Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westman, Karl Gustaf - Westman, Knut Bernhard - Westmanlands Allehanda - Vestmanlands Läns Tidning - Vestmannaeyjar - Westmeath - Westminster (stadsdel) - Westminster, markis- och hertigtitel - Westminster abbey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Westman, K. B.—Westminster abbey
346
(1904), »Den svenska nämndens uppkomst och
utveckling», I (1909—12), »De svenska
rättskällornas historia» (1912), »Den gustavianska
Högsta Domstolen och dess hävdaforskare» (i
Hist. Tidskr. 1924)
samt utgivit
»Aktsamling till
kungsåder-institutets historia»
(1920) ävensom flera
uppl. av C. T.
Odh-ners läroböcker i
fäderneslandets historia.
W. är sedan 1932
preses i Gustav
Adolfs-akad. för
folklivsforsk-ning. — Urspr. liberal,
tog W. verksam del i
den nationella
studentrörelsen. Som
eckle
siastikminister 1914—17 i den
Hammarskjöld-ska ministären var han närmast
»försvars-liberal». Betydelsefulla frågor från W:s
statsrådstid voro de bifallna propositionerna om
Folkskol- och Läroverksöverstyrelsernas
överförande till ordinarie stat (1914) samt
utnämningen av Nathan Söderblom till
ärkebiskop (s. å.). Sedan 1919 tillhör W. Första
kammaren såsom representant för
bonderörelsen. I försvarsfrågan företräder han en
försvarsvänlig uppfattning, och i skolfrågan
1927 tillhörde han partiets högra flygel. Hans
ursprungliga centerinställning har emellertid
alltmera framträtt. Skicklig
riksdagstakti-ker, intar W. inom sitt parti en inflytelserik
ställning men deltar föga i dess valagitation.
Sedan 1922 tillhör han sin riksdagsgrupps
förtroenderåd och är sedan 1926 ordf, i
andra lagutskottet. 1912 blev han
vattenrätts-sakkunnig, 1920 ordf, i
trustlagstiftnings-kommittén, 1926 ordf, i monopolutredningen,
1930 ordf, i sociala jordutredningen samt var
1932 delegerad vid nedrustningskonferensen
i Genève o. s. v. 1933 var W. verksam för en
samförståndslösning av jordbruksfrågorna,
som stöddes av Bondeförbundet, vissa
frisinnade och socialdemokraterna. F-d N-n.
Westman, Knut Bernhard, teolog (f.
1881 10/3). Blev fil. kand. 1902, teol. lic. 1910,
docent i kyrkohistoria 1911, teol. dr 1915 och
prästvigd 1917, allt i Uppsala. W. erhöll
professors namn 1920 och
var 1923—30 rektor
vid den 1923 inrättade
luterska högskolan i
Tao-hua-lun (se d. o.)
i Kina; 1930 blev han
prof, i
missionshisto-ria och östasiatisk
religionshistoria i
Uppsala. Vid
ärkebiskops-valet 1932 hade W.
första förslagsrummet.
W. har varit en av
de ledande krafterna
inom den svenska
kristliga studentrörelsen samt gjort en stor
insats i den ekumeniska rörelsen. Han har
bedrivit forskningar särskilt i svensk
medeltids- och reformationshistoria samt på det
missionsvetenskapliga området. Bland hans
skrifter märkas särskilt »Birgittastudier», I
(1911), »Den svenska kyrkans utveckling från
S:t Bernhards tidevarv till Innocentius III:s»
(1915), »Reformationens genombrottsår i
Sverige» (1918) och »Den kinesiska odlingens
huvudepoker» (1929). HgPl.
Westmanlands Allehanda, tidning i
Västerås, uppsatt som halvveckotidning 1887, utgavs
1888—1913 och 1917 3 ggr i veckan, 1914—16
4 ggr och utges sedan 1918 6 ggr i veckan.
Dess huvudred, är sedan 1931 G. Widegren
(f. 1886). W. är högertidning.
Vestmanlands Läns Tidning, tidning i
Västerås, började utges som veckotidning 1831,
blev halvveckotidning 1862, utgavs 1883—
1918 3 ggr i veckan och utkommer sedan 1919
6 ggr i veckan. V. har haft endast tre ägare,
näml. D. Torssell (red. 1831—54), A. F. Bergh
och A. Pers (se d. o.). Den är liberal.
Ve’stmannaeyjar [-Siar], klippöar utanför
Islands sydkust, uppbyggda av vulkanisk tuff.
På den största ön, Heimaey, ligger staden
Vestmannaeyja (3,345 inv. 1932), som
anlöpes av postbåtarna till Reykjavik.
Meteorologisk station. V. voro redan under
forntiden bekanta för sitt rika fiske. Fågelfångst.
Westmeath [coe’stmip], irl. Jarmhidhe, grevsk.
i n. v. delen av prov. Leinster, Irländska
fristaten; 1,763 kvkm, 56,818 inv. (1926);
huvudstad: Mullingar. Jordbruk, boskapsskötsel,
mejerihantering.
Westminster [coe’s(t)minsto], stadsdel
{met-ropolitan borough) i London (se d. o., sp. 161
samt karta); 129,535 inv. (1931).
Westminster [a>e’s(t)minsta], markis- och
hertigtitel för huvudmannen för släkten
Gros-venor (se d. o.), f. n. Hugh Richard Arthur
Grosvenor, 2:e hertig av W. (f. 1879).
Westminster abbey [coe’s(t)minstor ä’bi] i
London, Englands kröningskyrka och pantheon,
har ett treskeppigt långhus, ett treskeppigt
tvärhus och ett polygont kor med omgång och
en krans av fem kapell; det mellersta och
största är Henrik VII:s kapell. Om detta
kapell medräknas, är W. 161,5 m lång (utom
detta 127 m), i tvärskeppet 62, i långhuset 22
m bred; mittskeppets höjd är 31 m. Den första
kända byggnaden på denna plats uppfördes
av Edvard Bekännaren 1065. »Pyx house», en
låg byggnad s. om den nuv. kyrkan, är nästan
allt vad som återstår av denna. Huvuddelarna
av den nuv. kyrkan byggdes under Henrik
III:s regering. Konungen lät nedbryta
Edvards kyrka och uppföra det nuv. koret och
tvärskeppet samt Edvard Bekännarens kapell.
Långhuset byggdes 1340—1483, v. fasaden och
dess stora fönster under Rikard III (1483—
85) och Henrik VII (1485—1509). Den senare
uppförde Henrik VII:s kapell, det mest
prunkande alster av perpendikelstilen.
Takkonstruktionen med sina nedhängande valv med
ett rikt nät av strålar och lyktliknande
slutstenar är i sin art fulländad. Kyrkans båda
torn längst i v. fingo sin nuv. överbyggnad
omkr. 1700, genom Wren. I koret bruka
Englands konungar krönas. I kyrkan begravdes
förr de engelska konungarna, men även icke
kungliga personer ha fått en gravplats el. en
minnesvård i W. N. tvärskeppet innehåller
företrädesvis monument över krigare och
statsmän, och i s. tvärskeppet har the poets’ corner
(»skaldevrån») minnesvårdar över engelska
författare och några konstnärer. Minnesvår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
