverige erhöll dessutom 5
mill. riksdaler samt säte och stämma på
riks- och kretsdagar. I den nedersachsiska
kretsen ägde det omväxlande med
Branden-burg direktorium. Brandenburg erhöll
återstoden av Hinterpommern samt stiften
Halberstadt, Minden, Kammin och
Magde-burg. Frankrike fick stiften Metz, Toul,
Verdun samt Elsass. Bayern erhöll övre
Pfalz och kurvärdigheten; Nedre Pfalz gjordes
till ett särskilt kurfurstendöme åt Fredrik
V:s son. Schweiz och Nederländerna
skildes även formellt från Tysk-romerska riket.
W. betecknade ett förkrossande nederlag för
den kejserliga politiken, stärkte det franska
inflytandet i Tyska riket, bekräftade Sveriges
stormaktsställning och ställde Brandenburg i
förgrunden av de tyska delstaterna. —■ Litt.:
Se vid art. Trettioåriga kriget anf.
litt. Själva fredstraktaten är tr. i »Sverges
traktater», 6:1 (1915). B. E-r.
Westfaliska kretsen, se Tyskland, sp. 923.
Westfaliska porten, se W e s e r.
Vestfjorddal, den del av Månes dal i
Telemarken, Norge, i vilken Rjukan ligger.
Vestfjorden, havsvik i n. Norge, mellan
Lofotens öar och fastlandet, över 100 km lång
och vid mynningen omkr. 50 km bred. Från
V. berömd utsikt mot Lofotvæggen (se L
o-foten). På bankarna i n. v. delen av V.
försiggår det bekanta Lofotfisket. Ax. S.
Vestfold fylke [-fål-], Norges minsta fylke,
v. om Oslofjorden, mellan Dramsfjorden i n. ö.
och Langesundsfjorden i s. ö.; 2,339,44 kvkm,
134,107 inv. (1930). Kusttrakterna med de stora
öarna Nötteröy och Tjömöy äro välodlade och
tätt bebyggda. I v., omkring Numedalslågen,
och i n. utbreda sig stora skogstrakter.
Fylket omfattar 19 herreder och städerna
Larvik, Sandefjord, Tönsberg, Åsgårdstrand
(ladested), Horten, Holmestrand och Svelvik
(ladested). Längs kusten går Vestfoldbanan.
Före 1919 hette V. Jarlsberg og Larvik amt.
— Redan på 700—800-talet var V. enat under
konungarna av Ynglingaätten. Där låg, jämte
Tönsberg, Norges äldsta stad,
marknadsplatsen Skiringsal, ö. om Larvik. De många
gravhögarna i V. äro rika fyndorter, där bl. a.
Gokstad- och Osebergskeppen anträffats. Ax.S.
Westgren, Arne Fredrik, fysikalisk
kemist (f. 1889 “/t). Blev fil. dr 1915 och
docent i fysikalisk kemi vid Uppsala univ.
1917, var förste metallograf vid
Metallo-grafiska institutet i
Stockholm och docent
i metallografi vid
Stockholms högskola
1921—27 och är från
1927 prof, i allmän
och oorganisk kemi
vid Stockholms
högskola. W :s tidigare
arbeten falla inom
kolloidkemi och
mole-kylarteori; hans
undersökning av Browns
molekylarrörelse (se d.
o.) har givit ett
vär
de på den Avogadroska konstanten (se A v
o-g a d r o s lag), som överensstämmer med
de bästa på andra vägar erhållna. Inom
me-tallografien har W. först i Sverige
systematiskt tillämpat röntgenkristallografiska
metoder vid studiet av legeringar, och han har
jämte medarbetare och elever givit ett stort
antal viktiga bidrag till kännedomen om
dessa ämnens kristallstruktur. Led. av
Vet.-akad. (1933). G. S-ek.
West Ham [cae’st hä’m], stad och county
borough i eng. grevsk. Essex, östlig förstad
till London (se karta vid d. o.); 294,086 inv.
(1931). Inom W. ligga Victoria dock och
Albert dock; betydande industri, bl. a. stora
järnvägsverkstäder och kemiska fabriker.
West Hartlepool [<ye’st hä’tlpöl],
seHartle-pool.
Vestiärium (av lat. ve’stis, dräkt),
klädkammare, särskilt det rum el. den plats (i en
kyrka), där den kyrkliga skruden med sina
tillbehör förvaras. Vårdaren av v. kallas
vestiarius.
Vestibül (lat. vesti’bulum), i det romerska
huset den lilla passagen mellan porten mot
gatan och atrium; i modern betydelse en
förhall el. förstuga till ett palats, en skola etc.
Vestibulärapparaten, anat., se örat och
öronsjukdomar.
Vestlgia te’rrent, lat., »spåren förskräcka»,
uttryck hos Horatius, syftande på fabeln om
räven och lejonet, till vars kula alla spår
ledde, medan inga ledde därifrån. E. St.
Westin, svensk släkt, härstammar från
soldaten Jan Jansson B rännare (d. 1744).
Med hans son Johan W. (se nedan) blev släkten
en av huvudstadens ledande borgarfamiljer.
Johan W:s son garvaråldermannen och
politikern Johan W. d. y. (1751—1828) var
halvbror till Fredrik W. Om den sistnämnde och
hans halvbrors son Jacob W. se nedan,
oa-cob W:s kusin Henrik Laurentius W.
(1824—99), landssekr. i Göteborg, var 1881 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
