347 Westminster Gazette—Westminstersynoden 348 Koret i Westminster abbey. darna i n. och s. sidoskeppen föreviga musiker, bl. a. Jenny Lind, vetenskapsmän, resande m. fl. Edvard Bekännarens kapell, vid ö. ändan av koret, innehåller nämnde konungs och Edvard I:s, Henrik III:s, Edvard III:s, Rikard II:s och Henrik V :s gravar samt de båda kröningsstolarna: den gamla, som innesluter den av Edvard I 1297 från Scone vid Perth ditförda skotska kröningsstenen, och den Henrik VII :s kapell i Westminster abbey. nyare, förfärdigad för drottning Maria, Vilhelm III:s gemål. Kapellen däromkring innehålla företrädesvis monument över kyrkans och adelns stormän. I Henrik VII:s kapell ligga de flesta engelska regenter från Henrik VII till Georg III samt andra ryktbara personer (bl. a. Maria Stuart) begravna. I kapitelhuset (från 1250) sammanträdde underhuset 1282—1547. — Jfr London, bild 37. G-gN.* Westminster Gazette [me's(t)minsto goze't], liberal tidning i London, gr. 1893 av E. T. Cook (se d. o.), uppgick 1928 i Daily News. Westminster hall [me's (t) minsto häl], se Westminsterpalatset. Westminsterkonfessionen [coe's(t)minsto-], se Westminstersynoden. Westminsterpalatset [me's(t)minsto-], eng. The new palace of Westminster, parlamentsbyggnad i London (se d. o., sp. 161 f. och bild 34, 36), uppförd 1840—65(—67) efter ritningar av Ch. Barry, som till medhjälpare hade A. W. Pugin (se dessa ord). Palatset är förenat till en arkitektonisk helhet med medeltids-byggnaden Westminster hall. Det upptar en yta av omkr. 3,250 kvm, är 275 m i längd och 90 m i bredd. Stilen är rik engelsk sengotik (perpendikelstilen). Den långsträckta fasaden livas av de tre osymmetriskt placerade tornen av olika form (mittornet 91 m högt, klocktornet i n. 97 m och Viktoriatornet i s. v. 102 m). Byggnadens material är dolomit från Yorkshire. De förnämsta rummen äro överhusets och underhusets salar. I byggnadens mitt ligger Central hall, åttkantig (18 m i diam., 23 m i höjd), som genom korridorer står i förbindelse med de nämnda salarna och dessas förrum, de s. k. lobbies. Ingången till Central hall går genom Westminster hall (se London, bild 33), en 88 m lång, 21 m bred sal med bjälktakskonstruktion i gotik, återstoden av en anläggning från äldre medeltiden, ombyggd på 1390-talet. (E. L-k.) Westminster school [coe's(t)minsto skö'1], en av Englands äldsta och mest ansedda public schools, d. v. s. sekundär, huvudsakl. på donationer grundad läroanstalt. W., som grundades 1339 och 1560 återupprättades av drottning Elisabet, har sina lokaler invid Westminster abbey, med vilken den tidigare hade förbindelse. Den är den enda skola i England, där ännu lärjungarna behålla den gamla seden att årl. uppföra latinska komedier (Westminster plays). Fr. Sg. Westminsterstatuten [me's(t)minsto-], se England, sp. 853. Westminstersynoden [coe's(t)minsto-] (eng. Westminster assembly), en av parlamentet 1643 utvald och till 1649 (1653) verksam kommission för revision av det kyrkliga systemet. Siktande till den presbyterianska ordningens genomförande i England, utarbetade synoden »Directory for the publie worship of God» (1644), »Confession of faith», den s. k. W e s t-minsterkonfessionen (1646), en trosbekännelse i moderat calvinsk anda, kring vilken alla presbyterianska kyrkor kommit att samla sig, två katekeser (1647) och två förslag till presbyteriansk författning (1644—• 45). Ur de sistnämnda framgick »The form of government to be used in the church of England and Ireland». som i likhet med de övriga dokumenten 1648 antogs av parla