Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westfalen (provins)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Westfalen
338
— Södra W. (Sauerland) uppfylles av
Rhen-ska skifferbergens splittrade platåland, som i
Astenberg på Winterbergplatån når 840 m ö.
h., W :s högsta punkt. N. hälften av W.
upptas huvudsaki. av den s. k. Münsterländische
Bucht, ett stort lågland, uppbyggt av
krit-bergarter. W:s huvudfloder äro Ruhr, Lippe
och Weser, av vilka den sistnämnda
genombryter Wesergebirge i ett smalt pass,
Westfaliska porten. — Jordbruket förhärskar i n.
(Münsterland, Soester Börde), medan
sydvästra W. helt är industrialiserat. Här
ligger den westfaliska delen av Ruhrområdet
(se d. o.). Av totalarealen voro 1932 39,4 %
åker, 20,2 % ängs- och betesmark, 27,4 % skog
och planteringar. Av den odlade jorden,
795,950 har, upptogos 523,693 har av odling
av spannmål och baljväxter. Viktigaste
sädesslag äro råg, havre och vete;
husdjurs-avel, särskilt svinskötsel (westfaliska
skinkor) och uppfödning av hästar. 19,8 % av
befolkningen sysselsättas i jordbruk med
binäringar, 54,8 % i industri och hantverk,
14,2 % i handel och samfärdsel. Bergsbruk:
stenkol i ö. delen av Ruhrområdet, järn,
zink, antimon m. m. kring mell. Ruhr,
sva-velkis (övre Lenne); talrika mineralkällor.
Sandstensbrytning, kalk- och cementindustri
(Ibbenbüren m. fl.), marmor- och
skifferbrytning i Sauerland; torvberedning.
Storindustri: järn-, stål- och valsverk (Dortmund,
Bochum m. fl.), stål-, mässings- och
zinkindustri, tillv. av nålar (Iserlohn-Lüdenscheid),
guld- och silvervaror (Altena), glasbruk
(Witten, Ibbenbüren), garverier (Siegen m.
fl.). Textilindustri i Gronau, Bielefeld,
Gü-tersloh m. fl. orter. Viktiga kraftverk ha
anlagts bl. a. vid Neheim (Möhnetalsperre).
Anläggandet av Dortmund—Emskanalen (se d.
o.) har varit av stor betydelse för handeln,
varigenom även Münster utvecklats till ett
viktigt handelscentrum i n. Där finnes även
prov:s univ., Wilhelmsuniv. Stora
industristäder äro Dortmund, Bochum,
Gelsenkir-chen, Bottrop, Hagen, Herne m. fl. M.
W. var sedan senare hälften av 700-talet
benämning på v. delen av stamhertigdömet
Sachsen omkring Ruhr, Lippe och övre Ems,
i motsats till Engern och Ostfalen, som lågo
omkring Weser och sträckte sig till Elbe. Efter
Sachsens upplösning 1180 bibehölls namnet W.
för området kring Ruhr och Lippe; det
omfattade senare även Sauerland vid Sieg.
Ärkebiskopen av Köln erhöll Sauerland och delar
WESTFALEN
Skala 1:1750000
A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
