Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westminster abbey - Westminster Gazette - Westminster hall - Westminsterkonfessionen - Westminsterpalatset - Westminsterstatuten - Westminstersynoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Westminster Gazette—Westminstersynoden
348
Koret i Westminster abbey.
darna i n. och s. sidoskeppen föreviga
musiker, bl. a. Jenny Lind, vetenskapsmän,
resande m. fl. Edvard Bekännarens kapell, vid ö.
ändan av koret, innehåller nämnde konungs
och Edvard I:s, Henrik III:s, Edvard III:s,
Rikard II:s och Henrik V :s gravar samt de
båda kröningsstolarna: den gamla, som
innesluter den av Edvard I 1297 från Scone vid
Perth ditförda skotska kröningsstenen, och den
Henrik VII :s kapell i Westminster abbey.
nyare, förfärdigad för drottning Maria,
Vilhelm III:s gemål. Kapellen däromkring
innehålla företrädesvis monument över kyrkans
och adelns stormän. I Henrik VII:s kapell
ligga de flesta engelska regenter från Henrik
VII till Georg III samt andra ryktbara
personer (bl. a. Maria Stuart) begravna. I
kapitelhuset (från 1250) sammanträdde underhuset
1282—1547. — Jfr London, bild 37. G-gN.*
Westminster Gazette [me’s(t)minsto goze’t],
liberal tidning i London, gr. 1893 av E. T.
Cook (se d. o.), uppgick 1928 i Daily News.
Westminster hall [me’s (t) minsto häl], se
Westminsterpalatset.
Westminsterkonfessionen [coe’s(t)minsto-], se
Westminstersynoden.
Westminsterpalatset [me’s(t)minsto-], eng.
The new palace of Westminster,
parlamentsbyggnad i London (se d. o., sp. 161 f. och bild
34, 36), uppförd 1840—65(—67) efter ritningar
av Ch. Barry, som till medhjälpare hade A.
W. Pugin (se dessa ord). Palatset är förenat
till en arkitektonisk helhet med
medeltids-byggnaden Westminster hall. Det upptar en
yta av omkr. 3,250 kvm, är 275 m i längd och
90 m i bredd. Stilen är rik engelsk sengotik
(perpendikelstilen). Den långsträckta fasaden
livas av de tre osymmetriskt placerade tornen
av olika form (mittornet 91 m högt,
klocktornet i n. 97 m och Viktoriatornet i s. v. 102
m). Byggnadens material är dolomit från
Yorkshire. De förnämsta rummen äro
överhusets och underhusets salar. I byggnadens
mitt ligger Central hall, åttkantig (18 m i
diam., 23 m i höjd), som genom korridorer
står i förbindelse med de nämnda salarna och
dessas förrum, de s. k. lobbies. Ingången till
Central hall går genom Westminster
hall (se London, bild 33), en 88 m lång,
21 m bred sal med bjälktakskonstruktion i
gotik, återstoden av en anläggning från äldre
medeltiden, ombyggd på 1390-talet. (E. L-k.)
Westminster school [coe’s(t)minsto skö’1], en
av Englands äldsta och mest ansedda public
schools, d. v. s. sekundär, huvudsakl. på
donationer grundad läroanstalt. W., som
grundades 1339 och 1560 återupprättades av
drottning Elisabet, har sina lokaler invid
Westminster abbey, med vilken den tidigare hade
förbindelse. Den är den enda skola i England,
där ännu lärjungarna behålla den gamla
seden att årl. uppföra latinska komedier
(Westminster plays). Fr. Sg.
Westminsterstatuten [me’s(t)minsto-], se
England, sp. 853.
Westminstersynoden [coe’s(t)minsto-] (eng.
Westminster assembly), en av parlamentet
1643 utvald och till 1649 (1653) verksam
kommission för revision av det kyrkliga systemet.
Siktande till den presbyterianska ordningens
genomförande i England, utarbetade synoden
»Directory for the publie worship of God»
(1644), »Confession of faith», den s. k. W e s
t-minsterkonfessionen (1646), en
trosbekännelse i moderat calvinsk anda, kring
vilken alla presbyterianska kyrkor kommit
att samla sig, två katekeser (1647) och två
förslag till presbyteriansk författning (1644—•
45). Ur de sistnämnda framgick »The form
of government to be used in the church of
England and Ireland». som i likhet med de
övriga dokumenten 1648 antogs av
parla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
